Lastbilsnyheter från Daimler

Likt flera andra lastbilstillverkare försöker Mercedes-Benz röra sig i riktning från att enbart sälja fordon mot att istället främst leverera tjänster, så kallad Truck-as-a-Service eller Lastbil Som Tjänst [1].

Bland de lösningar som Daimler för fram i den andan hittas till exempel:

  • Truck Data Center 7 med gränssnitt mot även andra lastbilsmärken.
  • Stödsystemet Fleetboard Transport Management service ersätts av ett nyinköpt system för övervakning och arbetsprocesser, HABBL.
  • Nytt gränssnitt för flotthanterare i Fleetboard som nu lyfts över till Microsoft Azure Cloud

Därtill meddelar Daimler introduktion av två förarstödssystem i lastbilar från och med juni 2021 [2]:

  • Uppdaterad automatisk nödbroms som ”lyfter” lastbilarna till automationsnivå 2.
  • Förarstödssystem för döda vinkeln i till exempel korsningar.

Egen kommentar

För två veckor sedan beskrev vi (här) hur svårt biltillverkare verkar ha för att skapa system för att tjäna pengar på digitala tjänster kopplade till fordonen. De stora lastbilstillverkarna verkar ha kommit längre men kan fortfarande ha en bit kvar innan deras lösningar dominerar.

På lastbilstemat kan ni också läsa en intressant artikel av experten inom området Richard Bishop (här) som menar att utvecklingen av automatiserad körning inte saktar ner men att resan dit blir svårare.

Källor

[1] Automotive World. New digital products and features: Mercedes-Benz Trucks has maximum vehicle availability in focus with digital services. 2020-09-23 Länk

[2] Daimler. Mercedes-Benz Trucks presents two worldwide innovations in their trucks for more safety on the road. 2020-09-23 Länk

Tango

Tango, som star för Technology for automated driving, optimized to the benefit of the user, är ett nyligen avslutat tyskt forskningsprojekt [1]. 

I grova drag fokuserade projektet på automation i lastbilar motsvarande automationsnivå 2 och 3 enligt SAE-skalan. En viktig del i projektet var att utforska och utveckla en s.k. uppmärksamhets- och aktivitetsassistent. 

Detta är ett system som hjälper föraren under körningen – en virtuell följeslagare som håller föraren vaken, motverkar trötthet och gör körningen så trevlig som möjligt. Systemet assisterar föraren på olika sätt beroende på automationsnivån. Det kan handla om en varning, ett erbjudande att utföra en sekundär aktivitet som att skriva ett textmeddelande eller ett aktivt ingripande som att bromsa. 

Systemet använder sig av kameror som med hjälp av AI läser av förarens uppmärksamhet och aktiviteter, och baserat på detta, initierar olika stöd till föraren.

Här kan ni se en illustration av det hela. 

Projektdeltagarna inkluderade Volkswagen, MAN Truck & Bus, University of Stuttgart, Hochschule der Medien, Spiegel Institut, CanControl samt Bosch som ledde projektet. Projektet finansierades av German Federal Ministry for Economic Affairs and Energy (BMWi) och pågich i 3,5 år. 

Källor

[1] Davis, A., Highways Today. Bosch develops Tango virtual companion to increase truck driving safety. 2020-09-17 Länk

[2] Tango. Länk

Riktlinjer för etik i Europa

Europeiska kommissionen har publicerat en rapport om etik för uppkopplade och automatiserade fordon [1]. Rapporten har tagits fram av en oberoende expertgrupp.

Bland frågorna som rapporten behandlar finns: Vem ska vara ansvarig vid en kollision när det inte finns någon mänsklig förare? Hur kan etisk och ansvarsfull delning av uppkopplade och automatiserade fordon säkerställas? Är fotgängare och cyklister mer utsatta för uppkopplade och automatiserade fordon i trafiken?

Rapporten presenterar också ett tjugotal rekommendationer om trafiksäkerhet, integritet, rättvisa, AI-transparens och ansvar för utveckling och implementering av uppkopplade och automatiserade fordon. Dessa beskrivs i termer som är avsedda att kunna genomföras av tre intressentgrupper: tillverkare och distributörer (t.ex. fordonstillverkare, leverantörer, mjukvaruutvecklare och mobilitetstjänstleverantörer), beslutsfattare (personer som arbetar vid nationella, europeiska och internationella byråer och institutioner som Europeiska kommissionen och EUs nationella ministerier) och forskare (t.ex. personer som arbetar vid universitet, forskningsinstitut och forsknings- och utvecklingsavdelningar).

Rekommendationerna kan sammanfattas på följande vis:

  1. Se till att uppkopplade och automatiserade fordon reducerar fysisk skada på personer.
  2. Förhindra osäker användning genom säker design.
  3. Definiera tydliga standarder för ansvarsfull testning på allmän väg.
  4. Överväga att revidera trafikregler för att främja säkerheten av uppkopplade och automatiserade fordon och undersöka möjligheten för undantag från befintliga regler.
  5. Åtgärda ojämlikheter i skador bland trafikanter.
  6. Hantera dilemma i trafiken genom att skapa principer för riskhantering och etik. 
  7. Värna informationssekretess och samtycke till informationsdelning.
  8. Möjliggör användarval, samtyckesval för informationsdelning och utveckla relaterade branschstandarder för bästa praxis.
  9. Utveckla åtgärder som främjar skydd av individer på gruppnivå.
  10. Utveckla transparensstrategier för att informera användare och fotgängare om datainsamling och deras rättigheter.
  11. Förhindra diskriminering genom tillhandahållande av olika tjänster.
  12. Granska algoritmer för uppkopplade och automatiserade fordon. 
  13. Identifiera och skydda värdefulla data som offentliga och öppna infrastrukturresurser.
  14. Reducera icke-transparens i beslut som fattas av algoritmer. 
  15. Främja data-, algoritm- och AI-bildning samt allmänhetens deltagande.
  16. Identifiera skyldigheter för olika aktörer inom området automatiserade och uppkopplade fordon.
  17. Främja en ansvarskultur.
  18. Säkerställ ansvar för hur uppkopplade och automatiserade fordon beter sig (förklaringsskyldighet).
  19. Främja en rättvis tilldelning av moraliska och juridiska skyldigheter för fordonens beteende.
  20. Skapa rättvisa och effektiva mekanismer för att bevilja ersättning till offer i olyckor med uppkopplade och automatiserade fordon. 

Egen kommentar

Som det framgår ovan är att dessa riktlinjer är skrivna för att tillämpas av tillverkare, beslutsfattare och forskare. Men jag saknar en viktig aktörsgrupp här – slutanvändare. Som användare av ett automatiserat fordon har man också ett ansvar och det borde belysas bättre i rapporten. 

Källor

[1] European Commission. Ethics of Connected and Automated Vehicles Recommendations on road safety, privacy, fairness, explainability and responsibility. 2020-09-18. Länk

Hawaii öppnar upp för testning

En ny lag som ska tillåta automatiserade fordon att testas på samtliga allmänna vägar i Hawaii har införts [1].

Företag som vill testa automatiserade fordon i Hawaii får nu ansöka om det hos delstatens transportdepartement. Testning får dock endast göras med en säkerhetsförare bakom ratten.

Olika amerikanska delstater har kommit olika långt gällande laginförande för automatiserade fordon. Fem delstater tillåter endast studier, 12 delstater tillåter testning, och 16 delstater tillåter fullständigt införande. Bland de två sistnämnda kategorierna är det 18 delstater som tillåter antingen testning eller fullt införande utan säkerhetsförare bakom ratten [2].

Ni kan också läsa specifikt om varje delstat här.

Källor

[1] Finnerty, R., New Law Opens Up Hawaii For Driverless Vehicle Testing. 2020-09-18 Länk

[2] Governors Highway Safety Association (GHSA). Autonomous Vehicles. Länk

Zoox godkänt för förarlösa tester

Amazon-ägda Zoox blev i dagarna det fjärde företaget att få lov att testa självkörande fordon utan förare i Karlifornien. Tillståndet gäller inom en specifik del av Foster City, mellan San Francisco och San José [1].

Fordonen har nu rätt att köra i lätt regn och dimma och i hastigheter upp till ungefär 70 km/h.

Egen kommentar

Förutom Zoox är det Waymo, AutoX och Nuro som har tillstånd att framföra sina fordon utan någon säkerhetsförare bakom ratten på allmänna vägar i Kalifornien. Just nu är det oklart huruvida de använt sig av tillståndet eller inte.

Källa

[1] Wiggers, K., Venture Beat. Zoox gains approval to test autonomous vehicles without safety drivers in California. 2020-09-18 Länk

Tysk prototyp av skyttelbuss

Den tyska luft- och rymdforskningscenter German Aerospace Center (DLR) har utvecklat en eldriven skyttelbuss vid namn U-shift [1]. Det ska kunna ha flera tillämpningar bland annat som skyttelbuss eller ett distributionscenter för paketleveranser.

Prototypen som finns idag är modulärt byggd med utbytbara delar för olika tillämpningar. Tanken är att den skall bli självkörande, men är i dagsläget fjärrstyrd.

U-shift prototypen är främst framtagen i syfte att vara en forskningsplattform där man ska kunna testa olika lösningar och utvärdera användargränssnitt. Tanken är att detta ska leda till nya koncept som runt år 2024 väntas bli ganska redo för introduktion på marknaden. Dessa ska då vara självkörande och klara av hastigheter upp till 60 km/h.

Egen kommentar

Det är svårt att avgöra vad som skiljer U-shift från andra liknande koncept. Troligtvis inte så mycket, men som nämns i artikeln ovan så kommer det att användas av DLR som ett forskningsplattform.

DLR har lett och deltagit i flera nationella och EU-projekt kring fordonsautomation. De ledde nyligen ett projekt kring samverkan mellan automatiserade fordon och andra trafikanter (interACT) där just användargränssnitt var i fokus. Att de nu vill fokusera på leveransfordon kan tyda på att tyska fordonstillverkare vill bredda sina affärsmodeller och att de behöver input från forskarvärlden kring användargränssnitt för leveransfordon.

Kopplat till detta kan vi nämna tre svenska projekt kring framtida leveranser: SMOOTh, KUL och GLAD.

Källa

[1] Etherington, D., Tech Crunch. German space agency reveals an autonomous, electric urban mobility prototype for use right here on Earth. 2020-09-18 Länk

Collaborative robots in the Aviation Industry

Automation is still under development the automotive industry, while it has been part of the aviation industry for decades. Still, automation is a highly current topic in aviation as increased collaboration between humans and robots are considered as important to improve aircraft construction, testing, and maintenance, but also to function as co-pilots.

The UR3 collaborative robotic arm is to be used by Boeing as a robotic co-pilot and will add new levels of automation to aircraft and reduce crew requirements [1]. The system includes sensors, a tablet used as a human interface, and flight-control and mission software. The collaborative robot allows the system to interact with cockpit controls designed for humans. The goal is to keep the human pilots performing at peak capacity, i.e. to perform the tasks best suited to humans, while the automation can handle the tasks best for automation.

Another benefit of the cockpit automation system is its ability to rapidly train on a new aircraft as it can acquire extensive knowledge of flight dynamics, aircraft procedures, and general airmanship, e.g. by machine vision (visually gathering information) without the need for access to aircraft avionics.

Source

[1] RIA Robotics Online Blog. How Cobots are Automating the Aviation Industry. Link

Personal comment

It is interesting to look at how automation is approached in different industries. For example, the predominant vision of automation in the automotive industry is to replace the driver for the sake of safety and efficiency. However, there are several human factors problems associated with the higher levels of automation where the driver is taken out of the driving loop, such as skill degradation and loss of situational awareness. 

In the aviation industry, though, automated systems are not designed to replace the pilot, but instead to keep the pilots active and to co-operate with the automated system during the flight. The article above presents a concept with a collaborative robot, a “Cobot”, that is installed in the cockpit and should work as co-pilot together with the human pilot. 

The development of Collaborative robots, Cobots, is interesting, not only from a technical point of view but also from Human factors perspective (roles and tasks, trust & acceptance). In the automotive industry the concept of Collaborative driving is suggested as a viable approach to vehicle automation, i.e. instead of taking the driver out of the driving loop the driver and the system operate in parallel and have a continuous two-way communication (as opposed to current ADAS’ one-way communication) that enable them to work together. For example, the system communicates what it can and cannot do, why it acts the way it does, and adjusts the type of alerts in response to driver’s state and to the driving context. For example, Veoneer’s concept “LIV” is based on these principles of collaborative driving. 

On what principles the collaboration between the Cobot and the pilot are based is not clear in the article.

Read also: 

  • Collaborative Robots Market Experiencing Exponential Growth. Link
  • Veoneer Learning Intelligent Vehicle. Link
  • Human-Robot Interaction — An Introduction. Link
  • Haptic Lane-Keeping Assistance for Truck Driving: A Test Track Study. Link

Nyhetsbrev 564: 7-årsjubileum

Ja, ni läste rätt. Den här veckan fyller vårt nyhetsbrev OmAD 7 år.

Under dessa år har vi hunnit skicka ut 564 nyhetsbrev, skriva 2555 artiklar och jobba många sena kvällar för att säkerställa att vi varje gång har med the latest and greatest. Antalet prenumeranter ökar stadigt och just nu är den siffran 1691. Detta måste vara en kvittens på att ni gillar OmAD, eller hur?!

Stort tack till var och en av er!

Daban, Tor, Cristofer, Kent Eric, Mahdere och Azra

Åtal mot föraren i Uber-dödsolyckan

Dödsolyckan som skedde i Tempe i Arizona i mars 2018 har nu lett till ett åtal om vållande till annans död (eng. negligent homicide) mot säkerhetsföraren som satt bakom ratten i Ubers självkörande bil [1, 2].

Säkerhetsföraren ska ha varit distraherad av sin telefon medan fordonet var i självkörande läge då kollisionen med fotgängaren inträffade. Baserat på den omfattande utredningen av säkerhetsorganisationen NTSB är bedömningen att föraren kunde ha undvikt olyckan om hon hade varit uppmärksam.

Egen kommentar

Det blir intressant att följa utvecklingen av det här åtalet, speciellt med tanke på att Uber inte hålls rättsligt ansvariga för dödsolyckan i fråga och att de nådde en förlikning med den dödade fotgängarens familj. Föraren riskerar upp till 6 års fängelse.

Källor

[1] Lawler, R., Engadget. Uber backup driver charged with negligent homicide in self-driving accident. 2020-09-15 Länk

[2] Ny Teknik. Åtal efter dödsolycka med självkörande Uber-bil. 2020-09-16 Länk

Human Horizons parkeringsfunktion

Human Horizon, som är ett kinesiskt företag som utvecklar självkörande fordon, har meddelat att de lanserar en självkörande parkeringsfunktion i sin kommande konsumentbil HiPhi X [1].

Funktionen i fordonet kallas Autonomous Valet Parking (AVP) och motsvarar automationsnivå 4 enligt SAE-skalan. Man skall kunna lämna bilen vid parkeringsområdet och sedan bli upphämtad av bilen på begäran.

AVP fungerar med smart infrastruktur i parkeringsområden bestående av sensorer och kommunikationssystem som kan skicka information till fordonet om omgivningen via 5G. Systemet ska kunna klara av kommunikationen med infrastrukturen även i parkeringsutrymmen utan GPS signal.

HiPhi X, som börjar levereras nästa år, ska även ha ett förarstödssystem med förmåga att köra och styra fordonet i hastigheterna 0-130 km/h. Enligt företaget själva handlar det om en ”autopilot” som kommer att tillåta föraren att ta bort fötterna från pedaler, händerna från ratten och ögonen från vägen. Systemet kommer att vara utrustat med 24 sensorer inklusive en förarövervakningskamera.

Egen kommentar

Vi rapporterade nyligen om Fords och Boschs planer att demonstrera en liknande parkeringsfunktion i Detroit, och Daimler och Bosch har gjort liknande piloter i Stuttgart. Sedan ska man inte heller glömma Teslas Smart Summon som för tillfället används i Beta-version. Kan detta vara en indikation på att den här typen av teknologin börjar bli mogen?

Det är otydligt för mig om vilken automationsnivå som Human Horizons ”autopilot” kommer att ha. Min gissning är att det rör sig om SAE-nivå 2 motsvarande exempelvis GMs Super Cruise, men i media beskrivs det som SAE-nivå 3 [2].

Källor

[1] PR Newswire. World-first Level 4 fully autonomous vehicle parking system rolled-out on Human Horizons’ HiPhi X. 2020-09-17 Länk

[2] Leggett, D., Just Auto. HiPhi X ’self-learning SUV’ to be launched at the 2020 Beijing Auto Show. 2020-08-18 Länk

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden