Kategoriarkiv: Forskningsprojekt

Forskningsprojekt, Lastbilar

Volvos självkörande lastbilar

I en artikel i Dagens Nyheter berättar Johan Tofeldt och Christian Grante från AB Volvo om företagets utvecklingsprojekt avseende självkörande lastbilar [1].

I framtiden kommer lastbilen att ta över de monotona uppgifter som kan få mänskliga förare att agera tokigt.

– Och vi kommer aldrig att släppa ut system på marknaden som inte är helt säkra. Säkerheten kommer först, sedan utvecklar vi andra funktioner efter det, säger Christian Grante.

Just nu prövar Volvo tekniken i gruvmiljö, där den inte påverkas så mycket av annan trafik och kan operera helt utan förare. Här utvecklas system som skapar friktionsfria transportflöden.

– En lastbilschaufför bromsar in före en korsning för att se om det kommer någon annan bil. Vi kan koordinera bilarna så att den ena kan passera korsningen utan risk för att krocka, säger Johan Tofeldt.

Källor

[1] Jens Littorin: De låter datorn sitta vid ratten, Dagens Nyheter 2016-08-28 Länk

Fordon, Forskningsprojekt, Personbilar, Tester och demonstrationer

Jaguar LandRover inleder samarbete med Harvard

Jaguar LandRover (som ägs av Tata-gruppen) har inlett ett samarbete med Harvard i samband med ett uttalat mål att bygga upp en flotta på 100 stycken självkörande bilar att användas för testning av deras förarlösa teknik  [1].

Tata-gruppens bidrag på 6 miljoner dollar till Harvard kommer att möjliggöra att de kan arbeta tätt med forskare på universitetet, och även hela summan inte kommer att allokeras specifikt för forskning om självkörande fordon kommer den att finansiera forskning inom ämnen kopplade till området.

Tata håller samtidigt på att ingå i samarbeten med 6 andra universitet där de ämnar donera upp till 25 miljoner dollar. Universitetet inkluderar (men är inte begränsade till) Yale, IIT Madras och The Royal Society, UK.

Källor

[1] tech2News: Tata’s JLR ties up with Harvard to go big on driverless car technologies, Tech2,  2016-08-30. Länk

Forskningsprojekt

ADAS&ME: Ett nytt EU-projekt

Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI ska leda och delta i ett nytt forsknigsprojekt om automatiserad körning som heter ADAS&ME [1].

Projektet involverar 30 privata och offentliga organisationer från 11 olika länder, finansieras av EU och har en budget på totalt 89 miljoner kronor. Förutom VTI kommer följande svenska organisationer att delta i projektet: Scania, Autoliv, Smarteye, Stressforskningsinstitutet och Uppsala universitet.

Projektet syftar till att utveckla system för förarstöd för att förbättra säkerheten och på sikt bidra till mer miljövänliga transporter. Det kommer framförallt att fokusera på utveckling av system som kan läsa av när föraren börjar bli trött, ouppmärksam eller påverkad av känslor som arg, ledsen och bedöma hur man lämpligen övergår till, eller från, automation beroende på förarens och bilens förmåga.

Projektet kommer därmed att koppla samman kunskap om förarens tillstånd och kunskap om situationen man befinner sig i, med fordonets automatiserade funktioner. Det är fyra olika fordonsslag som kommer att tas i beaktandet: bil, lastbil, buss och motorcykel.

Angreppssättet där föraren är i fokus säkerställer att övergången till helt automatiserad körning sker på ett säkert sätt.

Projektstart är planerad för september. Mer information om det hela hittas på VTIs hemsida.

Forskningsprojekt, Samverkan människa - maskin

Teslastudie vid MIT

En forskargrupp vid MIT planerar att utföra en ny studie av automatiserade funktioner och hur förarna interagerar med dem [1]. Det är viktigt att säkerställa hur sådana funktioner används i sin operativa miljö och vad det innebär för trafiksäkerheten.

Det är framförallt användare av Teslas Autopilot i Bostonområdet som är i fokus. För att delta i studien och tillåta installation av datainspelningsenheter i deras fordon erbjuds förarna 1000 dollar.

Egen kommentar

I slutet av maj rapporterade vi om att Tesla samlat stora mängder data från användarna av Autopilot. Nu har det blivit känt att företaget erbjudit det amerikanska departementet för transport (USDOT) att ta del av deras data. Teslas VD Elon Musk ska också ha indikerat att de även kan tänka sig att dela data med andra fordonstillverkare [2]. Det är dock oklart om MIT-forskarna kommer ta del av Teslas data eller om de kommer förlita sig på egen insamling helt och hållet.

Källor

[1] Brown, B., Digital Trends. MIT wants to pay Tesla owners $1,000 to watch them drive. 2016-06-05 Länk

[2] Lambert, F., electrek.Tesla offered to share all its Autopilot data with the US Department of Transport. 2016-06-03 Länk

Fordon, Forskningsprojekt, Kolonnkörning, Lastbilar, Personbilar, Tester och demonstrationer

GCDC 2016: Tävlingen avgjord

28-29 maj var det dags för Grand Cooperative Driving Challenge (GCDC) 2016. Det var fem år sedan första GCDC anordnades av TNO i Holland på testmotorvägen A270 mellan Eindhoven och Helmond i Holland.

Tio lag från Lettland, Spanien, Frankrike, Tyskland, Holland och Sverige deltog i tävlingen som handlade om tre scenarion för kooperativ och automatiserad körning.

I tävlingen använde fordon exempel på nästa generations kommunikationsprotokoll för kooperativ körning som bl.a. möjliggör förhandling mellan fordon. Fordonen utförde till exempel automatiskt filbyte på motorväg som föregicks av förhandling för att fordonen skulle bestämma vilket fordon som skulle öppna en lucka för vilket. Det andra scenariot gick ut på att köra igenom en T-korsning utan trafikljus, fordonen förhandlade om vilket fordon som skulle passera som första, andra och tredje fordon genom korsningen.

Det tredje scenariot handlade om att utryckningsfordon, med hjälp av kommunikation och HMI i andra uppkopplade fordon skulle kunna begära i vilken fil de vill ha fri väg när de är under utryckning.

Vinnare i tävlingen var studenter från Högskolan i Halmstad som tävlade med en Volvo S60, på andra plats kom Team AnnieWay från KIT Karlsruhe som tävlade med en personbil från Mercedes och på tredje plats placerade sig KTH som tävlade med en lastbil från Scania.

GCDC 2016 arrangerades inom FP7-projektet i-GAME där TNO, TU/e (Techniche Universitet Eindhoven) från Holland, Idiada från Spanien och Viktoria Swedish ICT.

Här finns senaste nyheterna från GCDC2016 länk: https://twitter.com/hashtag/gcdc2016

Egen kommentar

De svenska lagen som deltog i GCDC 2016 arbetade tillsammans med stöd från SAFER inom projektet CoAct, en fortsättning på det projekt som ledde Högskolan i Halmstad, Chalmers och KTH till placering 2,3 och 4 i GCDC 2011.

Forskningsprojekt, Lastbilar

Volvolastbil för gruvor

Inom ramen för ett forskningsprojekt har Volvo AB och Combitech utvecklat en lastbil med tillhörande transportsystemlösning som kan köra själv i gruvor, både över och under jord [1]. Den använder en rad olika sensorer och GPS för att skapa en bild av omgivningen och för att navigera runt stationära och rörliga objekt. Dessutom är den utrustad med ett datainsamlingssystem för att möjliggöra systemförbättringar.

Lastbilen kräver ingen manuell övervakning eftersom transportsystemet automatiskt och kontinuerligt läser av dess status och ger order om bland annat hastighet och färdväg.

Egen kommentar

Automatiserade transportlösningar för gruvor är också under utveckling hos andra lastbilstillverkare. Scania är exempelvis involverad iQMatic, ett forskningsprojekt med fokus på utveckling av ett sådant system.

Källor

[1] Volvo Group, Global News. The future of automation is happening now at Volvo. 2016-05-09 Länk

Forskningsprojekt

Full fart på amerikanska universitet

  • Flera studier visar att många amerikaner faktiskt skulle vara rädda att åka i ett självkörande fordon. Lösningen på problemet är ömsesidig förståelse och tilltro mellan fordonet och dess användare, manar en grupp forskare på Columbia University [1]. Inom BraiQ-projektet håller de på att lära fordon att bli bättre på att läsa av mänskliga känslor. De har utvecklat ett AI-system som kan detektera och tolka biosignaler som hjärnaktivitet, ögonrörelser, ansiktsuttryck och hjärtfrekvens. När systemet tränats upp vet det vad passagerarna gör och önskar, och kan därmed bli bättre på att tillmötesgå deras önskemål och förväntningar. Här kan ni se en film som illustrerar detta.

  • Duckietown är namnet på en ny kurs som ges av MIT den här våren [2]. Det är en hands-on kurs där studenterna fått möjlighet att utveckla en flotta av 50 små självkörande taxifordon. Utmaningen låg i att dessa skulle navigera runt i en småskalig stad, Duckietown, med hjälp av en kamera och utan att ha förprogrammerade kartor. Målet är att detta ska bli en global plattform för undervisning inom robotik och AI. Här kan ni se en film som illustrerar det hela.

  • En ny studie utförd vid University of Texas visar att en fordonsflotta bestående av små självkörande eldrivna och delade taxibilar skulle kunna drivas i Austin till en kostnad av 42 till 49 cent per amerikansk mil (dvs. per 1.6 km) [3]. Beräkningen är baserad på en rad olika variabler inklusive inköpspris, driftkostnad, försäkringskostnad, etc. Enligt studien är motsvarande kostnaden för car2go i Austin 70 cent till 1.23 dollar, och 1.5 till 3.18 dollar för Uber. Originalartikeln som beskriver studien hittas här, och en annan studie från den här forskargruppen hittar ni i vårt nyhetsbrev.

Källor

[1] Kari, P., Mother Board. Building Trust in Self-Driving Cars Through Biofeedback. 2016-04-09 Länk

[2] Conner-Simons, A., MIT News. Self-driving cars, meet rubber duckies. 2016-04-20 Länk

[3] Simpson, B., Fleets Will SAEV Bucks with Driverless Electrics: Study. 2016-04-25 Länk

Forskningsprojekt, Infrastruktur

Driverless Cities Project

Wired rapporterar om ett projekt som drivs av en grupp forskare vid Illinois Institute of Technology och som heter Driverless Cities Project [1]. Målet är att kartlägga pågående forskning som berör stadsplanering i förhållande till automatiserade fordon och att föreslå riktlinjer som stadsplanerarna kan använda i sitt arbete.

Drivkraften bakom projektet är att det för tillfället finns många okända faktorer kring innebörden av automation för samhället och att diskussionerna om påverkan på städer och deras planering är för det mesta ogrundade.

Behovet av parkeringsplatser i framtiden tas upp som ett exempel. Kommer parkeringsplatser behövas eller kommer självkörande bilar att åka runt när de inte används av sina användare eller ägare?

Det är inte heller ovanligt med argumentation att städer kommer att bli fria från parkeringsplatser eftersom självkörande bilar kommer att parkeras någon annanstans. Innebär det att man planerar att bygga parkeringsplatser någon annanstans?

Egen kommentar

En del av frågeställningen i Drive Me-projektet adresserar problematiken kring påverkan på stadsplanering. Dessutom ska Parkeringsbolaget tillsammans med Volvo Cars titta på innebörden för parkeringsplatser.

Innovationsprogrammet Drive Sweden har också samhället och transportsystemet i fokus.

Källor

[1] Adams, E., Wired. American Cities Are Nowhere Near Ready for Self-Driving Cars. 2016-04-06 Länk

Elektronik och processorer, Forskningsprojekt

SP utsätter bilar för elektromagnetisk strålning

För att säkerställa att automatiserade bilar inte innebär någon fara för trafiken behöver de genomgå en rad olika tester innan de får köra i verklig trafik.

På SP försöker man kartlägga påverkan av olika typer av elektromagnetisk strålning från källor som mobilmaster, åsknedslag och radaranläggningar [1]. Detta görs i en labbmiljö där bilar utsätts för elektromagnetisk strålning och luras att tro att de är ute i trafiken.

Källor

[1] Pröckl, E., Ny Teknik. SP lurar självkörande bilar. 2016-04-06 Länk

Forskningsprojekt, Infrastruktur, Samhällspåverkan

Kooperativ ruttplanering

En ny studie från MIT visar att stora vinster skulle kunna göras om alla förare var villiga att ta en rutt som inte nödvändigtvis är optimerad just för dem utan på kollektiv nivå [1]. Om vissa förare skulle acceptera en rutt som är upp till 7 minuter längre än den kortaste rutten skulle man i vissa städer kunna uppnå en övergripande trängselreducering på runt 30 %. Vinster kan dock göras redan vid 2 minuter längre rutt.

Studien är baserad på en simulering av trafikförhållanden i fem städer: Boston, San Francisco, Rio de Janeiro, Lissabon och Porto. Miljarder anonymiserade mobiltelefoner har använts för att spåra pendlare under morgonrusningen. Varje simulerad pendlare gör vad verkliga pendlare gör: försöker ta sig hemifrån till arbetet så snabbt och effektivt som möjligt. Det är just ”snabbt och effektivt” som studien försökt variera.

Slutsatsen är att även små beteendeförändringar skulle kunna resultera i stora förändringar i trafiken. Detta skulle bli ännu mer påtagligt om bilarna kunde köra sig själva. Tekniken som krävs för att uppnå kooperativ ruttplanering finns redan: de flesta är uppkopplade, antingen via bärbara enheter som mobiltelefoner eller via integrerad kommunikation i bilen.

Egen kommentar

Vi på Viktoria har för några år sedan gjort en liknande simulering för en vägsträcka i Göteborg [2, 3]. Där kunde vi se att kooperativ hastighetsharmonisering för fordon på två anslutande vägar resulterar i reducerad bränsleförbrukning, ökad medelhastighet på hela sträckan och därmed även kortare restid för de fordon som använde hastighetsharmoniseringen. Fordon utan tekniken fick samma restid, men deras hastighetsvariationer var fortsatt hög och därför kunde vi inte se någon minskad bränsleförbrukning för dessa fordon.

Källor

[1] Çolak, S., Lima, A., González M. C., Nature Communications. Understanding congested travel in urban areas. 2016-03-15 Länk

[2] Englund, C., Chen, L., & Voronov, A. (2014). Cooperative speed harmonization for efficient road utilization. In A. Vinel (Ed.), Nets4Cars.

[3] Shih Yang, L., Vinel, A., Englund, C., & Chen, L. (2014). Adaptive Wavelength Adjustment (AWLA) for Cooperative Speed Harmonization. In VNC.