Kategoriarkiv: Lagstiftning och regelverk

Lagstiftning och regelverk

Kommentar om ändringar i Wienkonventionen

I förra veckan skrev vi om förändring i Wienkonventionen. Peter Larsson på Transportstyrelsen och svensk representant i UNECE WP.1 har skickat följande kommentar som vi tackar för.

Det är riktigt att en ändring beslutats i 1968 års konvention om vägtrafik, den s.k. Wienkonventionen. Konventionen innehåller trafikregler för att underlätta internationell vägtrafik. Ett land som anslutit sig till konventionen förbinder sig också att säkerställa att den nationella vägtrafiklagstiftningen överensstämmer med konventionens regler. Det är UNECE WP.1 som ansvarar för förvaltningen och utvecklingen av den konventionen.Den ändring som beslutats och som träder i kraft i 23 mars 2016 är en ändring av artikel 8 i konventionen. Ändringen är markerad i fet stil:

Article 8

Drivers
1. Every moving vehicle or combination of vehicles shall have a driver.
2. It is recommended that domestic legislation should provide that pack, draught or saddle animals, and, except in such special areas as may be marked at the entry, cattle, singly or in herds, or flocks, shall have a driver.
3. Every driver shall possess the necessary physical and mental ability and be in a fit physical and mental condition to drive.
4. Every driver of a power-driven vehicle shall possess the knowledge and skill necessary for driving the vehicle; however, this requirement shall not be a bar to driving.
practice by learner drivers in conformity with domestic legislation.
5. Every driver shall at all times be able to control his vehicle or to guide his animals.
(a) Vehicle systems which influence the way vehicles are driven shall be deemed to be in conformity with the first sentence of this paragraph and with paragraph 1 of Article 13, when they are in conformity with the conditions of construction, fitting and utilization according to international legal instruments concerning wheeled vehicles, equipment and parts which can be fitted and/or be used on wheeled vehicles (fordonsreglemente utarbetat inom UNECE WP.29, egen kommentar).
(b) Vehicle systems which influence the way vehicles are driven and are not in conformity with the aforementioned conditions of construction, fitting and utilization, shall be deemed to be in conformity with the first sentence of this paragraph and with
paragraph 1 of Article 13, when such systems can be overridden or switched off by the driver.
6. A driver of a vehicle shall at all times minimize any activity other than driving.
Domestic legislation should lay down rules on the use of phones by drivers of vehicles. In any case, legislation shall prohibit the use by a driver of a motor vehicle or moped of a hand-held phone while the vehicle is in motion.

Sammanfattningsvis kan sägas att om ett tekniskt system i fordonet som påverkar hur fordonet framförs är godkänt enligt ett reglemente utarbetat av WP.29 så anses föraren ha kontroll över fordonet. Om det inte är godkänt enligt ett sådant reglemente så ska systemet kunna stängas av.

Ändringen är främst inriktad mot de förarstöds- och ”nödsystem” som finns idag på marknaden. Det är därför viktigt att understryka att konventionen fortfarande kräver att varje fordon i rörelse ska ha en förare (artikel 8.1) och att föraren ska minimera alla aktiviteter förutom körning (artikel 8.6). UNECE WP.1 arbetar dock intensivt med att ändra konventionen för att möjliggöra högre nivåer av automatisering.

Artikelförfattaren nämner något om fordonsförordning 79 vilket jag tror avser reglemente 79 som förvaltas av UNECE WP.29. Det pågår arbete med utveckla detta reglemente men det har inte att göra med ändringen av Wienkonventionen. Det är möjligt att det arbete som pågår med det reglementet förenklas genom ändringen i Wienkonventionen. Det är något som i så fall Anders Gunneriusson hos oss på Transportstyrelsen kan redogöra för. Han är svensk representant i WP.29.

Konferenser, Lagstiftning och regelverk, Tester och demonstrationer

TU Automotive: Single point of contact UK Gov DoT

Konferensen ”TU Automotive” arrangerades för 13:e gången i Stuttgart 2-3 november och ändrade namn från Telematics Munich och plats med breddat tema till ”The future of connected mobility”. Totalt ca 700 deltagare. Denna gången lockade man fler deltagare från myndigheter. Svenska aktörer hade en framträdande roll med Volvo Cars, Volvo, Scania, Wireless Car, Ericsson och Ubigo som talare. Konferensen hade en mix av plenum och tre parallella spår, Telematics, Mobility och Autonomous. Jag följde huvudsakligen Autonomous-spåret.

Storbritanniens Department of Transport har skapat en organisation som skall förenkla alla myndighetskontakter inom AD. Ian Forbes som är ansvarig för enheten “Centre for Connected and Automated Vehicles” presenterade dess syfte och aktiviteter. Deras slogan “Moving Britain Ahead” sammanfattar syftet som är att driva på så att landet ligger I framkant inom AD. Man har lanserat en ”Code of Practice” för testning av AD. 100 MGBP kommer att investeras i forsknings och utvecklingsprojekt över fem år. Dessutom har man skapat en testkorridor i sydöstra England. Ett exempel på att man håller farten uppe (”Pace”) är att autonom parkering inom kort kommer att bli tillåtet. Enheten kommer att driva på frågan om integritet och tillgänglighet till data som man ser som viktig möjliggörare.

Egen kommentar

Personlig integritet och data är en mycket känslig fråga i Tyskland. Detta kom upp i flera sammanhang under konferensen. I Storbritannien och Sverige finns det större möjlighet att föra en nyanserad och konstruktiv debatt.

Konferenser, Lagstiftning och regelverk

TU Automotive: Wien-förordningen ändras

I många sammanhang har ”1968 Vienna Convension” setts som en begränsning av AD. Francois Guichard, UN Economic Commission Europe i Geneve presenterade förändringar i fordonsförordningen nummer 79. Ändringen kommer att träda ikraft i 23 mars 2016. Innebörden är att det ändras från: “Every driver shall at all times be able to control his vehicle or to guide his animals” till: ”systems which influence the way vehicles are driven” are fine if can be “overriden or switched off by the drivers”.

Francois sa i en personlig kommentar att detta inte kommer att ha någon praktisk påverkan. Han menade att ett fordon med AD måste följa trafikreglerna i det land som det framförs. Så hur kommer datorer att hantera skyldigheten att agera säkert, att vara närvarande och inte lämna fordonet obevakat, att köra med fri sikt bakåt mm? Francois menade att den stora utmaningen var att ersätta dagens kvalitativa förordningar med kvantitativa.

De skalor som finns för olika grader av automatisering är inte tillämpliga om man skall skriva förordningar som är underlag för ansvar och produktansvar. Istället arbetar men med specifika manövrer:

A: Hastighet lägre än 10 km/h
B: Lane keeping
C: Lane keeping + driver ”initiated” lane change
D: Lane keeping + driver “confirmed” lane change
E: Lane keeping + ”autonomous” lane change

Kategori E kommer det säkerligen att bli diskussion om.

Francois gjorde klart att det är skillnad på en standard som är frivillig, och en förordning som är tvingande för att säkerställa interoperabilitet. UN Economic Commission arbetar bara med frågor som det finns efterfrågan på från medlemsstaterna och det finns det inte ännu inom AD. Han sa också att det är mycket svårt att nå överenskommelser om någon kontinent startat utbyggnaden i ett område.

Egen kommentar
De kommersiella intressena och konkurrensen mellan både företag och länder om att bli ledande inom AD gör att det blir svårt med globala överenskommelser och förordningar. Det lutar åt att ”marknaden” får bestämma.

Lagstiftning och regelverk

Lagstiftningsarbete i Japan

Den japanska rikspolismyndigheten (National Police Agency) kommer att påbörja ett nytt projekt med mål att studera operativa frågor gällande automatiserad körning, som t.ex. vem som ska hållas ansvarig om ett automatiserat fordon orsakar en trafikolycka [1, 2]. Myndigheten planerar också att under nästa år publicera riktlinjer för testning av automatiserade fordon på motorvägar.

Källor

[1] Shimbun, Y., The Japan News. NPA panel eyes rules for self-driving cars 2015-10-22 Länk

[2] Nikkei Asian Review. Japan working on law aimed at governing autonomous vehicles. 2015-10-18 Länk

Informationssäkerhet, Lagstiftning och regelverk

Volvo Cars tar ansvaret för bilar i autonom mod

Volvo Cars  VD Håkan Samuelsson har uttalat sig i Washington D.C. om de legala hindren för automatiserade fordon [1]. Han säger också att VCC kommer att ta det fulla ansvaret närhelst en av deras bilar i autonom mod – vilket är en stor nyhet och ett steg framåt, från den vanliga positionen hos biltillverkarna om att ställa frågor men inte besvara dem, mot att förenkla kommande regelverk.

Håkan Samuelsson trycker på att det är nödvändigt att de olika amerikanska delstaterna harmoniserar sin lagstiftning, om inte landet ska förlora sin ledande ställning [2]. I dagsläget är det bara tillåtet med testverksamhet i en handfull delstater, och då med olika regelverk.

VCC säger också att de ser all slags hackning av bilar som en kriminell handling, eftersom koden skyddas (i USA) av Digital Millennium Copyright Act. Detta är i själva verket grundvalen för att kunna ta ansvaret.

Källor

[1] Chris Ziegler: Volvo says it will take the blame if one of its self-driving cars crashes, The Verge 2015-10-07 Länk

[2] Andrew Hard: Drive Me: Volvo urges US gov to establish guidelines for autonomous car testing, Digital Trends 2015-10-07 Länk

Forskningsprojekt, HMI, Kolonnkörning, Konferenser, Lagstiftning och regelverk

Samverkan – nyckelord på ITS World Congress 2015

Att fordonstillverkare traditionellt föredragit att gå “sin egen väg” under utvecklingen av automatiserade fordon är ingen hemlighet och heller inte förvånande med tanke på stora investeringar och marknadspositionering. Därför har vi hört mycket om autonoma fordon från tillverkarsidan. Även utveckling av konvojkörning har ofta skett “internt” med varumärkes-specifika lösningar. Men nu hörs nya tongångar vid ITS World Congress 2015 I Bordeaux. Många talare, både från akademi och industri, framhäver samarbete som en nyckelfaktor för implementation av trafiksystem hög automatiseringsgrad – lite av ett mantra för kongressen.

Genom samarbete (läs V2V-kommunikation) kring fordonens intentioner förbättras beslutsunderlaget för de algoritmer som styr automatiska fordon, vilket ökar tillförlitligheten. Detta driver i sin tur kraven på standardisering av kommunikation.

Sammanfattningsvis rör sig diskussionerna ofta kring att utveckling av autonoma och kooperativa fordon bör föras samman och inte ses som separata utvecklingsområden.

Man diskuterar även standardisering av fordonens uppförande i trafiken. Hur stor frihetsgrad ska tillåtas t.ex. hur aggressivt ett automatiskt fordon kan tillåtas köra? Ska alla fordon som framförs med automatik ha ett likartat beteende? Frågor kring harmonisering av HMI, juridik, försäkringsfrågor och krav på infrastruktur fortsätter, men åsikterna går ofta isär och tydlig riktning saknas. Frågan om var de största stötestenarna på vägen mot full automation ligger, teknik eller övriga enligt ovan, är fortsatt öppen.

Konvojkörning för lastbilar diskuteras i ett flertal seminarier och workshops och de flesta fordonstillverkare är aktiva i ett eller flera projekt som omfattar ”multi-brand platooning”. EU-projektet Companion och företaget Peloton i USA är exempel där multi-brand platooning utvecklas med i samverkan med svenska fordonstillverkare.

Egen kommentar

Inom i-Game projektet (FP7), där 3 svenska högskolor deltar med 4 lag i en internationell tävling, är såväl Scania som Volvo med och sponsrar med fordon. Tävlingen siktar till att öka kunskapen inom ”multi-brand collaboration” för bilar och lastbilar och att bidra till standardiseringen av kommunikation för mer avancerade manövrar med hög grad av automation. Viktoria Swedish ICT är en av fyra parter som organiserar denna tävling.

Konferenser, Lagstiftning och regelverk

Stora utmaningar kring juridiken vid mer omfattande utrullning av automatiserade fordon

Allt medan tekniken utvecklas för automatiserade fordon kommer de stora frågorna kring full implementation allt närmare. Det som för inte så länge sedan var orosmoln i horisonten kan inom kort utgöra konkreta hinder för fortsatt utveckling. Om färdiga lösningar saknas så krävs i alla fall inriktningsbeslut inom en snar framtid.

Lagstiftarna diskuterar frågan om säkerhet. Hur kan man besluta om vad som är ”tillräckligt säkert”? Vem bär ansvaret för olyckor med automatiserade fordon? Hur ställer sig försäkringsbolagen till sådana fordon – ska de anses säkrare och ge lägre premier eller överväger risken för extremt stora ersättningsbelopp och därmed högre premier?

Ett läger inom juridiken anser att vi övergripande har lagstiftning som täcker även rättsfall med automatiserade fordon och att endast smärre justeringar krävs, medan andra har åsikten att stora förändringar måste göras. En anledning till att åsikterna går isär är givetvis att vi har mycket olika lagstiftning i olika länder, eller stater i USA. Detta leder till att övergripande regelverk måste diskuteras på EU-nivå och i USA på federal nivå – en tidskrävande process!

Volvo Cars utlovar fullt ansvar för sina bilar inom Drive Me och detsamma gäller för bland annat Googles bilar i USA. Men dessa försök är fortsatt mycket begränsade och tillverkarnas risker därmed hanterbara. Frågan är hur man ser på ansvarsfrågan när systemen rullas ut i större omfattning.

För att hantera ansvarsfrågan diskuteras användning av ”black box” i automatiserade fordon, efter modell från flygets Flight Data Recorder. Även här kommer juridiska aspekter in i bilden, nu i form av frågor kring personlig integritet och datalagring.

Olika åsikter finns också kring frågan om speciella körkort för förare av automatiserade fordon. Flera jurister menar att det ställs större krav på förare av automatiserade fordon för förståelse av hur systemen fungerar och att sådana förare därför bör jämställas med piloter (hög utbildning & regelbundna kontroller). Den andra falangen ser dessa fordon som en framtida lösning för persontransporter för dem som av olika anledningar inte kan köra själva och att körkort inte ska behövas alls. ITS Japan ser till exempel fordonen som en del av den strategiska lösningen för transporter av en befolkning med stigande medelålder vilket inte pekar på ökat ansvar för föraren.

Egen kommentar

Vägen framåt för den tekniska utvecklingen ter sig, relativt sett, spikrak jämfört med de stora åsiktsskillnader som kommer i dagen kring de legala aspekterna.

 

 

Affärsmodeller, Informationssäkerhet, Konferenser, Lagstiftning och regelverk

Legala ramverk för att dela data

Vid konferensen Automotive Apps and Connected Driving Technologies i Berlin 28-29 september hölls två intressanta presentationer om legala ramverk för att dela data. Utgångspunkten för båda är att digitalisering skapar värden först när data delas mellan aktörer. Men var går gränsen mellan privata data som skall skyddas av integritetsskäl och tekniska data som är offentliga?

Prof Gerrit Hornong, Univ of Passau inledde med att konstatera att data som samlas in i fordon skapar nya affärsmöjligheter. Denna data kan vara relaterad till fordonet, föraren, omgivningen (t ex väder, trafik) och tredjepartstjänster (t ex försäkring, verkstad). Det finns en lång rad potentiella ägare av dessa data. Men begreppet att ”äga” när det gäller data måste definieras. Ett ägande kan t ex transfereras på olika sätt och ägandet har både rättigheter och skyldigheter kopplade. Vem som är ägare behöver inte vara uppenbart när data kommuniceras. Men ägandet är startpunkten för klagomål och avtalsförhandlingar med andra.

Den personliga integriteten skyddas av lag inom EU. Prof Hornong menade att det nödvändiga godkännandet från individen oftast fixas när man klickar ok i en ruta med finstilt text. Den personliga integrititen skyddas av lag, men att ”få rätt” i någon domstol är mer komplicerat. Förr krävdes det ett mycket tydligt syfte för att samla data.

Det finns många krav att ställa på de avtal som skall upprättas mellan parter i en digitaliserad värld. Här kommer flera överlappande och kompletterande lagstiftningar in som Prof Hornong visade många exempel på. För att tillgodose konkurrenslagstiftning skall man inte få data ”inlåst” hos en leverantör, men detta skapar många följdfrågor. Andra lagstiftningar som nämndes var konsumentskyddslagar och datasäkerhetslagar. Han summerade med att de ekonomiska möjligheterna gör att viktiga principer för tolkning och lagstiftning måste läggas fast för hur information skall hanteras. En ny EU-reform är på väg men denna tar inte in dessa frågor. Han menade att det behövs ”legal innovation”.

Dr Marc Störung, advokat vid Osborne Clarke utgick i sin presentation från EU lagstiftning för skydd av personlig integritet Article 1 Directive 95/46/EC. Denna lag skyddar personer, inte data så därför är denna inte fullt tillämplig. Han tog även in Motor Vehicle Block Exemption Regulation som skall skydda konkurrens i försäljning och reparation av fordon. Denna lagstiftning kan göra att fordonstillverkare vill dela viss information som idag är knutna till typgodkännandet. Störung sa också att EUs hantering av Microsofts dominerande ställning samt Tollcollect (vägavgiftssystemet i Tyskland) för att öppna telematikdata kan vara ledande fall. Men Störungs slutsats var att lagstiftningen inte ger mycket hjälp idag.

Forskningsprojekt, Funktioner, HMI, Kolonnkörning, Konferenser, Lagstiftning och regelverk, Lastbilar, Övriga fordon, Personbilar, Positionering, Samverkan människa - maskin

Automatiserade fordon på FFI-resultatkonferensen

Den 17 september hölls FFI-resultatkonferensen för forskningsprogrammet Trafiksäkerhet och automatiserade fordon. Jag deltog på 4 presentationer, varav en var min egen. Här är en sammanfattning av dessa presentationer.

Mikael Ljung Aust från Volvo Cars pratade på temat Människan och självkörande fordon och vilken förarens nya roll blir när bilen kör sig själv. Han berättade om en studie som Volvo Cars hade genomfört för att ta reda på varför deras kunder skulle vilja ha tillgång till en automatiserad bil. De skulle helt enkelt vilja köra mindre och ägna sig mer åt annat (telefon, ljudböcker, läsa e-post, jobba, prata med passagerarna etc.). Men det innebär också att man som förare kommer få en alltmer passiv roll. En enkel studie har visat att människor är dåliga på att vara passiva, på att övervaka. Det är därför rimligt att anta att det inte kommer finnas någon förarroll när bilen kör sig själv. Förarrollen kommer att upphöra att existera under mer eller mindre långa perioder. Man får helt enkelt ”börja om” (get into character) varje gång man ska köra igen.

Stas Krupenia från Scania berättade om det nyligen avslutade projektet Methods for Designing Future Autonomous Systems (MODAS) och dess resultat. Projektet har haft utgångspunkt i GMOC-designmetoden som vanligtvis används inom reglerteknik för dynamiskt beslutsfattande. Med hjälp av den har man bl.a. tagit fram ett antal multimodala gränssnitt för användning vid automatiserad körning som konvojkörning (platooning). För att kunna utvärdera dessa har man också tagit fram nya utvärderingsmetoder. Utvärderingen gjordes i en körsimulator och den visar att de nya gränssnitten bidrar till bättre situationsmedvetenhet, minskar mentalbelastning, och ökar tillförlitlighet.

Lars Hjort från Scania presenterade delresultat från ett pågående projekt som kallas iQMatic. Det är ett samarbetsprojekt mellan Scania, KTH, Linköpings universitet, Autoliv, Saab och Combitech som startade 2013 med syfte att utveckla en helt självkörande lastbil som kan utföra transportuppgifter i en typisk gruvanläggning. Arbetet i iQMatic är indelat i fem arbetspaket: Projektledning, Perception och fusion, Egenskapsskattning och fordonskontroll, Uppdragsplanering och kommunikation och Avancerade HMI. Perceptionssystemet omfattar flera sensorer som kameror, radarenheter och GPS. Applikationen för uppdragsplanering möjliggör för användaren att välja en lastbil i området och ge den ett uppdrag (t.ex. åka till en viss plats och lasta på grus). Den är ansvarig för att planera en rutt från den aktuella positionen för lastbilen till den positionen som valts av användaren. Lars visade också en film som illustrerar det utvecklade systemet.

Temat för min presentation var Vad händer med lagar och regler relaterade till automatiserade fordon. Jag gav en överblick av relevant arbete i Sverige och i andra länder. Sammanfattningsvis kan man säga att vissa regelverk har utvecklats/håller på att utvecklas för testning av automatiserade fordon på allmänna vägar, men inte för massimplementation. Just nu har olika länder olika regler vilket ökar kostnaderna, förvirring och kan på sikt hindra storskalig användning av den nya tekniken. Samtidigt kompliceras lagstiftningsarbetet av osäkerheten kring hur marknaden kommer att utvecklas. En sak är säker, om man lagstiftar för tidigt finns det risk att man lagstiftar i onödan eller att man lagstiftar fel saker.

Det hölls ytterligare två presentationer inom området, men jag kunde tyvärr inte delta på dem. Johan Tofeldt från AB Volvo pratade på temat Säker och robust arkitektur för automatiserade produkter. Anders Almevad och Joakim Lin-Sörstedt från Volvo Cars gav en presentation om Fordonspositionering och ruttprediktion.

Materialet till dessa och andra presentationer från konferensen finns på FFIs hemsida.

Lagstiftning och regelverk

Riksdagen diskuterar autonoma fordon

Erik Ottoson (m) och stadsrådet Anna Johansson (s) har i en interpellation i riksdagen 3 september diskuterat  autonoma fordon, med utgångspunkt från 4 frågor från Erik Ottoson:

  • Hur ställer sig statsrådet och regeringen till att tillåta autonoma fordon på svenska vägar?
  • Vad har regeringen gjort och vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att skapa en modernare trafiklagstiftning och modernare trafikförordningar, som möjliggör för autonoma fordon att färdas på svenska vägar?
  • Vilka kontakter med kollegor i och företrädare för Europeiska unionen har statsrådet haft i frågan om autonoma fordon?
  • Vilka åtgärder inom ramen för det europeiska samarbetet avser statsrådet att vidta för att möjliggöra för autonoma fordon att färdas på våra vägar?

I debatten som ni kan läsa i protokollet [1] uttrycker Anna Johansson stora förhoppningar om att smartare och mer uppkopplade fordon snart ska kunna ge ytterligare fördelar i form av högre trafiksäkerhet, lägre emissioner från trafiken och ett bättre kapacitetsutnyttjande av infrastrukturen, och att Sverige verkar aktivt för att möjliggöra detta. Hon hänvisar också till Transportstyrelsens förstudie som visar att fordon med avancerat förarstöd redan kan framföras utan några förändringar av regelverket, liksom till svensk industri med bland annat Drive Me-projektet.

Erik Ottoson uttryckte å sin sida en avsaknad av  vad vi redan nu kan göra i Sverige och hur vi redan nu kan vara ett föregångsland på det här området. Vad kan vi göra och vad avser hon att göra innan de internationella processerna är klara, så att vi är först på bollen?

Källor

[1] Autonoma fordon på svenska vägar, interpellationsdebatt i Sveriges Riksdag 2014/15:728 länk