Kategoriarkiv: Trafiksäkerhet

Nya uppgifter om Uber-olyckan

Angående olyckan i Arizona med en av Ubers självkörande bilar som vi skrivit om tidigare så har det nu kommit fram lite nya intressanta uppgifter [1].

Olyckan skedde i en korsning där en Honda körd av en mänsklig förare svängde vänster och vägen var då fri. Enligt föraren av Hondan och ett vittne så kom den självkörande Volvo-bilen fort för att hinna före att ett trafikljus slog om till rött, vilket gjorde att Hondan körde in i sidan på Volvon som välte.

Samtidigt så har polisen i Arizona sagt att olyckan inte var Uber-bilens fel utan Honda-förarens [2].

Egen kommentar

Om det stämmer så har Ubers tekniker programmerat bilen att bete sig som åtminstone en del mänskliga förare gör, vilket står i strid mot vad det skrivits om att självkörande bilar snarare kommer att vara alltför försiktiga. Det kan då också stämma med incidenten i San Fransisco där en annan Uber-bil körde förbi ett rödljus [3].

Källor

[1] Mark Bergen: Uber Crash Shows Human Traits in Self-Driving Software, Bloomberg 2017-03-30 Länk

[2] Daisy Dunne: Uber’s self-driving car was NOT to blame for the horrific Arizona crash, police report confirms, Daily Mail 2017-03-30 Länk

[3] Fred Lambert: DMV shuts down Uber’s unlicensed self-driving car program in reaction to footage of prototype running red light in front of pedestrian, electrec 2016-12-14 Länk

Uber fortsätter testa i San Francisco

Efter olyckan i Arizona, som vi rapporterade om i måndags, valde Uber att stoppa all verksamhet med automatiserade fordon. Nu har företaget återinsatt två bilar i trafik i San Francisco. Detta eftersom dessa bilar befinner sig på en annan utvecklingsnivå jämfört med bilarna som användes på andra ställen och man (ännu) inte kör med passagerare där.

Verksamheten i Arizona och Pittsburgh väntas återupptas inom kort.

Egen kommentar

Tesla har också hamnat i rampljuset de senaste dagarna på grund av en olycka som en Tesla Model X nyligen varit med om i Phoenix. Den krockade mot en polismotorcykel som hade stannat för rött ljus. Teslabilen stannade bakom motorcykeln, men kort därefter började den sakta rulla framåt (i ca 5 km/h). Polismannen som körde motorcykeln lyckades hoppa av innan bilen krockade med den och klarade sig utan skador. Bilens förare påstod att Auto Pilot var på när olyckan inträffade. Utredningen kunde dock inte hitta bevis för detta och eftersom det handlade om en mindre olycka utan personskador har utredningen lagts ner.

Källor

[1] Lomas, N., TechCrunch. Uber’s autonomous test cars return to the road in San Francisco today. 2017-03-27 Länk

Uber stoppar försök efter olycka

En av Ubers självkörande Volvo XC90-bilar råkade ut för en olycka natten mellan fredag och lördag i Tempe, Arizona, då den i hög fart blev påkörd av ett annat fordon och hamnade på sidan [1] [2]. Ingen människa kom till skada och det mesta tyder på att det var den andra bilen som var orsaken. Det är oklart om Uber-bilen var i självkörande läge eller inte, men den hade inga passagerare, däremot två operatörer.

Efter olyckan har Uber valt att tillfälligtvis stoppa sina försök med sina självkörande fordon medan man utreder vad som hänt. Enligt uppgift har Uber problem med teknologin och operatörerna måste ofta ta över kontrollen [3]. I december stoppade Kaliforniska myndigheten DMV Ubers tester där, efter att en av Ubers då olicensierade bilar kört mot rött ljus framför en fotgängare [4]. Sedan dess har Uber fått licens att fortsätta testa i Kalifornien men testar också i Arizona och Pittsburgh.

Olyckan kommer efter en serie av problem för Uber. Som vi skrivit om tidigare så har Google stämt Uber för att stulit teknologi, samtidigt som Uber har anklagats för att vara sexistigt och avsiktligt föra myndigheterna bakom ljuset. Och fortfarande går företaget med massiva förluster.

Egen kommentar

Att notera att teknologin i Ubers självkörande bilar inte är samma som den Volvo Cars använder; Uber har köpt XC90-bilar som är reglerbara men använder egen utrustning och sin egen mjukvara för regleringen.

Källor

[1] Mark Bergen, Eric Newcomer: Uber to Suspend Autonomous Tests After Arizona Accident, Bloomberg 2017-03-25 Länk

[2] Fred Lambert: Uber self-driving prototype rolls over after crash in Arizona, police says Uber not at fault, electrek 2017-03-25 Länk

[3] Johana Bhuiyan: Uber has grounded its self-driving cars in Arizona after one was involved in an accident, recode 2017-03-25 Länk

[4] Fred Lambert: DMV shuts down Uber’s unlicensed self-driving car program in reaction to footage of prototype running red light in front of pedestrian, electrec 2016-12-14 Länk

Cyklister är en riktig utmaning

Enligt professor Steven Shladover från University of California-Berkeley som IEEE Spectrum samtalat med är cyklister en av största utmaningar för automatiserade fordon [1]. Cyklistbeteenden är ganska dynamiska och generellt sett svåra att förutsäga, både för mänskliga förare och för datoralgoritmer.

För att visa på problemets omfattning tas Deep3DBox algoritm som utvecklats av Jana Košecká och hennes kollegor vid George Mason University som ett exempel. Den har förmåga att identifiera 89 % av fordon i en standardtest, men klarar av att identifiera endast 74 % av cyklister i ett motsvarande test.

Cyklistdetektering kan förbättras med hjälp av fusion av data från olika sensorer och med hjälp av detaljerade 3D kartor, men det lär dröja tills automatiserade fordon kan eliminera cyklistolyckor. Enligt Brian Wiedenmeier från San Francisco Bicycle Coalition har det redan förekommit fall där automatiserade fordon (från Uber) äventyrat cyklisternas säkerhet genom att inte respektera trafikregler som tagits fram för att skydda cyklister. Hans rekommendation är att noga testa nya teknologier innan de används i trafiken.

Källor

[1] Fairley, P., IEEE Spectrum. Self-Driving Cars Have a Bicycle Problem. 2017-02-24 Länk

Brittiska effekter av autonoma fordon

Den brittiska sammanslutningen SMMT, Society of Motor Manufacturers and Traders, har skrivit en rapport om effekterna av fordonsautomation med rekommendationer till regeringen [1].

De potentiella effekterna med CAV = Connected and Autonomous Vehicles sägs vara:

  • Kan ge £51 miljarder årligen till den brittiska ekonomin vid år 2030
  • Kan skapa 320 000 nya arbetstillfällen, varav 25 000 inom fordonstillverkning vid år 2030
  • Kan spara 2 500 liv och undvika 25 000 allvarliga olyckor mellan år 2014 och 2030
  • Kan ge renare mobilitet och minskade utsläpp
  • Kan förbättra trafikflöde, effektivitet och minska bränsleförbrukning
  • Kan ge mobilitet åt äldre och handikappade
  • Kan öka produktiviteten

För att nå detta måste man bland annat säkra tillgänglighet och skydd av data, men också uppdatera lagstiftningen och ta fram en nationell strategi för området, där man fokuserar några få viktiga områden.

Källor

[1] K.Scharring,  S.Nash, D.Wong:  Connected and Autonomous Vehicles – Position Paper, The Society of Motor Manufacturers and Traders Ltd, February 2017 Länk

Mer dynamiska regelverk och godkännandeprocesser

I en ny upplaga av IEEE Intelligent Systems Expert Opinion skriver två forskare från Carnegie Mellon University att dagens processer för säkerhetsvalidering och godkännande av fordon är dåligt lämpade för autonoma system [1]. Dessa processer fokuserar nämligen mestadels på prestandautvärdering av mekaniska system i fordonen och på licensering av förare, vilket inte räcker till för system baserade på artificiell intelligens.

De påpekar också att riktlinjerna för automatiserade fordon som nyligen föreslagits av det amerikanska departementet för transport är ett exempel på traditionell reglering. Dessa riktlinjer är otillräckliga för testning och godkännande av autonoma system med alltmer föränderliga egenskaper.

Istället föreslår de en mer dynamisk godkännandeprocess som kan hantera och följa upp systemuppdateringar och förändringar som sker efter att systemet blivit godkänt. Det är en process som liknar dagens process för godkännande av läkemedel och medicinsk utrustning som tillämpas av den amerikanska myndigheten för reglering av läkemedel och livsmedel (Food and Drug Administration).

En sådan process skulle i princip delas upp i tre steg. Den skulle inledas med tester i simulatorer för att undersöka hur systemen hanterar olika trafik-, ljus- och väderförhållanden. När en viss prestandanivå uppnåtts, skulle nästa steg inledas med tränade användare på testbanor och i vissa miljöer i verklig trafik. Lyckade försök i dessa miljöer skulle då leda till övervakade tester i verklig trafik, och ytterligare lättnader i restriktioner skulle införas allteftersom prestandamål uppfylls.

Egen kommentar

Transportstyrelsen och RISE Viktoria adresserar också det här ämnet i ett pågående forskningsprojekt.

Källor

[1] Carnegie Mellon University. Model Driverless Car Regulations After Drug Approval Process, AI Ethics Experts Argue. 2017-01-26 Länk

Tesla-undersökningen läggs ner

Amerikanska myndigheter lägger ner undersökningen av dödsolyckan med en Teslabil i Autopilot-läge i maj som vi skrivit om tidigare [1]. Man har inte kunnat hitta några bevis för att det funnits några fel på bilen eller på Autopilot-systemet utan att ansvaret helt varit den omkomne förarens.

Samtidigt säger NHTSA att förarna kan bli förvirrade om systemet eller föraren är i kontroll i vissa situationer. Tesla har också släppt uppdateringar av Autopilot med bl.a. nya begränsningar av körning utan att ha händerna på ratten, vilket Elon Musk sagt troligen skulle ha kunnat förhindra olyckan.

Källor

[1] David Shepardson: U.S. regulator closes Tesla death probe; no evidence of defects, Automotive News 2017-01-19 Länk

Självkörande bilar kommer men inte som ni tror

Den mycket erfarne Steven Shladover på California PATH (Partners for Advanced Transportation Technology) vid Berkeley har skrivit en artikelserie i Scientific American om självkörande fordon. I en av artiklarna i somras skrev han om utmaningar i vardagstrafiken som kommer att göra att teknologin inte kommer att kunna införas så som många tror [1]. Automatisering nivå 5 (skalan i sig är förvirrande) är årtionden bort.

Exempel han nämner är vänstersvängar, snö, is, trafikpoliser, trafikvakter, utryckningsfordon och fotgängare. Trafikmiljön är i själva verket betydligt mer komplex än många inser – betydligt mer komplex än till exempel i luftfart.

Shladover anser att allmänheten missleds av terminologin där man blandar autonom, förarlös och självkörande, och av att media fokuserar på de mest optimistiska prognoserna – bäst ”story” helt enkelt.

Shladover pekar också på att trots vad som skrivs så är människan oerhört kapabel att undvika svåra olyckor: dödsolyckor sker en gång/3,3 miljoner körtimmar och olyckor med personskador en gång/64000 körtimmar. Självkörande fordon måste alltså vara minst lika bra. Hur ofta har du problem med din dator, frågar Shladover och hävdar att det krävs nya metoder för att kvalitetssäkra mjukvara.

Vad som däremot kommer är självkörande bilar i speciella miljöer som parkeringsgarage och separata körfält. Vanliga bilar kommer också att bli alltmer automatiserade och kunna köra själva i goda förhållanden och specifika områden. Självkörande skyttelbussar och lastbilar i avgränsade områden är andra exempel som vi inom en ganska snar framtid kommer att se.

Källor:

[1] Steven E. Shladover: The truth about ”self-driving” cars, Scientific American July 2016 Länk

Governance of Automated Vehicle Safety Workshop

För två veckor sedan deltog jag på en workshop som handlade om hur myndigheterna bör förhålla sig till automatiserade fordon för att säkerställa en hög grad av trafiksäkerhet. Den anordnades av den amerikanska trafiksäkerhetsorganisationen NHTSA, United Nations Economic Commission for Europe(UNECE) och Center for Automotive Research at Stanford (CARS). Workshopen ägde rum på CARS och lockade till sig runt 100 deltagare från olika delar av världen. En tredjedel av deltagarna var representanter från myndigheter, en tredjedel från fordonsindustrin och en tredjedel från universitet, forskningsinstitut och liknande organisationer.

Workshopsdiskussionen var både bred och djup, och de uttalanden som gjordes av föredragshållarna var inte nödvändigtvis den officiella hållningen från de organisationer och myndigheter som föredragshållarna representerade. Syftet med workshopen var att utbyta tankar och idéer utan att göra några utfästelser.

En generell slutsats från diskussionen är att en internationell harmonisering av myndigheternas styrmedel kring automatiserade fordon kommer att behövas för att bidra till nollvisionen. Myndigheternas styrmedel måste vara utformade för att stödja innovationen. Dagens styrmedel är inte utformade på så sätt och nya tag behövs. Givet att varje innovation innebär ett risktagande måste regeringar och myndigheter ta risken och stödja innovationen, och detta behöver göras omgående.

Här är några av mina övriga minnesanteckningar:

  • Mark Rosekind (NHTSA) påpekade att den frekventa rapporteringen i media kring automatiserade fordon har bidragit till att allmänheten har stora förväntningar på dem. Allmänheten ställer inte lika stora krav på mänskliga förare som på teknologin, vilket i sig är en stor utmaning när vi har mer och mer teknologi i våra fordon.
    Rosekind påpekade också att automatiserade fordon är en global möjlighet och att säkerhetsaspekter därmed behöver hanteras på ett globalt plan.
  • Luciana Iorio (ordförande för UNECE WP.1) tydliggjorde att vi har en ny mobilitets-era framför oss och att UNECE och andra liknande organisationer behöver säkerställa att rättsliga instrument återspeglar förarens nya roll och övergången till artificiell intelligens.
    Iorio påpekade också att nya styrmedel kommer att behövas och att dessa styrregler behöver fånga upp följande: trafiksäkerhet, sekretess, ekonomisk och social tillväxt samt tillgång till utbildning. För att identifiera dessa nya styrmedel behöver vi ställa oss frågan vad som gör mänskliga förare pålitliga enligt dagens lagstiftning.
  • Nat Beuse (NHTSA) konstaterade att antalet dödade i trafiken uppnått en ”mättnadsnivå” och att det behövs ett holistiskt angreppsätt för att uppnå nollvisionen. Hittills har myndigheten hanterat fordonet och föraren olika, detta behöver förändras. Generellt sett räcker inte självreglering till att uppnå hög grad av trafiksäkerhet. Ämnen som datasäkerhet finns inte i de traditionella verktygen och arbetsprocessen som används av tillsynsmyndigheterna. Den snabba teknikutvecklingen ryms inte där heller.
    Slutligen tydliggjorde Beuse att myndigheterna inte kan fortsätta att hantera säkerhetsaspekter så som de hanterats traditionellt. Nya metoder som omfattar industri behövs, såväl som en betydligt större flexibilitet hos regeringar och myndigheter.
  • Robert Nowak (sekreterare i UNECE WP.1) ställde en retorisk fråga till publiken: olycksdata visar att distraktion är en orsak till många olyckor, speciellt i påkörningar bakifrån, men varför är det så att dagens tekniska lösningar inte adresserar den orsaken?
  • Joel Valmain (fransk representant i UNECE WP.1) redogjorde att unga i åldersgruppen 18-21 år är överrepresenterade i fransk olycksstatistik och att förhoppningen är att nya tekniska lösningar kommer att förändra detta. Samtidigt konstaterade han att vissa länder har svårare att anpassa sig till förändringar i offentlig sektor än andra.
  • Emily Frascaroli (Ford) pratade om svårigheten att uppnå hög säkerhet och bra prestanda för ett stort antal fordon. Hon listade bl.a. erfarenhet, redundans, testning och samverkan som nyckelord i företagets arbete kring automatiserade fordon.
  • David Strickland (Self-Driving Coalition for Safer Streets) påpekade att trafiksäkerheten behöver demokratiseras på en global nivå. Han pratade också om att konsumentacceptans är en förutsättning för att nya tekniska lösningar ska slå igenom, men frågan är hur förarna ska övertygas att de ganska ofta gör fel när de själva kör, och att tekniken är överlägset bättre på att hantera de flesta trafiksituationer än de själva?
    Strickland pratade också om datamodernisering.
    Trafiksäkerheten utvärderas idag genom analys av olycksdata (antalet olyckor, skadade och dödade i trafiken). Nu behövs en annan tolkning av data – hur många liv räddade ett visst säkerhetssystem? Detta i sig är en utmaning för myndigheterna eftersom det kräver nya metoder och en hel del omställning i arbetsprocessen.
    Något annat som kräver omställning är hur myndigheterna ser på samhällseffekter. Hur kommer samhällseffekter av automatiserade fordon att mätas och hanteras?
  • Mykel Kochenderfer (Stanford University) pratade om sina erfarenheter kring utveckling av olycksundvikande system för flygplan (CAST och ACASTX). Systemet är extremt effektivt idag men för att nå dit krävdes massor med modeller, stora mängder data och över 15 miljarder simuleringar. Allt detta resulterade i en 1800 sidor lång systemspecifikation. Systemet är standardiserat idag men det krävdes enormt internationellt samarbete.
    Kochenderfer recept för framgång skulle kunna sammanfattas på följande sätt:
    a) intressenter måste förstå tekniken bakom funktionen,
    b) bevisa under vilka villkor som systemet kommer alltid att vara säkert,
    c) se till att det är inget som gömmer sig i aggregerad statistik,
    d) stresstester är inte så effektiva efter ett tag, svårt att hitta scenarion där systemet inte fungerar,
    e) simulering och modellering är nyckeln till att bygga förtroende för systemet,
    f) använd tidshistorik för att få en uppfattning exempelvis om föraren bakom är aggressiv,
    g) förtroendet för tekniska system är möjligt att bygga upp genom öppenhet, transparens och internationellt samarbete.
    Kochenderfer konstaterade också att det finns stora skillnader mellan flygplan och vägfordon. Det är mycket osannolikt att ha scenarier med mer än 3-4 flygplan, men för vägfordon är det vanligt med många fler aktörer. En annan skillnad är att varje flygplan är utrustat med transpondrar och att det är känt i varje ögonblick var de befinner sig, men det kommer inte vara fallet med vägtrafikanter på ett bra tag. Komplexiteten för automatiserade vägfordon är grovt uppskattat minst dubbelt så stor som för flygplan.
  • Peter Larsson (svensk representant i UNECE WP.1) påpekade att dagens styrmedel inte är tillräckligt flexibla för att kunna bemöta den snabba teknikutvecklingen. Idag ligger mycket säkerhetsansvar på myndigheterna men frågan är om och hur ansvaret kan fördelas mellan olika aktörer i framtiden för att främja innovationen snarare än att bromsa den. Skillnaden mellan reglering och ”självverifiering” är något som bör utredas i mer detalj. Det är viktigt att utreda vad som kommer lösas av marknaden och vad som behöver regleras av myndigheterna. Han påpekade också att nya styrprinciper bör ta systemeffekter i beaktande i mycket större utsträckning än dagens principer.
  • Don Arendt från (Federal Aviation Administration, FAA) påpekade att det saknas tydlig definition av säkerhet. Ett annat konstaterande som han gjorde var att brist på data inte får vara en bromskloss för säkerhetstester – fixa data som behövs!
  • Edwin Nas (nederländsk representant i UNECE) pratade om hur nederländska myndigheter skapat undantagsregler för testning av automatiserade fordon på allmänna vägar. Det är i princip fyra steg som ett system behöver genomgå: Intake – Desk Research (FMEA )– Testing at closed loop – Real world traffic.
    Nas var tydlig med att myndigheterna i framtiden behöver beskriva ”vad” som behöver bevisas av berörda aktörer för att säkerställa att ett givet system är säkert att använda, snarare än ”hur” detta ska bevisas.
  • Bryant Walker Smith (University of South Carolina) konstaterade att vi har en övergång framför oss – hittills har konsumenter förlitat sig på produkter men i framtiden, speciellt vad det gäller automatiserade fordon, kommer de behöva förlita sig på utvecklarna. Myndigheterna måste också inrikta sitt arbete mot att utvärdera utvecklarna i stället för som idag, produkterna. Han var också inne på att myndigheterna reglerar för att åtgärda marknadens misslyckanden. Trafiksäkerhet är ett sådant misslyckande.
  • Bryan Reimer (MIT) pratade om situationsmedvetenhet hos förarna idag. Han konstaterade att en viss nivå av situationsmedvetenhet kommer att behövas hos förare/passagerare oavsett automationsnivån i fordonet – förmodligen kommer det att variera för olika nivåer av automation men en viss nivå kommer alltid att behövas. Det är därför viktigt att studera hur olika nivåer av situationsmedvetenhet uppstår. Han konstaterade också att internationella styrstrategier gällande mänskliga faktorer (Human Factors) kommer att behövas i framtiden men att detta är riktigt utmanande med tanke på så stora rationella, kulturella och liknande skillnader.

Villfarelser med självkörande bilar

Journalisten Colin Sowman skriver i en artikel i ITS International [1] att självkörande bilar kommer att öka trängseln och öka riskerna för intrång och terrordåd, samtidigt som fördelarna med ökad trafiksäkerhet snabbare och billigare kan uppnås med förarstödsystem, ADAS.

Dessutom är tekniken långt ifrån praktiskt genomförbar, skriver han. Mänskliga förare kan hantera söndriga trafikljus, hål i vägen, översvämmade vägar, skymda hastighetsskyltar etc, vilket automatiserade system har svårt att göra. Dessa bygger på högdefinitionskartor som måste hållas kontinuerligt uppdaterade. Det kommer alltså att dröja lång tid innan alla bilar är automatiserade och under tiden kommer det fortfarande finnas mänskliga förare som tänjer på gränserna.

Sowman menar också att om automatiserade fordon uppnår det som de avser, att göra det möjligt för förarna att göra annat under resan, så blir resan bekvämare och då kan trafiken öka med ökande trängsel men också ökande avgasutsläpp som följd.

Vad gäller att ge mobilitet åt funktionshindrade så menar Sowman att många av dessa ändå behöver hjälp för att komma i och ur bilen, vilket lättare åstadkommes med andra mobilitetslösningar.

Slutligen beskriver han riskerna med att obehöriga kan hacka sig in i bilarna och på olika sätt ställa till det i trafiken. En ytterligare säkerhetsrisk är att terrorister skulle kunna skicka iväg självkörande bilar med bomber åt olika håll utan att riskera sig själva.

Egen kommentar

Synpunkterna som Sowman för fram är inte nya men han sätter dem i ett sammanhang.

Källor

[1]  Colin Sowman: Debunking the driverless delusion, ITS International September/Octpber 2916 www.itsinternational.com