Kategoriarkiv: Samhällspåverkan

Audi Urban Future Award 2014

Förra veckan var det kick-off för årets Audi Urban Future Award, vars mål är att visa hur automatiserade och uppkopplade bilar kan förändra städer [1]. Årets tema är The Next Leap in Mobility.

Audi Urban Future Award är en tävling där fyra multidisciplinära lag från Berlin, Boston, Mexico City och Seoul tävlar om 100 000 EUR. Vart och ett av dessa lag kommer ha egen inriktning:

  • Laget från Boston kommer att titta på hur självparkerande bilar kan leda till smalare parkeringsplatser och parkeringshus
  • Berlinlaget kommer att undersöka hur Audis självkörande teknik kan gynna privata och kommunala transporter.
  • I Seoul kommer man att fokusera på hur bilar kan kommunicera med varandra och med omgivningen för att förbättra sociala interaktioner och underhållning.
  • Laget från Mexico City har i uppgift att undersöka hur uppkopplade fordon kan navigera med hjälp av crowdsourcedata, minska trafikstockningar och föroreningar.

Vinnarna kommer att utses i oktober.

Den första Audi Urban Future Award hölls för fyra år sedan. Mer information om det hela hittas här.

Egen kommentar

Audi är inte ensamma om att titta på hur automatiserade fordon och ”cloud”-tjänster kan förändra vår omgivning och livsstil. Som ett exempel kan vi nämna pilotstudien där Volvo Cars tillsammans med Trafikverket och Statens Vegvesen i Norge håller på att undersöka hur datadelning mellan bilar och infrastrukturen kan användas för att förhindra halkolyckor [2].

Källor

[1] Audi. “The Next Leap in Mobility” – start of the Audi Urban Future Award 2014. 2014-04-10 Länk

[2] Volvo Cars. Volvo Car Group initiates Scandinavian pilot using cloud-based communication to make driving safer. 2014-03-19. Länk

Bosch spår framtiden

Ordföranden i Boschs styrelse, Volkmar Denner, gav en presentation på 14th Stuttgart International Symposium on Automotive and Engine Technology som hölls förra veckan [1]. Han påpekade att Bosch ser en framtid där våra fordon är eldrivna, automatiserade och uppkopplade.

Denner tror att teknologin som krävs för fordon med hög automatiseringsgrad (high automation) kommer vara mogen runt 2020, och att helt självkörande fordon kan väntas ett decennium senare. En annan viktig slutsats som dras är att automatiserad körning kommer att införas stegvis. Detta kommer bl.a. att ge förarna tid att vänja sig vid den nya tekniken.

Han har också presenterat fem områden som Bosch identifierat som avgörande för vidare utveckling av automatiserad körning:

  • Sensorer för 360 grader detektering runt fordonet: vilka sensorteknologier krävs för att fånga omgivningen så rätt handling kan initieras?
  • Redundant systemarkitektur: för att försäkra sig att systemet fungerar även när en komponent slutat fungera behöver dagens systemarkitektur förändras.
  • Pålitlighet: funktionerna måste vara pålitliga och prestera oavsett vad, speciellt vad det gäller cyberattacker.  För att försäkra sig om detta behöver man utveckla nya verifieringsmetoder samt nya regler för dataskydd och säkerhet.
  • Högupplösta och noggranna kartor: noggrannheten av dagens navigationssystem är otillräcklig för automatiserad körning som kräver en positionering med noggrannhet på centimeternivå samt väldigt väl uppdaterade kartor.
  • Lagstiftning: Wien-konventionen från 1968 tillåter endast delvis automatiserade fordon, vilket innebär att man behöver nya regler som i sig kräver att frågor kring produktansvar för högre grader av automatisering reds ut.

Vad det gäller trådlös kommunikation (V2X) så menar Denner att även om sådan teknik inte blir nödvändig för automatiserad körning, kommer den vara till stor fördel i termer av säkerhet, effektivitet och komfort.

Egen kommentar

Dessa slutsatser skiljer sig inte så mycket jämfört med andra liknande förutsägelser. Den enda skillnaden som jag kan se är att Bosch lägger något större betoning på förändringar gällande systemarkitektur.

Nästa års International Symposium on Automotive and Engine Technology kommer att hållas 17-18 mars 2015 i Stuttgart. Artikelsammanfattningar kan registreras här fram till den 21 maj 2014.

Källor

[1] Bosch. Bosch putting the autopilot on the road. 2014-03-18. Länk

En korridor för autonoma fordon från Kanada till stater söder om Mexiko

Central North American Trade Corridor Association (CNATCA) vill skapa en väg för självkörande fordon från Kanada, genom Norra Dakota och ner till staterna söder om Mexiko [1]. Detta eftersom det råder brist på vägar för transporter av gods genom den mellersta delen av USA. Alla stora vägar och järnvägar sträcker sig mellan den östra och västra delen av landet.

CNATCA har initierat diskussioner för att utveckla lagstiftningen för förarlösa vägfordon eller drönare för godstransporter. Förhoppningen är att korridoren (eller i alla fall en del av den) ska kunna testas om ca 5 år för att utvärdera teknologin.

Mer info om CNATCA hittas här.

Egen kommentar

Det här initiativet påminner lite grann om konvojkörning (platooning) som bl.a. studerats här i Sverige. Projektet iFleet är ett exempel på ett nationellt initiativ där Scania tillsammans med andra organisationer forskat kring självkörande lastbilskonvojer för godstransporter mellan Södertälje och Helsingborg [2]. I det här fallet kördes den första lastbilen i kolonnen av en förare, medan resten av lastbilarna kördes autonomt. SARTRE är ett annat exempel på samma eller liknande koncept.

Det är oklart för mig om CNATCA är ute efter en liknande lösning eller om de ser framför sig att alla lastbilar som använder sig av korridoren är helt autonoma.

Källor

[1] Holdman, J. The Bismarch Tribune. Group wants to build corridor for unmanned vehicles. 2014-03-17. Länk

[2] Scania. Scania lines up for platooning trials. 2012-04-04. Länk

Förarfria områden – en möjlighet eller bara en overklig dröm

Traffic Technology International skriver om s.k. livable cities och hur självkörande fordon skulle kunna passa in där [1]. Kort sagt så förväntas sådana fordon medföra stora fördelar, både för individer och för samhället. Men detta först om flera decennier, när en stor del av fordonsflottan blivit autonom. Innan dess föreslås förarfria områden (automated vehicle zones eller driver free areas).

Inom ett förarfritt område skulle manuellt framförda fordon vara förbjudna. Detta kan ses som ett sätt att reducera antalet personbilar i tätbebyggda områden samt ett sätt att gynna delade transporter (kollektivtrafik, taxidelning, etc.). Ett förarfritt tätbebyggt område illustreras i Shuffle City.

Förarfria områden kommer kräva noggrann planering och kan ta upp till 5 år att implementera.

Egen kommentar

För att kunna avgöra om förarfria områden är något som man ska satsa på är det viktigt att kunna simulera effekten av dem samt undersöka vilka implikationer det skulle få för lagstiftningen. Sedan kan det vara så att vissa städer är helt olämpliga för detta pga. sin utformning och invånarnas resemönster.

Källor

[1] Godsmark, P. Traffic Technology International. Quality streets. Länk

California gör sig redo för autonoma fordon

I början av veckan höll Californias motsvarighet till Trafikverket Department of Motor Vehicles, DMV, en workshop med representanter från industri, jurister och samhället där man diskuterade hur dagens regler för personbilar behöver förändras för att kunna bemöta autonoma bilar som skulle kunna dyka upp så snart som 2015 [1].

Enligt DMV’s informationschef är målet att reglerna ska vara redo i slutet av året, och ett utkast kan väntas i juni eller juli. Utkastet kommer vara öppet för kommentarer från allmänheten. Han påpekade att allmänheten redan haft stor påverkan på DMVs arbete med reglerna via sociala medier som Twitter, Reddit, GooglePlus och LinkedIn. Allmänheten har bl.a. gjort klart för DMV att reglerna måste ge användaren kontrollen över vilken data som samlas in och används.

Google var en av deltagarna och påpekade att certifiering av självkörande fordon är ett problem eftersom det hela är nytt och obeprövat. Det är vanligtvis statens uppgift att verifiera att bilen uppfyller säkerhets- och integritetskrav, men idag saknas motsvarande metoder och processer för självkörande bilar.

Andra problem som diskuterades var bl.a. cybersecurity och nykterhetsregler. Workshopsdiskussionen kan ses här.

Egen kommentar

Det är redan känt att flera amerikanska delstater godkänt testning av självkörande bilar och uttalat sig om att de vill vara en hubb för sådana tester. Ingen annan delstat har däremot lovat att reglerna som stödjer massintroduktion i samhället ska vara redo inom så snar framtid.

Källor

[1] Wood, C. Governmnet Technology. California Preparing for Self-Driving Cars by 2015. 2014-03-12. Länk

Ekonomisk vinst med självkörande bilar

Den amerikanska investmentbanken Morgan Stanley har nyligen släppt en rapport kallad Nikola’s Revenge: TSLA’s New Path of Disruption som delvis handlar om socio-ekonomiska vinster som självkörandebilar kan medföra [1].

Rapporten menar att helt självkörande bilar kommer börja introduceras 2026 och att en 100-procenting marknadspenetration väntas två decennier senare (dvs. runt 2046). Före 2026 kommer våra bilar kunna köras autonomt men föraren måste vara med och vara uppmärksam i händelse av en nödsituation, eftersom infrastrukturen för autonoma bilar kommer inte att vara fullutvecklad.

Vid full marknadspenetration förutspås autonoma fordon medföra en global besparing på 5.6 biljoner dollar per år. Den årliga besparingen i USA väntas vara 1.3 biljoner dollar. Det är fem stora besparingsområden som identifierats för USA. Dessa är:

  • Reducerad bränsleförbrukning (158 miljarder dollar per år);
  • Reducerat antal olyckor (488 miljarder dollar per år);
  • Ökad produktivitet (507 miljarder dollar per år);
  • Minskad trängsel (11 miljarder dollar per år);
  • Ökad produktivitet p.g.a. minskad trängsel (138 miljarder dollar).

Egen kommentar

Morgan Stanleys rapport är inte den enda som förutspår en ljus framtid för självkörande bilar. I augusti förra året skrev Navigant Reserach att årlig försäljning av helt självkörande fordon kommer vara 95.4 miljoner vid 2035, vilket kommer motsvara ca 75 % av alla sålda lätta fordon [2]. ABI Research förutspår att 50 % av alla nya bilar kommer vara autonoma 2032 [3].

Det är dock få andra som ser att helt självkörande fordon kommer slå igenom så snabbt. Så sent som i december förra året publicerade Victoria Transport Policy Institute en rapport om självkörning där man bl.a. sa följande [4]:

The analysis indicates that some benefits, such as independent mobility for affluent non-drivers, may begin in the 2020s or 2030s, but most impacts, including reduced traffic and parking congestion (and therefore road and parking facility supply), independent mobility for low-income people (and therefore reduced need to subsidize public transport), increased safety, energy conservation and pollution reductions, will only be significant when autonomous vehicles become common and affordable, probably in the 2040s through 2060s, and some benefits may require prohibiting human-driven vehicles on certain roadways, which could take even longer.

Källor

[1] Jonas, A., Morgan Stanley. Tesla Motors, Inc. Nikola’s Revenge: TSLA’s New Path of Disruption. 2014-02-25. Länk (alt. RoboHub via: Länk)

[2] Navigant Reserach. Autonomous Vehicles Will Surpass 95 Million in Annual Sales by 2035. Länk

[3] ABI Reserach. Half of New Vehicles Shipping in North America to Have Driverless, Robotic Capabilities by 2032. Länk

[4] Litman, T. Victoria Transport Policy Institute. Autonomous Vehicle Implementation Predictions. 2013-12-23. Länk

Expertpanelen svarar

Engelska tidskriften The Engineer har ställt ett tiotal frågor kring automatiserade fordon till en expertpanel bestående av: Tim Edwards (MIRA, ett engelskt konsult- och provningsföretag), Jonas Ekmark (VCC), Michael Fausten (Bosch) och Dave Meader (Direct Line Group, ett brittiskt försäkringsbolag) [1].

I det här nyhetsbrevet sammanfattar vi deras svar på några av dessa frågor.

Vad är nuvarande “state of the art” för teknik som ingår i prototypfordon och som inte nödvändigtvis nått marknaden ännu?

Tim Edwards: Grundtekniken som behövs för självkörande fordon har demonstrerats i en eller annan form sedan 2004. Under de senaste 12 månaderna har i princip alla de stora biltillverkarna visat självkörande fordon. Vi ska dock ej glömma att det krävs ytterligare teknikförbättringar i termer av kostnad, packning av komponenter och tillförlitlighet så att dessa demobilar kan klara av alla trafiksituationer.

Michael Fausten: Bosch håller på att utveckla en rad teknologier som så småningom kommer ingå i helt självkörande fordon. Automatic Park Assist som möjliggör för bilarna att parkera sig själva kommer troligtvis att finnas på marknaden 2015. Traffic Jam Assistant som kan ta över kontrollen i hastigheter upp till 50 km/h väntas i massproduktion under 2014. Utöver det håller Bosch på att utveckla och testa funktioner som täcker självkörning i högre hastigheter. Dessa är baserade på data från en rad olika sensorer, som radar och videokameror samt takmonterad lidar, och som tillsammans genererar en 3D-karta av bilens omgivning.

Hur skulle tekniken kunna hantera situationer som idag hanteras av förare, t.ex. att stanna för att låta en fotgängare korsa vägen eller för att ge företräde till andra fordon i en korsning?

Jonas Ekmark: Vi har redan visat teknik av detta slag, men tekniken som kommer finnas i våra första automatiserade fordon kommer att adressera trafiksituationer utan fotgängare (t.ex. pendlings- och motorvägar). Den främsta utmaningen är det automatiserade fordonets förmåga att samverka med olika trafikanter.

Tim Edwards: Google har exempelvis upptäckt att förare i andra fordon har svårt att tillåta det automatiserade fordonet att köra in i korsningen när det står och väntar på ett artigt sätt. Det här problemet har lösts genom att programmera det automatiserade fordonet att köra mer aggressivt i korsningar. Automatiserade bilar har inte samma förhandlingsförmåga som vanliga förare brukar ha.

Vilka åtgärder har tagits för att skydda dessa fordon mot dataintrång?

Tim Edwards: Traditionell fordonsteknik hade robusta metoder för funktionssäkerhet och tillförlitlighet. Det viktiga i dagsläget är att helt integrera säkerhetsaspekterna i design-, utvecklings- och valideringsprocesser. Man måste övergå från att designa fordon för tillförlitlighet (dependability) mot att designa fordon för motstånds- och återhämtningskraft (resiliance).

Jonas Ekmark: Alla externa kommunikationslänkar kommer att kontrolleras för autentisering och krypteras. Det är viktigt att förstå att fordonet inte är konstruerat för att fjärrstyras, så det finns inte mycket mening med att försöka göra det. Om det skulle vara så att radiokommunikationen störs utifrån så skulle detta leda till att fordonet lämnar tillbaka kontrollen till föraren eller stannar vid närmaste säkra plats. Det kommer också finnas skyddsåtgärder för fordons interna kommunikationsnätverk.

Michael Fausten: Genom att använda en ”dubbel arkitektur” kommer vi skapa en tydlig skillnad mellan funktioner som är relevanta för körning (t.ex. förarassistans) och de som inte är det (t.ex. infotainment). I framtiden kommer en säkerhetsmodul också att skydda kommunikationen i varje styrenhet, och företaget Escrypt (dotterbolag till Bosch) håller på att utveckla programvara för detta.

Om ett fordon som använder sig av dagens självkörande teknik skulle sluta fungera och orsaka skador, vem skulle hållas ansvarig ur ett försäkringsperspektiv?

Dave Meader: Om det inblandade fordonet inte blivit återkallat för produktfel eller om det inte finns bevis på att olyckan orsakats av tekniska fel, kommer ett sådant fall att vara väldigt svårt ur ett försäkringsperspektiv. Om ett fordon till exempel skulle skadas vid användning av ett helt automatiserat parkeringssystem är det osannolikt att ett forsäkringsbolag skulle driva fallet mot en fordonstillverkare eftersom kostnaden för skadorna skulle ha varit minimala på grund av låg hastighet.

Hur kommer dessa teknologier att påverka förarens försäkringspremier och skulle ett helt självkörande fordon betraktas på samma sätt?

Dave Meader: Försäkringsbranschen tar hänsyn till nya teknologier i sin försäkringskostnad. Ett fordon som innehåller bra säkerhetsfunktioner belönas med lägre försäkringspremier jämfört med motsvarande fordon utan dessa funktioner. När vi försäkrat någon att köra ett fordon som har en hel del säkerhetsfunktioner, är det sedan individens egen körning som är avgörande. Det är för tidigt att kunna bedöma försäkringsimplikationer för helt självkörande fordon.

Fler intressanta frågor och svar hittas här.

Källor

[1] Harris, S., The Engineer. Your questions answered: driverless cars. 2014-02-17. Länk

Begrepp inom automatiserade fordon

Läsare av nyhetsbrevet har efterfrågat en beskrivning av de olika begrepp som förekommer inom automatiserade fordon. Vi gör ett försök.

SAE International har nyligen publicerat en ny standard (SAE J3016) som behandlar begrepp och definitioner relaterade till automation av vägfordon [1]. SAE har definierat sex olika nivåer av automation:

  • No automation
  • Assisted automation
  • Partial automation
  • Conditional automation
  • High automation
  • Full automation

Den nya rapporten fokuserar på de tre översta nivåerna. SAE-definitionerna har presenterats och använts tidigare i en preliminär version, se t.ex. [2].

Definitioner för automationsnivåer har också tagits fram av NHTSA (amerikanska trafiksäkerhetsverket) [3] och BASt (tyskt statligt trafikforskningsinstitut) [4]. NHTSA och BASt har båda definierat automation på fem nivåer, men deras definitioner skiljer sig i själva terminologin och i vad som är inkluderat i respektive nivå.

NHTSA:

  • No automation
  • Function-specific automation
  • Combined function automation
  • Limited self-driving automation
  • Full self-driving automation

BASt:

  • Driver only
  • Driver assistance
  • Partial automation
  • High automation
  • Full Automation

En annan rätt så vanlig klassificiering delar fordonsautomation i tre nivåer: Non-automated, Semi/Partly automated, Fully automated.

Samtliga dessa definitioner används lika mycket och deras innebörd varierar en hel del beroende på användaren. Detta i kombination med andra ofta förekommande termer som ”autonomous”, ”driverless”, ”self-driving”, ”robotic”, ”unmanned” och ”piloted” skapar en hel del förvirring och inkonsekvens.

Källor

[1] SAE International. “Taxonomy and Definitions for Terms Related to On-Road Motor Vehicle Automated Driving Systems (SAE J3016), 2014-01-16. Länk

[2] Shladover m.fl., California PATH Program. Development of California Regulations for the Testing and Operation of Automated Vehicles on Public Roads Länk

[3] NHTSA. U.S. Department of Transportation Releases Policy on Automated Vehicle Development, 2013-05-31. Länk

[4] Gasser, T. M., Westhoff, D. BASt-study: Definitions of Automation and Legal Issues in Germany. 2012. Länk

Försäkringsbolagen inte helt förtjusta i självkörande bilar

Jessica Leber skriver också om att åtminstone ett försäkringsbolag, Farmers, inte är förtjusta i självkörande bilar och har till och med gjort en reklamfilm om det [1]. Enligt Leber så bottnar det i att om självkörande bilar gör att olyckorna blir färre och mindre allvarliga så kommer man att tvingas sänka premierna, kanske med så mycket som 60 %.

Egen kommentar

Detta får nog stå för Farmers. Försäkringsbolaget State Farm är med och stödjer samarbetsprojektet mellan Ford och University of Michigan som vi skrivit om tidigare.

Källor

[1] Fast Company: This auto insurer is not happy about a future of driverless cars. 2013-01-27. Länk

Självkörande bilar och ägande

En diskussion som återkommer är om självkörande bilar kommer att leda till att man inte längre äger sin bil [1]. Om bilen som kör mig till jobbet sedan kör någon annan under dagen, ska jag verkligen äga bilen? En rapport från MIT visar att i Singapore så skulle  mobilitetsbehovet kunna mötas med bara 30 % av dagens antal bilar om de delades med andra, med en potential att gå ner ytterligare till 20 %, eller en femtedel av idag. Med olika former av delande av självkörande bilar så skulle alltså trängseln och restiderna kunna minskas dramatiskt. De självkörande bilarna skulle också i framtiden kunna köra säkert genom korsningar utan trafikljusreglering.

Egen kommentar

Det finns redan en ökad trend mot tjänstefiering av bilkörandet i form av olika bilpools-tjänster, oavsett autonoma fordon. Frågan är kanske snarare hur dessa tjänster kan göras attraktivare med självkörande fordon, än om autonoma fordon leder till en helt ny marknad.

Källor

[1] Carlo Ratti, Matthew Claudel, Project-syndicate 2014-01-14: The Driverless City. länk