Etikettarkiv: University of Michigan

Prognos: 21 miljoner om 20 år

Enligt den senaste prognosen från IHS Automotive kommer det globalt sett att säljas runt 600 000 automatiserade fordon år 2025 [1]. Motsvarande siffra för 2035 beräknas till 21 miljoner.

Detta är en betydande ökning jämfört med tidigare prognoser, något som påverkats av bland annat framsteg inom forskning och utveckling hos fordonstillverkare, leverantörer och teknikföretag samt stora investeringar inom området liksom intensifierande aktiviteter kopplade till regelverk.

Prognosen pekar på att USA kommer leda den tidiga implementationen av automatiserade fordon, följt av Japan vilket för närvarande drivs av förberedelserna inför Olympiska spelen 2020. Kina kommer däremot att vara den största marknaden för automatiserade fordon. År 2035 väntas landet stå för 5,7 miljoner sålda automatiserade fordon. Västeuropa kommer att behålla tekniskt ledarskap genom utveckling inom premiumsegmentet och väntas stå för ca 3 miljoner sålda fordon år 2035.

Prognosen visar också att det kommer uppstå helt nya fordonssegment och nya affärsmodeller baserade på automatiserade fordon. Konsumenterna kommer att erbjudas nya mobilitetssätt som kompletterar kollektivtrafiken. Samåkning och andra on-demand-tjänster väntas ha en betydande roll, speciellt på marknader som Sydkorea och Japan. Det är dessa länders demografi och invånarnas benägenhet att snabbt anamma innovativa lösningar som är avgörande faktorer.

Prognosen är baserad på omfattande diskussioner med representanter från olika segment samt studier av pågående forsknings- och utvecklingsarbete inom området.

Egen kommentar

En observation är att den här prognosen är något i strid med flera senaste användarundersökningar som visar att användarna är ganska skeptiska till automatiserade fordon.

En undersökning som nyligen gjorts av University of Michigan visar exempelvis att runt 45 % av de 618 tillfrågade amerikaner inte vill ha några automatiserade funktioner i sina fordon [2]. En liknande undersökning har utförts av Institution of Mechanical Engineers i Storbritannien, där 55 % av de 2002 tillfrågade sagt att det är osannolikt att de kommer vilja vara passagerare i självkörande fordon [3].

Det återstår helt enkelt att se vem som har rätt i den här frågan!

Ni får återkomma till mig i fall att ni vill läsa rapporten om undersökningen från University of Michigan i dess helhet.

Källor

[1] IHS. Autonomous Vehicle Sales Set to Reach 21 Million Globally by 2035, IHS Says. 2016-06-07 Länk

[2] Schoettle, B-, Sivak, M., The University of Michigan Sustainable Worldwide Transportation. 2016-05 Länk

[3] Institution of Mechanical Engineers/ICM Unlimited, News. New poll finds majority of people would be reluctant to be a passenger in a driverless car. 2016-05-26 Länk

Toyota utökar till Michigan

Toyota har offentliggjort sina planer att starta en tredje Toyota Research Institute i USA [1]. Den kommer att ligga i anslutning till University of Michigan i Ann Arbor och kommer att kallas TRI-ANN. Forskning om artificiell intelligens, robotik och materialvetenskap kommer att stå i fokus.

Toyotas förhoppning är att detta ska gynna testning och utvärdering av automatiserade bilar under olika väderförhållanden, som i sig ska leda till att företaget kan erbjuda bättre mobilitet för alla, när som helst var som helst.

Egen kommentar

Som vi rapporterat om innan har Toyota öppnat Toyota Research Institute i anslutning till Stanford University och MIT. Varje institut har olika fokus som på ett eller annat sätt bidrar till automatiserade transporter.

Källor

[1] Buss, D., Forbes. Cold Reality: Toyota Plans Self-Driving Research Center in Michigan, Too. 2016-04-07 Länk

Hur säkra är automatiserade fordon?

En grupp forskare vid University of Michigan har utfört en studie som fokuserar på olycksrisker med automatiserade fordon [1].

Den är baserad på trafikolyckor för 3 av 10 företag som är godkända för testning automatiserade fordon i Kalifornien (Google, Delphi och Audi). Dessa olyckor har jämförts med olyckor involverades konventionella fordon under 2013 (justerat för underrapportering av olyckor som inte innebär en dödsolycka). Studien har kommit fram till följande:

  • Självkörande bilar har en högre olycksrisk per miljon körda mil än konventionella fordon. Detsamma gäller för skaderisk per miljon körda mil och för skaderisk per olycka. Den här skillnaden är dock inte signifikant (95% konfidensintervall).
  • Självkörande fordon orsakade inte olyckor som de var inblandade i.
  • Den totala skadegraden i olyckor involverande självkörande fordon har varit lägre än för konventionella fordon.

I rapporten påpekas det att man måste ta hänsyn till att den ackumulerade körsträckan för självkörande fordon är relativt liten (ca 1,2 miljoner mil/år, jämfört med cirka 3 biljoner mil/år för konventionella fordon) och att självkörande fordon har hittills kört bara under begränsade förhållanden (t.ex. inte i snöiga områden).

Egen kommentar

Det är amerikanska mil som anges ovan.

Man måste också komma ihåg att de självkörande fordonen hittills endast körts i demonstrationer och tester och inte i allmän trafik av vanliga förare.

Källor

[1] Schoettle, B., Sivak, M., UMTRI. A Preliminary Analysis of Real-World Crashes Involving Self-Driving Vehicles. 2015-10 Länk

M-City har öppnat

I juli var det dags att slå upp dörren till M-City, den nya testbanan för automatiserade fordon i Michigan [1]. Banan omfattar olika trafikmiljöer, inklusive ett stadsområde. Det har kostat runt 10 miljoner dollar att utveckla den. Den drivs av Mobility Transformation Center som är ett samarbete mellan University of Michigan, industri och myndigheter.

Enligt centrets direktör Peter Sweatman har den nya testbanan vissa likheter med motsvarande testbanor i Sverige och Japan, men den är en av världens mest avancerade.

Här kan ni se hur den nya banan ser ut.

Källor

[1] Durbin, D.-A., AP. University of Michigan opens test ”city” for autonomous cars. 2015-07-20 Länk

 

Sammanfattning av IV2015

Det stora fokuset för konferensen var autonoma fordon och teknologier för bl.a. navigering och att känna igen hinder, vägskyltar och trafikljus. Även teknologier för att känna igen beteende och rörelser hos andra fordon och oskyddade trafikanter presenterades.

Chris Gerdes från Stanford University, som vi omnämnde i nyhetsbrev 110, gav en presentation om sin forskning på Stanford där de bl.a. adresserar frågan: ”Ska ett automatiserat fordon köra som en människa eller som en robot?”. För att svara på frågan lät de en tävlingsförare tävla mot sitt autonoma fordon ”Shelly”. Tävlingsföraren fick köra ”Shelly” på en tävlingsbana och därefter fick ”Shelly” köra själv. Resultatmässigt blev det väldigt jämt och mellantiderna visade att de båda förarna körde om varandra flera gånger under banan. Men de båda förarna hade olika strategier i sin körstil. ”Shelly” var mer riskbenägen och hade bättre bromsteknik och därmed högre hastighet i kurvorna. De hade också olika strategier i att välja spår, ibland valde ett ”Shelly” snabbare spår, ibland den mänskliga föraren. Men den mänskliga föraren var bättre på att anpassa sig till banans utformning och kunde ta genvägar utanför banan eftersom ”Shelly” var programmerad att hålla sig på banan.

Slutsatsen från seminariet är att det finns mängder av dilemman som måste hanteras av den automatiserade bilen, exempelvis hur regler ska följas eller om regler måste göras om för att kunna följas av automatiserade fordon. En annan viktig egenskap som måste uppfyllas för automatiserade fordon för att de ska uppfattas som pålitliga, är att de måste kunna kommunicera med sin omgivning om vad de gör och varför.

Ryan Eustice, från University of Michigan i Ann Arbour, gav en överblick över deras forskning kring automatiserade fordon. I samarbete med bl.a. Ford har de utvecklat helt självkörande bilar med olika teknologier t.ex. 3D lasersensorer från Velodyne och stereokamerateknik. De framhåller och visar att sensor fusion mellan GPS, radar, lidar och (stereo-) kamera är att föredra för att uppnå bra kännedom om omgivningen[1].

Ryan Eustice presenterade också en ny testbana för uppkopplade och automatiserade fordon som kommer invigas 20 juli vid University of Michigan i Ann Arbour, MCity [2]. Testbanan har kulissbyggnader för att kunna utföra tester i stadsmiljö, den har flera olika typer av vägar med olika friktion och kurvor med olika radie, rondeller och tunnlar. Det finns också trafikljus, gatljus, övergångsställen, filmarkeringar, cykelvägar, trottoarer. Allt som behövs för att utveckla och testa uppkopplade och automatiserade fordon.

Hyundai visar självkörande fordon

Om Toyota var tongivande den första dagen på konferensen så tog Hyundai över den rollen under resten av konferensen, med flera föredrag kring autonoma fordon och sensorsystem för positionering och navigering [3,4]. De demonstrerade också fem automatiserade fordon med integrerade funktioner såsom lane-keeping, car-following, V2X kommunikation och kooperativ nödbroms.

Hyundai är också det företag som talat mest om kooperativa system. De presenterade också några områden som behövde mer forskningsfokus:

  • Verifiering av trafiksäkerhet för automatiserade fordon
  • Interaktion mellan fordon och förare för att uppnå ömsesidig förståelse för intentioner och prestanda
  • Kommunikationssäkerhet och skydd mot cyberattacker

Ett par svenska artiklar

Vi på Viktoria Swedish ICT presenterade två artiklar på konferensen. Ett arbete presenterades i samarbete med Trafikverket och handlade om att koordinera fordon med farligt gods så att de inte ska befinna sig nära varandra på vägar som är extra känsliga för olyckor, t.ex. tunnlar eller broar. Arbetet gick ut på att ge fordon (automatiserade eller manuella) hastighetsrekommendationer så att de anländer till den känsliga vägsträckan med ett förutbestämt säkerhetsavstånd [5].

Den andra artikeln presenterades av Högskolan i Halmstad där även VTI och Viktoria Swedish ICT deltog som författare. Denna artikel handlade om dimensioner inom automatiserad och kooperativa fordon. Det är välkänt att både NHTSA i USA och VDA i Europa har delat in automationen i olika nivåer. Denna artikel handlade om hur även samarbetet mellan fordon kan delas in i olika nivåer [6].

Slutkommentar

Det var en spännande konferens med många bra talare med intressanta presentationer som i de allra flesta fall direkt relaterade till automatiserade fordon.

Nästa år går konferensen 19-22 juni på Lindholmen Science Park i Göteborg. Sista dag för att skicka in bidrag dit är 8 januari 2016.

Källor

[1] Enric Galceran, Ryan M. Eustice, and Edwin Olson, Toward Integrated Motion Planning and Control using Potential Fields and Torque-based Steering Actuation for Autonomous Driving, 2015 IEEE Intelligent Vehicles Symposium (IV) June 28 – July 1, 2015. COEX, Seoul, Korea

[2] MCity, Länk

[3] Dongwook Kim, Taeyoung Chung and Kyongsu Yi, Lane Map Building and Localization for Automated Driving Using 2D Laser Rangefinder, 2015 IEEE Intelligent Vehicles Symposium (IV) June 28 – July 1, 2015. COEX, Seoul, Korea

[4] Yonghwan Jeong, Kyuwon Kim, Beomjun Kim, Jihyun Yoon, Hyokjin Chong, Bongchul Ko and Kyongsu Yi, Vehicle Sensor and Actuator Fault Detection Algorithm for Automated Vehicles , 2015 IEEE Intelligent Vehicles Symposium (IV) June 28 – July 1, 2015. COEX, Seoul, Korea

[5] Lei Chen, Azra Habibovic, Cristofer Englund, Alexey Voronovand Anders Lindgren Walter, Coordinating dangerous goods vehicles: C-ITS applications for safe road tunnels, 2015 IEEE Intelligent Vehicles Symposium (IV) June 28 – July 1, 2015. COEX, Seoul, Korea

[6] Maytheewat Aramrattana, Tony Larsson, Jonas Jansson, and Cristofer Englund, Dimensions of Cooperative Driving, ITS and Automation, 2015 IEEE Intelligent Vehicles Symposium (IV) June 28 – July 1, 2015. COEX, Seoul, Korea

Nytt Michigan-Saudiarabien-samarbete

University of Michigan har etablerat ett nytt forskningscentrum tillsammans med saudiarabiska College of Engineering och King Abdulaziz City for Science and Technology [1]. Forskningscentrat kallas Center of Excellence for Microwave Sensor Technology, och kommer i första hand att fokusera på forskning och utveckling av mikrovågssensorteknik för automatiserade fordon samt metoder för elbilsladdning.

Inledningsvis har ca 2,2 miljoner dollar investerats i centrat. Förhoppningen är att samarbetet ska förlängas och utökas.

Källor

[1] University of Michigan. New Michigan-Saudi Arabia Collaboration Promises Exciting New Research – Beginning with the Auto Industry. 2015-06-09 Länk

Åksjuka kan bli ett problem för många

En grupp forskare vid University of Michigan har gjort en studie som handlar om rörelsesjuka i självkörande bilar [1].

Utifrån en annan studie, som kartlagt aktiviteter som folk vill ägna sig åt i helt självkörande bilar, har de estimerat frekvensen och svårighetsgraden av rörelsesjuka som kan komma att uppstå. Deras resultat visar bland annat att 6-10 % vuxna amerikaner skulle ibland, ofta eller alltid uppleva rörelsesjuka när de färdas i en självkörande bil. Resultaten visar också att 6-12 % av vuxna amerikaner skulle uppleva måttlig eller svår rörelsesjuka.

Liknande resultat har fåtts för Indien, Kina, Japan, Storbritannien och Australien.

Studien konstaterar att rörelsesjuka kommer att bli vanligare i självkörande bilar jämfört med manuellt framförda bilar. Detta eftersom de tre huvudbidragande faktorerna till rörelsesjuka förstärks i självkörande bilar: konflikt mellan balans- och synsinnena, oförmåga att förutse rörelseriktningen och brist på kontroll över rörelseriktningen.

För att minimera risken för rörelsesjuka rekommenderas tillverkarna att maximera synfältet i självkörande bilar genom att ha stora och genomskinliga fönster, montera transparenta video- och arbetsskärmar så att användarna kan se framåt, inte använda sig av svängbara säten, begränsa huvudrörelser och installera fullt fällbara säten.

Egen kommentar

Vi har tidigare adresserat ämnet i Nyhetsbrev 106.

Källor

[1] DeGroat, B., University of Michigan News. Motion sickness in autonomous cars: Don’t read and ride. 2015-04-09 Länk

Ett nytt partnerprogram vid Michigan University of Technology

Michigan University har startat ett nytt s.k. Affiliates Program med mål att stödja utveckling och implementation av automatiserade och uppkopplade transporter [1].

Programmet omfattar 27 organisationer från en rad olika branscher. Var och en av dessa kommer att investera runt 150 000 dollar i programmet under de kommande tre åren för att bl.a. kunna bekosta sitt deltagande i olika arbetsgrupper och ge recensioner på forskningsprogram. I gengäld kommer de få viss access till universitetets testprogram.

Källor

[1] Lampe, D., University of Michigan News. U-M Mobility Transformation Center launches Affiliates Program. 2015-03-26 Länk

Att förvänta sig noll olyckor är orealistiskt

University of Michigan har nyligen publicerat ett white paper som diskuterar trafiksäkerheten för självkörande fordon (NHTSAs automationsgrad 4) [1]. Studien presenterar en rad olika argument och drar följande slutsatser utifrån dessa:

  • Det är orealistiskt att förvänta sig att självkörande fordon kommer att eliminera alla trafikolyckor. Många olyckor orsakas inte av föraren utan av andra trafikanter och fordon-, väg- och miljörelaterade faktorer och då är det svårt att tro att självkörande fordon kan eliminera även sådana olyckor. Det handlar mycket om att känna igen ovanliga beteenden och företeelser vilket är en riktig utmaning för självkörande fordon, och vissa faktorer som mänskliga förare har svårt att upptäcka/förutsäga kan också vara svåra att upptäcka/förutsäga av tekniska system. Vidare är det svårt att tro att fordonsproblem som exempelvis däck- och bromsproblem kommer vara mindre förekommande för självkörande fordon än för konventionella fordon. Givet att det är mer komplexa sensorer och algoritmer som behövs för självkörande fordon är det snarare sannolikt att antalet fordonsrelaterade problem som kan leda till olyckor kommer att öka i framtiden.
  • Det finns en risk att antalet olyckor stiger under övergångsperioden när vi har både konventionella och självkörande fordon i trafiken. Förare har vissa förväntningar på andra förare och fordon i deras närhet, och risken är att det kommer råda en hel del förvirring när vi har fordon med olika automationsgrad ute i trafiken. Dagens interaktion inbegriper ganska mycket ögonkontakt mellan förare, något som kommer försvinna för självkörande fordon. Den här övergångsperioden kan pågå i flera decennier och just nu är det oklart vilka beteende förändringar det kommer att leda till och vad det blir för effekt av dessa.

Det är inte alls givet att ett självkörande fordon kommer köra säkrare än en erfaren förare. Det är oklart om ökad beräkningskraft och hastighet i självkörande fordon kommer kunna överträffa den prediktiva förmågan hos en erfaren förare.

Egen kommentar

Jag vill påpeka att ovannämnda studien är gjord med USA som utgångspunkt, men resonemanget är nog giltigt även för vår del av världen.

I Nyhetsbrev 123 skrev Emma Johansson (AB Volvo) och Mikael Ljung Aust (VCC) ett inlägg om säkerhetsaspekter som kan vara intressant att läsa i kombination med den här studien. Vidare tycker jag att referenserna som används i studien är värda att ögna igenom.

Källor

[1] Sivak, M., Schoettle, B., University of Michigan. Road safety with self-driving vehicles: General limitations and road sharing with conventional vehicles. 2015-01 Länk

Dela självkörande bil inom familjen

Transportation Research Institute vid University of Michigan, UMTRI, har gjort en studie av potentialen i att dela självkörande bilar inom familjer [1].

Normalt ser man nytta med att självkörande bilar kan ge personlig mobilitet åt dem som idag av olika skäl inte har det. Men om detta skulle uppfyllas så skulle antalet fordon och trafikvolymerna kanske öka.

Samtidigt öppnas en möjlighet för att ha en familje-intern bilpool, speciellt för de familjer där inte alla pendlar. UMTRIs studie har tittat på amerikanska familjer och hittat att mobilitetsbehoven inte överlappar utan en bil skulle kunna göra en person till jobbet på morgonen, köra själv tillbaka till hemmet och där ta en annan till något ärende och tillbaka för att sedan åka och hämta den första på jobbet igen.

Det skulle då kunna minska behovet av bilar i ett genomsnittligt amerikanskt hushåll från 2,1 till 1,2 och samtidigt öka utnyttjandegraden av medelbilen med 75 %.

Egen kommentar

Studien är kanske inte så giltig på andra marknader som till exempel Europa där ofta båda vuxna i en familj arbetar och man kanske inte har två bilar. Men den visar ändå på möjligheterna med att dela bilar och att det kanske kan göras i mindre grupper än öppna bilpooler.

Källor

[1] Schoetttle, B., Sivak, M.: Potential Impact of Self-Driving Vehicles on Househould Vehicle Demand and Usage, Report No. UMTRI-2015-3, February 2015.