Autonoma fordons etik

Människor använder inte bara regler som grund för sitt agerande utan också etik och moral. När lagarna inte räcker för att guida oss så får vi lita till vår moraliska kompass. Den kompassen ger inte alltid samma svar som regelverket. Det gör att vi ibland kan välja att bryta mot regler för ett högre syfte. Vi kanske t.ex. kör för fort i en nödsituation.

Med robotar som t.ex. autonoma fordon som bygger på ett programmerat regelverk så uppstår intrikata problem, inte bara med ansvar och lagstiftning utan även med mer subtil samverkan med människor. Ska bilen alltid följa regelverket?

Patrick Lin resonerar runt dessa frågor i The Atlantic [1].

Egen kommentar

För fullt autonoma eller till och med förarlösa fordon så behöver man ställa även denna typ av filosofiska frågor. Men för de första stegen där det fortfarande finns en förare som kan ta över så blir det lite enklare. Framförallt så skapar man sig tid att diskutera dessa frågor.

Källor

[1] Lin, P., The Atlantic. The Ethics of Autonomous Cars. 2013-10-08. Länk

Se Nissans autonoma bil rulla på CEATEC

Vi har tidigare skrivit om Nissans autonoma bil som visats upp på CEATEC mässan i Japan första veckan i oktober. Nu har Nissan släppt ett par filmer där [1] man kan se hur systemet fungerar samt vilka förhoppningar som Nissans VD har gällande Nissans autonoma bilar.

Eftersom Nissan använder sin elbil Nissan Leaf till demonstrationen vill de hävda att de syftar till både noll emissioner och noll trafikolyckor.

Tack till Peter Öhman för tipset!

Källor

[1] Autoblog. Watch Nissan’s autonomous Leaf in action. Länk

Subaru: Ett steg närmare autonoma bilar

Fuji Heavy Industries Ltd som tillverkar Subaru har utvecklat nästa generation av sitt förarstödsystem EyeSight. Systemet är huvudsakligen baserat på kameror som sitter på insidan av framrutan och genererar 3d bilder av omgivningen [1].

Enligt Autonews [2] består förbättringen av bl.a. färgigenkänning för detektion av bromsljus och trafiksignaler, ett bredare synfält, automatisk lateral styrning och bättre automatisk inbromsning (för att kunna få stopp på bilen utan att kollidera om hastighetsskillnaden mellan den egna och konfliktbilen är 50 km/h, jämfört med 30 km/h i generationen innan).

EyeSight kommer ingå i funktioner som Adaptive Cruise Control, Lane Keep Assist och Lane Departure Prevention Assist. Det kommer att lanseras på den japanska marknaden år 2014, men Subaru har inte ännu avslöjat vilken bilmodell det handlar om.

Den här uppgraderingen anges vara ett viktigt steg i Subarus satsning på att utveckla autonoma bilar.

En tidigare generation av EyeSight lanserades år 2010 på nästan alla Subarumodeller i Japan [2]. Det har sålts så många som 150.000 bilar utrustade med systemet, och representanter från Subaru har sagt att det är tack vare företagets strategi att sälja EyeSight nära inköpspriset för dess kameror.

Priset på en 2014 Legacy 2.5i trustad med det redan lanserade EyeSight kommer att vara 26.830 USD, medan en motsvarande bil utan det kommer kosta 24.090 USD (dvs. 2740 USD mindre).

Källor

[3] Subaru EyeSight. Länk

[4] Greimel, H., Autonews. Subaru improves safety system. 2013-10-07. Länk

Gestbaserad kontroll

Hittills har gestbaserad kontroll inte använts så mycket i fordonsindustrin, men Google tycker att det är dags för förändringar!

Det amerikanska patent- och registreringsverket (US Patent and Trademark Office, USPTO) har nämligen offentliggjort Googles nyligen inlämnade patentansökan om gestbaserad kontroll i fordon [1].

Patentet går ut på att använda handrörelser för att kontrollera funktioner så som navigation, luftkonditionering, och radio. Systemet bygger på takmonterade kameror och/eller laserskanner som detekterar handrörelser.

Ett av Googles krav som nämns i ansökan är att systemet ska kunna användas i både manuellt framförda och autonoma fordon.

Egen kommentar

Det är viktigt att notera att detta är än så länge bara en patentansökan och att innehållet kan komma att ändras i ett senare skede. En annan viktig detalj är att Google inte sagt något om dess intentioner att göra detta till en produkt. Det har dock börjat spekuleras i media [2] om att detta kommer vara en viktig ingrediens i autonoma fordon och att Google kommer att lansera detta inom snar framtid.

Källor

[1] US Patent and Trademark Office. Gesture-Based Automotive Controls. 2013-10-03. Länk

[2] D’Orazio, D. The Verge. Google is imagining a way to control your car using gestures, according to patent application. 2013-10-03. Länk

Scanias självkörande lastbil

Aftonbladets rapportör Robert Collin har nyligen testat Scanias självkörande lastbil [1]. Det är tänkt att lastbilen ska ta över kontrollen vid trafikköer, i hastigheter under 50 km/h.  Föraren måste dock sitta kvar i förarsätet.

Lastbilen är utrustad med bl.a. radar och kameror. Den kan också kommunicera med bärbara enheter så som iPod och informera föraren via dessa om vad som händer i trafiken och om kön har löst upp sig.

Se här hur det gått för Robert och vilka intryck han fått av den här unika åkturen!

Tack Katarina Delsing, Johan Fagerlönn och Anna Sirkka på Interactive Institute Swedish ICT för tipset.

Källor

[1] Aftonbladet webbtv. Länk

Drönare: ett nytt sätt att transportera gods

Matternet, ett Kalifornien-baserat företag, har lite annorlunda vision om automatiserade fordon.

New Scientist [1] skriver att Matternets huvudidé är att använda små, självflygande, drönare för att transportera gods.

De menar att det blir för svårt och dyrt att bygga vägar och tillhörande infrastruktur i u-länder och att nätverk av små drönare som kan flyga och landa själva är framtiden.

Ett viktigt tillämpningsområde för sådana fordon är transport av gods till och från avlägsna sjukhus som är otroligt svåra att nå med landsväg under regnperioder. Matternet har testat sina prototyper i Haiti och Dominikanska republiken och verkar vara väldigt nöjda med sina resultat.

Egen kommentar

Matternets drönare är ett klockrent exempel på nya möjligheter som kommer med automatiseringen. Det visar också på att vi måste tänka lite bredare och vara medvetna om att krävs olika tankesätt för olika trafikproblem.

Källor

[1] New Scientist. Robot spyplanes get new role as medical couriers. Länk

Ny teknologi slår allt långsammare igenom?

För inte så länge sedan publicerade Victoria Transport Policy Institute i Canada en rapport kring hur autonoma fordon kommer påverka trafiken de kommande decennierna [1].

Historiskt har införande av tidigare fordonsteknologier, automatväxel, airbags, navigering och hybridteknologi tagit flera årtionden innan majoriteten av fordonsflottan har teknologin från det att den blivit kommersiellt tillgänglig. I dessa sammanhang är det ett problem att dagens fordon håller allt längre – vilket gör det svårare att få ut ny teknologi i fordonsflottan.

Ett annat problem har varit att teknologin varit dyr och inte så tillförlitlig vilket gjort systemen svåra att sälja.

Egen kommentar

Min reflektion är att en parallell kan dras till el-fordon. Att försöka får storskalig introduktion av el-fordon är ett problem eftersom el-fordon är dyra och innehåller ny teknologi med okänd prestanda, precis som autonoma fordon. Lyckosamma flytande-elbilspoler finns idag av t.ex. Car2Go och Autolib. För att introducera autonoma bilar skulle en flytande-bilspol kunna vara ett mycket attraktivt alternativ. Autonoma fordon skulle även ha en stor fördel över en flytande traditionell bilpol, de skulle fungera mer som taxi eftersom de kan hämta upp och lämna av sina resenärer, vilket gör det än mer attraktivt då du slipper leta upp bilen och slipper parkera den.

Källor

[1] Todd Litman, Victoria Transport Policy Institute: Autonomous Vehicle Implementation Predictions, Implications for Transport Planning Länk

Delat ansvar i autonoma fordon

Massachusetts Institute of Technology MIT, publicerade nyligen en artikel [1] som beskriver behovet av säkra HMI i autonoma bilar. Att utveckla HMI som minimerar distraktion och bibehåller förarens engagemang blir en utmaning eftersom de ska passa förare med stor variation på erfarenhet och personlighet. Det är t.ex. viktigt att säkert kunna lämna över framförandet till föraren om det uppstår problem i det autonoma styrsystemet. Även frågan om tillit tas upp som en viktig aspekt i autonoma bilar.

En annan aspekt är att de autonoma fordonen går att testa. Funktionerna i autonoma fordon skiljer sig markant från vad bl.a. NHTSA testar idag och författarna uppmuntrar NHTSA att utveckla testmetoder för GPS, radar, lidar etc. som spås vara teknologier som kommer inkluderas i framtidens autonoma bilar.

Källor

[1] Prof. M.L. Cummings & Jason Ryan: Shared Authority Concerns in Automated Driving Applications Länk

Metamaterial för autonoma fordon

Ett möjligt område för Nobelpriset i fysik, som presenteras på tisdag, är så kallade metamaterial. Det är material som har egenskaper som inte återfinns i naturen.

Enligt Sveriges Radio [1] så kommer nu den första praktiska användningen i form av en liten smidig och mycket energisnål satellitmottagare med vars hjälp man kan få bredbandsuppkoppling precis var som helst på jorden. Den här typen av antenner skulle också kunna komma till användning i de mycket känsliga avståndssensorer som behövs för autonoma fordon.

Källor

[1] Vetenskapsradion: Nu kommer produkterna byggda av metamaterial Länk

 

En smart väg med snabb internetuppkoppling


Så blir det i alla fall på A14, en av Storbritanniens mest trafikerade motorvägar, skriver The Guardian [1]. Motorvägen A14 kommer att ingå i ett pilotprojekt som väntas bana väg för allt från vägtullar till självkörande fordon och reglering av fordonhastigheter.

Projektet är ett samarbete mellan British Telecom, det brittiska Department of Transport, och Neul (ett nystartat företag i Cambridge). Målet är att utrusta motorvägen (ca 80 km) med sensorer som skickar och tar emot signaler från mobiltelefoner i fordonen.

Istället för att förlita sig på mobiltelefonins nätverk, kommer A14-projektet att använda små basstationer där kommunikationen sker via de s.k. white spaces (outnyttjade frekvenser i det frekvensband som används för TV-sändningar).Dessa basstationer är billigare (jämför flera hundratusen kr med några tiotal kr) och lättare att installera. Dessutom gör det låga frekvensbandet möjligt att signaler skickas över längre avstånd.

Inledningsvis kommer projektet att samla in information om personbilar för att möjliggöra studier kring trafikflöden. Förhoppningen är att i ett senare skede kunna utöka insamlingen till andra trafikslag och använda informationen för andra syften, t.ex. att föreslå variabla hastigheter för att undvika trafikstockningar.

A14-projektet ingår i ett större projekt om white spaces och dess potential för bredband som initierats av Ofcom (kommunikationsmyndigheten i Storbritannien) och där ett 20-tal organisationer inklusive Google och Microsoft deltar [2].

Egen kommentar:A14-projektet och liknande initiativ kan komma att öppna många nya dörrar, tycker jag. White space är en ganska outnyttjad resurs i många länder, och om man lyckas utnyttja dessa frekvenser för robust överföring av trafikrelaterad information så kommer man kunna utveckla många nya tjänster som gör vårt resande säkrare, effektivare och miljövänligare.

Källor

[1] Garside, J.,The Guradian. Super highway: A14 to become Britain’s first internet-connected road. 2013-10-03 Länk

[2] Ofcom. Ofcom unveils participants in wireless innovation trial. 2013-10-03 Länk

finansierad och administrerad av RISE Viktoria