Kategoriarkiv: Funktioner

Jaguar Land Rover på väg mot autonom körning

Jaguar Land Rover har offentliggjort information om två system som är under utveckling och som väntas leda vägen till autonom körning [1].

Det ena går ut på att fjärrstyra fordonet via en smartphone-applikation. Det fungerar i hastigheter upp till 6,5 km/h och har räckvidd på ca 10 meter. Tanken är att det ska användas i svårtillgänglig off-road-terräng och i trånga utrymmen som exempelvis parkeringsplatser då föraren har svårt att ta sig in i eller ut ur fordonet.

Det andra går ut på att möjliggöra en U-sväng. Först informeras föraren ifall det är säkert att utföra en sådan manöver och sedan kan föraren välja att låta fordonet att utföra manövern själv. Det har testats på återvändsvägar och på trånga parkeringsplatser.

Källor

[1] Jaguar Land Rover Media Centre. Jaguar Land Rover Showcase A Remote Control Range Rover Sport, Controlled By The Driver On A Smartphone. 2015-06-16 Länk

AEB i låga hastigheter

En grupp forskare från Europa, Australien och Nya Zeeland har publicerat en ny studie i tidskriften Accident Analysis and Prevention som handlar om nyttan med låghastighets Autonomous Emergency Braking (Low Speed AEB) [1]. Låghastighets AEB består av en automatisk bromsfunktion som fungerar i hastigheter upp till 30 – 50 km/h och skyddar mot påkörningar bakifrån (rear-end crashes). Tidigare studier har förutspått stora fördelar med den här tekniken, men hittills har det saknats underlag för detta från verklig trafik.

Den nya studien är baserad på en metaanalys av olycksdata från verklig trafik i fem europeiska länder och i Australien. Resultaten visar en 38 % minskning i påkörningar bakifrån för fordon utrustade med låghastighets AEB jämfört med motsvarande fordon utan sådana system. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tätbebyggda områden (≤ 60 km/h) och glesbebyggda områden (> 60 km/h). En annan slutsats är att det behövs storskalig spridning av låghastighets AEB för att uppnå maximal nytta.

Studien är initierad av EuroNCAP som tillsammans med ANCAP tillsatt gruppen som utfört studien. Gruppen kallas Validating Vehicle Safety through Meta-Analysis (VVSMA) och består av experter från olika myndigheter, industri samt konsument- och försäkringsorganisationer.

Källor

[1] Fildes, B., Keall, M., Bos, N., Lie, A., Page, Y., Pastor, C., Pennisi, L., Rizzi, M., Thomas, P., Tingvall, C. Accident Analysis and Prevention (Vol. 81, pp 24-29). 2015, DOI: 10.1016/j.aap.2015.03.029 Länk

Peugeot på väg mot autonom körning

Automotive News Europe rapporterar att PSA/Peugeot-Citroen planerar att introducera nya förarstödsystem på nästa generation av Peugeot 508 [1]. Dessa system inkluderar automatiserad styrning och bromskontroll i trafikköer, på motorvägar och på parkeringar, och anses vara företagets första steg mot helt autonom körning.

Peugeot 508 kommer att lanseras 2017 och kommer att vara baserad på EMP2 plattformen.

Källor

[1] Gain, B., Automotive News Europe. PSA will debut self-driving features on 508. 2015-05-15 Länk

Teslas lösning på begränsat ansvar

Som känt innan, väntas Teslas system för automatiserad körning, Auto Pilot, vara tillgänglig för automatisk nedladdning i Model S bilarna någon gång under sommaren. Systemet kommer möjliggöra automatiskt körfältsbyte givet att föraren aktiverat blinkers [1].

Om föraren indikerar att han/hon vill göra ett körfältsbyte genom att använda blinkers innebär det att föraren beslutat att manövern är säker, anser Tesla. Förhoppningen är att detta kommer att ta bort en del av ansvaret från Tesla.

Källor

[1] Ramsey, M., The Wall Street Journal. Who’s Responsible when a Driverless Car Crashes? Tesla’s Got an Idea. 2015-05-13 Länk

Freightliners självkörning i Nevada

Freightliner, som ägs av Daimler, har påbörjat utvärdering av automatiserade lastbilar på allmänna vägar i Nevada i USA [1]. Det är första gången som sådan testning tillåts för lastbilar.

Lastbilen kallas Inspiration Truck och kan med hjälp av s.k. Highway Pilot köra själv på motorvägar. Konceptet är till en stor del baserat på Mercedes-Benz koncept Future Truck 2025 som presenterades i slutet av förra året. Själva teknologin härstammar från Mercedes personbilar som sedan anpassats för lastbilar.

Highway Pilot aktiveras av föraren och efter det regleras hastighet, bromsning och styrning av lastbilen. Den håller koll på hastighetsbegränsningen, reglerar avståndet till framförvarande fordon och använder stop-and-go-funktionen under rusningstid. Den kan dock inte utföra omkörningar, filbyten eller lämna motorvägen själv. Föraren kan avaktivera Highway Pilot manuellt och ta över manövreringskontrollen när som helst. Om fordonet inte längre kan köra själv, t.ex. på grund av vägarbeten eller dåliga ljus och väderförhållanden, uppmanas föraren i god tid att återta kontrollen.

En annan egenskap som Inspiration Truck har är att den kan kommunicera med andra lastbilar, vilket möjliggör kolonnkörning (platooning). Just nu finns det dock bara två lastbilar tillgängliga för testning.

Egen kommentar

Det handlar om amerikanska highways som inte nödvändigtvis motsvarar svenska motorvägar.

Här kan ni se hur Inspiration Truck fungerar i grova drag.

https://youtu.be/uhKmKug7DXM

Källor

[1] O’Kane, S., The Verge. This is the first road-legal big rig that can drive itself. 2015-05-06 Länk

Automotive Steering Technology 2015

Konferensen Automotive Steering Technology i Berlin samlar årligen runt 100 deltagare med expertis inom styrning av fordon, från såväl fordonstillverkare som leverantörsindustrin samt även från institut och akademi.

Styrningsbranschen fokuserar i dagsläget framförallt på elstyrservo, men liksom andra systemområden så försöker man även utveckla och sälja avancerade produkter som kan ge tilläggsvolymer med bra lönsamhet. Exempel på sådana är Steer-by-Wire och olika varianter av reglerad styrning – Volvo Trucks Volvo Dynamic Steering (Jean Claude van Damme kommer ni ihåg) är väl det mest kända exemplet. BMW har i flera år haft s.k. Active Front Steering och Ford visade i år upp vad man kallar Adaptive Steering, ett system inbyggt i ratten som kan lägga till/dra ifrån rattvinkel i förhållande till rattaxeln, vilket till exempel kan göra att man inte behöver vrida ratten så mycket vid manövrering. Samtidigt kan en reglerbar elstyrservo vara användbar som styraktivator, till exempel för automatiserade fordon.

Samtidigt verkar man känna sig tveksam inför automatiserade fordon – man har länge konkurrerat med att skapa en bra styrkänsla och just det argumentet minskar ju med ökande automatisering. Däremot så ökar kraven på redundans och kvalitetssäkring för den nedre delen av styrsystemet.

Själv höll jag en presentation om att man för att klara framtidens utmaningar bör modularisera fordonsreglersystemen i smarta aktivatorer, smarta sensorer och styrenheter i en väldefinierad och standardiserad elarkitektur – ungefär som telekomindustrin gör. Jag fick nickande medhåll från framförallt fordonstillverkarna medan de stora systemleverantörerna istället direkt undrade vad de då skulle leva på i framtiden när sådana moduler blir mycket mer transparenta och jämförbara. Dagens affärsmodell bygger mycket på att allt är integrerat och kräver mycket anpassningsarbete.

Ett oväntat intressant föredrag handlade om vad man gör inom jordbrukssektorn. Genom att noggrant kunna styra och reglera jordbruksmaskiner kan man förbättra produktiviteten. Exempelvis kan man gödsla och bespruta bara exakt de delar av jorden som behövs, och man kan också köra ut på åkrarna även på vintern om man har förberett spår, men då måste maskinen kunna hålla kurs inom ca 2 cm vilket kräver automatisk styrning och differentiell GPS (GNSS). Detta har man redan implementerat! Ytterligare kostnadsbesparingar hägrar om man kan ta bort förarhytten, som står för ungefär 40 % av maskinens kostnad.

Elektronik i Fordon 2015

22-23 april hölls årets Elektronik i Fordon i Svenska Mässan, Göteborg, med ca 330 deltagare. Första dagens program var gemensamt medan andra dagen var uppdelad i spåren Elektronik & arkitektur, Säkerhet, Transmission & drivlina, Tunga fordon samt Test & validering. Automatisering av fordon fanns med i samtliga delar, mer eller mindre.

Flera presentationer behandlade automatisering med fokus på uppkoppling. Redan idag är de flesta lastbilar i Europa uppkopplade på något sätt, även om de ännu inte delar data med varandra så mycket. Uppkoppling och delning av data möjliggör nya tjänster men skapar också utmaningar för företagen i att hitta lämpliga affärsmodeller. Fordonstillverkarna funderar också på hur mycket de ska öppna upp sig och t.ex. ge tredjepartsutvecklare tillgång till insamlade data. Nya aktörer kommer, frågan är hur mycket man vill hjälpa dem.

Annars fokuserar lastbilssidan mycket på konvojkörning, eller ”platooning”. Tanken är att minska bränsleförbrukningen genom att köra lastbilarna nära efter varandra och få aerodynamiska vinster. Eftersom bränslekostnaden utgör ungefär 40 % av den totala kostnaden för ett åkeri så finns det pengar att spara. Dagens förare gör också detta manuellt och kortare stunder. Med automatisering så skulle man kunna köra med kortare avstånd och längre tid. Om bilarna samtidigt är uppkopplade kan man göra funktionen bättre, bland annat genom att planeringshorisonten flyttas längre bort. Men samtidigt så känner förarna tveksamhet, när de tappar sikt och tvingas förlita sig på ett system. Ofta har man valt chaufförsyrket för att känna sig fri. Ett annat potentiellt problem som nämndes var att bilarna tvingas till frekventa inbromsningar om man ligger nära varandra, vilket leder till energiförluster som äter upp en del av de aerodynamiska vinsterna.

På systemsidan handlar det mycket om att kunna samla in och hantera stora mängder data. Inte minst videoströmmar från kameror kräver mycket bandbredd och dagens fordonsinterna kommunikationsbussar kommer kanske inte att räcka till.

Alla funktioner behöver inte nya sensorer. Volvo Cars visade en lågfriktionsvarning som bygger på information från befintliga källor inklusive informationsutbyte med såväl väghållare, myndigheter som andra fordon. Samma princip kan användas även för andra funktioner som t.ex. att varna för utryckningsfordon och ge information vart man ska styra för att ge dem fri väg, koordinera vävning vid trafikmot eller i framtiden koordinera automatiserade fordon. Den här typen av system brukar kallas kooperativa informations- och kommunikationssystem eller C-ITS. Konvojkörning med uppkopplade och samverkande fordon som nämndes ovan hör också dit.

En annan fråga som togs upp var hur man ska kunna verifiera och validera självkörande fordon. Att köra fältprov skulle kräva att man köra miljardtals km vilket inte är genomförbart. Ett alternativt koncept som studeras är att istället försöka identifiera kritiska situationer från bland annat olycksdatabaser och fältprov och därefter simulera dessa för att se hur det tekniska systemet hanterar dem. Simuleringarna kan då blanda verkliga inspelade data med simulerade så att man till exempel kan lägga till en simulerad älg. Man kan sedan göra snabba mjukvarujusteringar och testa igen. Problemet här blir istället att veta att man hittat tillräckligt många kritiska situationer.

Hur önskvärda automatiserade fordon är och hur man kan ta reda på det har adresserat inom forskningsprojektet MODAS. Drivkrafterna är säkerhet, bekvämlighet, effektivitet och miljövänlighet. Men för att få ut de positiva effekterna krävs användare och system i samverkan. Om man till exempel inte känner tillit till systemet så slappnar man inte av och använder tiden till annat. Undersökningar man gjort visar att det är ungefär lika mellan människor som är positiva till automatisering och de som är skeptiska och vill ha kontroll och köra själva. Bland annat hörde majoriteten av lastbilsförarna till den senare gruppen.

Något annat som diskuterats är vikten av skalbarhet. Det är viktigt att sensorer och tillhörande mjukvara är uppbyggda på ett sätt som möjliggör att de lätt kan anpassas till olika typer av fordon. Ett avancerat kamerasystem som används i premiumbilar ska exempelvis på ett enkelt sätt kunna konfigureras om för en billigare bil.

Man visade också studier av elmotorer i elfordon som kan användas som aktuatorer för aktiv säkerhet. Eftersom elmotorerna har betydligt snabbare respons än förbränningsmotorer och dessutom har god reglerbarhet så kan man till exempel använda dem för att gasa på eller flytta bilen framåt vid risk för en kollision bakifrån.

Ett annat ämne som togs upp i flera föredrag var informationssäkerhet och standarden för funktionell säkerhet (ISO 26262). Man måste kunna säkerställa att den avancerade tekniken i automatiserade fordon alltid uppför sig som det ska och att den lyckas hantera oförutsedda händelser, både i och utanför fordonet. ISO 26262 är inte utvecklad med detta i åtanke och för närvarande är dess begränsningar ganska okända.

Slutligen kan vi också nämna att ett nytt projekt kallat COPPLAR har annonserats. Projektet är för närvarande under uppstart och kommer involvera flera parter, däribland Chalmers. Det går ut på att utveckla teknik för automatiserad körning i stadsmiljö, som utöver bilbaserade sensorer involverar trådlös kommunikation (V2X). Två bilar kommer att utrustas med den utvecklade tekniken som sedan ska utvärderas på testanläggningen AstaZero.

BMW parkerar sig själv – och utvecklar smarta glasögon

BMW planerar att introducera en ny parkeringsassistansfunktionalitet i nya 7-serien som gör det möjligt för bilen att parkera sig själv med hjälp av en fjärrkontroll – utan förare vid ratten.

Vid ett event anordnat för att presentera de nya funktionaliteter som kommer finnas tillgängliga i nya 7-serien uttryckte forskningschefen Klaus Froehlich att bilen ”definitivt kommer att ta en ledande position i branschen”. [1].

Bilen kommer att inkludera följande funktionaliteter för första gången i BMW:s historia:

  • Den första massproducerade bilen som kan parkeras med hjälp av en fjärrkontroll, vilket innebär att ingen förare behöver sitta vid ratten för att manövrera bilen in eller ut ur parkeringsplatser eller garage.
  • Den första BMW (och kanske den första massproducerade bilen) med gest-igenkännings-funktionalitet, vilket gör att man kan använda handrörelser för att göra sådana saker som avböja ett samtal eller höja radiovolymen.
  • Den första BMW som automatiskt anpassar sig till förarens körstil och det väglag som råder med hjälp av bilens Adaptive-mode funktion.

I samband med Auto Shanghai 2015 visade BMW också upp en prototyp av ett par nya smarta glasögon som de hållit på att utveckla tillsammans med It-företaget Qualcomm sedan 2013. [2].

Prototypglasögonen (Mini Eyewear) som presenterades liknar gamla pilotglasögon och visar möjliga rutter och annan relevant information såsom bilens hastighet och hastighetsbegränsningen på vägen i förarens direkta synfält utan att dölja andra trafikanter.

I Parallel parking mode använder sig glasögonen av data från kameran i fordonet för att visa en bild av trottoaren för att hjälpa föraren komma så nära som möjligt utan att skrapa hjulen.

Föraren kan kontrollera glasögonen genom att trycka på en knapp på högra sidan av glasögonen. Medan fordonet körs synkas glasögonen med fordonet och skulle föraren t.ex. se en uppmaning om ett inkommande SMS, kan föraren trycka på en knapp på ratten för att få meddelandet uppläst högt.

Glasögonen är dock fortfarande i prototypstadie och Jay Wright VD på Qualcomm säger att man väntar på att marknaden ska mogna men ser att det inte är långt kvar till kommersialisering.

Källor

[1] Automotive News Europe, 2015 -04-18 Länk

[2] Automotive News Europe, 2015 -04-19 Länk

Googles metod att ta sig ut ur oförutsedda situationer

Förra veckan blev Googles patent Detecting that an autonomous vehicle is in a stuck condition godkänt av den amerikanska patentmyndigheten USPTO [1].

Patentet beskriver ett system som identifierar orsaken till att den autonoma bilen fastnat i trafiken. Om bilen fastnat på grund av en oförutsedd händelse som till exempel en trasig bil och då behöver avvika från sin ursprungliga ruttplan, skickas en signal till ett trafikledningscentrum som sedan försöker guida bilen ur den uppkomna situationen. Bilen förser trafikledningen med sin position och annan relevant information från omgivningen. Trafikledningen kan också begära att få mer information.

Patentet beskriver också hur bilen kan ta sig ur några typiska situationer däribland hur den kan ta sig förbi en grupp kor.

Egen kommentar

Ni kan läsa hela patentbeskrivningen här.

Källor

[1] McFarland, M., The Washington Post. How Google is making sure cows won’t foil its self-driving cars. 2015-04-07 Länk

Hyundai visar sina system i Sydkorea

Hyundai Motor Co. visade i tisdags sina nya system till media i Sydkorea [1]. Ett av dessa var det s.k. Highway Driving Assist (HDA)-systemet som är utformat att hålla bilen inom körfältet, hålla ett säkert avstånd till bilen framför och ge hastighetsrekommendationer baserat på trådlös kommunikation.

Ett annat system som visades var Traffic Jam Assist (TJA) som tar över manövreringen i trafikköer.

Som känt innan planerar Hyundai en stegvis introduktion av sina system. HDA och TJA väntas på marknaden under 2015. Bilar med högre automatiseringsgrad väntas runt 2020, och helt automatiserade bilar 10 år senare.

Källor

[1] The Korea Herald, Hyundai Motor seeks to commercialize autonomous driving from 2020. 2015-03-31 Länk