Etikettarkiv: ABI Research

Detta har hänt under sommaren – Del III

Här kommer nu den tredje och sista sammanfattningen av vad som hänt under sommaren.

  • I juni publicerade den tyska etikkommissionen en rapport med etikregler som autonoma fordon borde följa. Nu har landets Federal Ministry of Transport and Digital Infrastructure offentliggjort att dessa regler kommer att implementeras. Det är dock oklart vad detta innebär rent praktiskt. Av reglerna framgår det bland annat att ett automatiserat fordon alltid ska rädda mänskligt liv framför infrastruktur och djur, samt att ett automatiserat fordon inte får välja vilket mänskligt liv det ska rädda.
  • Den brittiska regeringen har publicerat åtta principer för uppkopplade och automatiserade fordon som ska fungera som en guide för fordonstillverkare, leverantörer och utvecklare. De flesta av dessa handlar om system- och datasäkerhet.
  • ABI och Thatcham  har publicerat en white paper med titeln ”Regulating Automated Driving: The UK Insurer view”. Där efterlyses en tydligare differentiering mellan ”assisterande” och ”automatiserade” system på internationell nivå. Detta eftersom det råder förvirring bland konsumenterna om vilka bilar som har dessa egenskaper och vad de verkligen kan.
  • I april publicerade J.D. Power en rapport som visar att skepticism mot automatiserade fordon ökat under det senaste året bland alla generationer förutom för den s.k. Gen Y (födda 1977-1994). Alla är dock lika intresserade av säkerhetsfunktioner som smarta strålkastare, backkameror, nödbroms- och styrsystem, körfältshållare och digitala sidospeglar. En annan slutsats är att Gen Z (födda 1995-2004) är mest öppna för alternativa mobilitetstjänster.
  • Sapcorda Services är ett nytt samarbete mellan Bosch, Geo++, Mitsubishi Electric och u-blox som ska fokusera på att utveckla högprecisionspositionering med hjälp av Global Navigation Satellite System (GNSS). Målet är att kunna applicera detta i massmarknadsapplikationer.
  • Waymo har valt att visa lite mer om sina testmiljöer än vad som varit känt hittills. Det handlar framförallt om en virtuell miljö som kallas Carcraft samt en verklig testbana som heter Castle (ligger i närheten av Merces i Kalifornien). Dessa testmiljöer kan kopplas ihop för att simulera olika scenarier.
  • Uber valde att följa i Waymos spår och visade också sin virtuella testmiljö. Uber avslöjade inte mycket detaljer där förutom att den är webbaserad. Detta för att lätt kunna uppdatera den och koppla in nya features, samt för att underlätta samarbete mellan olika delar av företaget.
  • I slutet av juli inleddes tester med två självkörande bussar i Tallinn i Estonia. Enligt rapporter i media har dessa bussar varit med om några incidenter, bland annat ska de ha missat en roterande ljussignal från en polisbil och också missat en grön trafiksignal för fotgängare vid en korsning. Bussen har tillverkats av EasyMile.
  • SB Drive Corp har inlett experiment med två självkörande bussar i Tokyo. Bussarna är tillverkade av Navya som stolt rapporterar att företaget har nu 45 bussar som testas i världen över.
  • I den amerikanska delstaten Colorado har en självkörande lastbil med syfte att skydda vägarbetarna vid olyckor satts i trafiken. Lastbilen, som framförs utan någon mänsklig förare, följer en ledbil som körs av en mänsklig förare och som skickar exakt position och hastighet till lastbilen så att den kan positionera sig rätt. Lastbilen har byggts av Royal Truck and Equipment medan teknologin för automatiserad körning tagits fram av Kratos Defense. Statistiken visar att det sker en olycka vid vägarbeten i USA var femte minut.
  • Den amerikanska patentorganisationen United States Patent and Trademark Office har nyligen godkänt Fords patent för avtagbar ratt samt gas och bromspedaler i självkörande bilar. Om kunden önskar så kan bilen levereras med dessa delar. Om bilen däremot levereras utan någon ratt och pedaler så installeras krockkuddar i instrumentpanelen.
  • Vad skulle sommaren vara utan rykten om Apple?! Den här gången ryktas det att Apple håller på att testa en självkörande mobilitetstjänst med egenutvecklade system som möjliggör automatiserad körning. Med den kan företagets anställda åka mellan Palo Alto och Infinity Loop där Apple har sina lokaler. Tjänsten kallas PAIL efter sträckan som den transporterar. Apple har inte kommenterat dessa uppgifter.

Ekonomisk vinst med självkörande bilar

Den amerikanska investmentbanken Morgan Stanley har nyligen släppt en rapport kallad Nikola’s Revenge: TSLA’s New Path of Disruption som delvis handlar om socio-ekonomiska vinster som självkörandebilar kan medföra [1].

Rapporten menar att helt självkörande bilar kommer börja introduceras 2026 och att en 100-procenting marknadspenetration väntas två decennier senare (dvs. runt 2046). Före 2026 kommer våra bilar kunna köras autonomt men föraren måste vara med och vara uppmärksam i händelse av en nödsituation, eftersom infrastrukturen för autonoma bilar kommer inte att vara fullutvecklad.

Vid full marknadspenetration förutspås autonoma fordon medföra en global besparing på 5.6 biljoner dollar per år. Den årliga besparingen i USA väntas vara 1.3 biljoner dollar. Det är fem stora besparingsområden som identifierats för USA. Dessa är:

  • Reducerad bränsleförbrukning (158 miljarder dollar per år);
  • Reducerat antal olyckor (488 miljarder dollar per år);
  • Ökad produktivitet (507 miljarder dollar per år);
  • Minskad trängsel (11 miljarder dollar per år);
  • Ökad produktivitet p.g.a. minskad trängsel (138 miljarder dollar).

Egen kommentar

Morgan Stanleys rapport är inte den enda som förutspår en ljus framtid för självkörande bilar. I augusti förra året skrev Navigant Reserach att årlig försäljning av helt självkörande fordon kommer vara 95.4 miljoner vid 2035, vilket kommer motsvara ca 75 % av alla sålda lätta fordon [2]. ABI Research förutspår att 50 % av alla nya bilar kommer vara autonoma 2032 [3].

Det är dock få andra som ser att helt självkörande fordon kommer slå igenom så snabbt. Så sent som i december förra året publicerade Victoria Transport Policy Institute en rapport om självkörning där man bl.a. sa följande [4]:

The analysis indicates that some benefits, such as independent mobility for affluent non-drivers, may begin in the 2020s or 2030s, but most impacts, including reduced traffic and parking congestion (and therefore road and parking facility supply), independent mobility for low-income people (and therefore reduced need to subsidize public transport), increased safety, energy conservation and pollution reductions, will only be significant when autonomous vehicles become common and affordable, probably in the 2040s through 2060s, and some benefits may require prohibiting human-driven vehicles on certain roadways, which could take even longer.

Källor

[1] Jonas, A., Morgan Stanley. Tesla Motors, Inc. Nikola’s Revenge: TSLA’s New Path of Disruption. 2014-02-25. Länk (alt. RoboHub via: Länk)

[2] Navigant Reserach. Autonomous Vehicles Will Surpass 95 Million in Annual Sales by 2035. Länk

[3] ABI Reserach. Half of New Vehicles Shipping in North America to Have Driverless, Robotic Capabilities by 2032. Länk

[4] Litman, T. Victoria Transport Policy Institute. Autonomous Vehicle Implementation Predictions. 2013-12-23. Länk

Autonoma lastbilar

The Independent skrev i slutet av förra veckan om självkörande lastbilar baserat på samtal med representanter från Volvo, Scania, ABI Research och Navigant Research [1].

Man lyfter fram att australiensiska företag Komatsu och Caterpillar redan börjat testa helt autonoma grävmaskiner och dumpers i gruvorna och att Volvo och Scania är inne på liknande spår.

Vidare nämns fordonståg (platoons) och dess för- och nackdelar. EU-projektet Sartre (Safe Road Trains for the Environment) som pågick mellan 2009 och 2012 tas upp som ett exempel på fordonståg involverande både lastbilar och personbilar. Det påpekas dock att utvecklingen på Volvo och Scania startat långt innan dess.

Artikeln nämner också det nya projektet kallat COMPANION [2] som leds av Scania och som kommer att vidareutveckla tekniken som krävs för körning i fordonståg och implementera den i dagligt transportsystem. Projektet delfinansieras av EU (3,4 miljoner EUR av totalt 5,4 miljoner EUR) och involverar 7 organisationer (Scania, KTH, Volkswagen, OFFIS, IDIADA, Science [&] Corporation och Transportes Cerezuela). Vi skrev om det i sista nyhetsbrevet förra året.

Volvos och Scanias representanter tror att trådlös kommunikation mellan lastbilar och mellan lastbilar och andra fordon kommer att medföra ett genombrott i termer av reducerat antal olyckor. Detta kommer att innebära att fordonsståg inte längre behöver bestå bara av ett fåtal lastbilar. Man kommer också att kunna dela med sig olika typer information (ex. halkinformation) och på det viset förbättra trafiksäkerheten.

Andra fördelar med självkörande lastbilar och fordonståg som nämns är reducerad bränsleförbrukning som i sig medför mindre kostnader och föroreningar, möjligheten att ha fler lastbilar på redan existerande vägar som eliminerar behovet för nya vägar samt möjligheten att minska kostnader som åkeriföretag har idag för sina lastbilsförare.

ABI Research och Navigant Research konstaterar att den sistnämnda fördelen kommer orsaka motståndskrafter från bl.a. fackföreningar och branschorganisationer. Medan självkörande lastbilar väntas medföra stora vinster för åkerier, är många lastbilsförare oroliga för sina jobb. Detta kommer dock inte kunna stoppa utvecklingen, autonoma lastbilar och platooning är helt enkelt ett faktum.

Källor

[1] Piesing, M., The Independent.  Autonomous vehicles: How safe are trucks without human drivers? 2014-01-09 Länk

[2] Scania Pressrelease. Scania leads European research project on vehicle platooning. 2013-12-11 Länk

Autonoma lastbilståg

Telematics Update skrev nyligen om autonoma lastbilar som kör i konvojer [1]. Utifrån deras samtal med Scania, ABI Research och Volvo Group Trucks Technology drar de slutsatsen att det är bara en tidsfråga när sådana konvojer blir en del av vår trafik.

Autonoma lastbilskonvojer väntas reducera bränsleförbrukning och öka säkerhet. Förhoppningen är att vägen till sådana konvojer ska accelereras av det nya EU direktivet som kräver att alla lastbilar som tillverkas efter den 1 november 2015 och som väger 3.5 ton eller mer ska utrustas med Advanced Emergency Braking System (AEBS) och Lane Departure Warning System (LDWS).

Dessa system är enligt industrirepresentanter som Telematics Update samtalat med huvudingredienser i det som i slutändan kommer att bli autonoma lastbilar. Med detta vill de påpeka att de tror på en stegvis introduktion av funktioner som kommer ingå i autonomkörning snarare än lansering av helt autonoma lastbilar på en gång.

Många lastbilstillverkare har redan introducerat någon form av AEBS och LDWS. Nästa steg är informationsutbyte via fordon-till-fordon och fordon-till-infrastruktur kommunikation, säger Claes Avedal från Volvo.  Detta förväntas möjliggöra tidigare varningar till förare vid exempelvis dåliga väg, väder, och siktförhållanden.

Lastbilskonvojer har utforskats i flera projekt världen över: KONVOI (RWTH Aachen University i Tyskland), Automated Truck Platoon (University of California, Berkeley, USA), iQFleet (Scania och VTI, Sverige), SARTRE (EU-projekt), GCDC (internationell tävling initierad av HTAS och TNO, Nederländerna), Energy ITS (NEDO, Japan). En genomgång av lastbilskonvojer ges i [2].

Egen kommentar

För att åstadkomma signifikanta bränslebesparingar måste avståndet mellan lastbilar i en konvoj vara så kort som möjligt. I projekten som jag listat ovan har man provat med olika avstånd, allt från 10 till 3 meter. En konsekvens av så korta avstånd är bl.a. begränsad sikt för lastbilsförare, som i sig kan upplevas obehagligt. Detta är en viktig parameter som måste tas i beaktande när man optimerar avståndet.

Källor

[1] Telematics Update. Autonomous truck convoys: The question is when, not if. 2013-10-10 Länk

[2] Bergenheim, C., Petterson, H., Coelingh, E., Englund, C., Shladover, S., Tsugawa, S. (2012). Overview of platooning systems. In: Proceedings of the 19th World Congress. Länk (OBS! Fungerar om man har tillgång till Chalmers bibiloteklet)