Etikettarkiv: Smarteye

Inspiration, Sensorer

Känsloigenkänning i autonoma fordon

En forskargrupp från Florida Atlantic University’s College of Engineering and Computer Science har utvecklat en sensor för detektering av känslor och humör av personer inne i fordonet [1].

Lösningen heter ”Adaptive Mood Control in Semi or Fully Autonomous Vehicles” och tanken med lösningen är att anpassa förarstödsfunktioner och autonoma fordons beteende efter förarens och passagerarnas känslomässiga tillstånd. Exempelvis ska man kunna tillämpa en försiktigare körstil ifall föraren eller passagerarna är obekväma och rädda. Teknologin använder sig av ansiktsuttryck, värmekamera samt sensorer på bilens ratt och stol.

Egen kommentar

Den här sortens teknik utvecklades också av Affectiva som nyligen blev uppköpt av det Göteborgbaserade SmartEye, vilket vi skrev om här.

Jag kan passa på att tipsa om smartphoneappen som utvecklats av Affectiva där man kan prova på känsloigenkänning med sin selfie-kamera. Ni kan ladda ner appen för Android här och för Iphone här.

Källa

[1] Florida Atlantic University. Techxplore. Invention uses machine-learned human emotions to ’drive’ autonomous vehicles. 2021-06-16 Länk

Funktionell säkerhet, Samverkan människa - maskin

Smart Eye köper Affectiva

Göteborgsbaserade trafiksäkerhetsbolaget SmartEye expanderar sin verksamhet inom fordonsinteriörsensorer genom att köpa Bostonbaserade Affective [1].

Affective har tidigare rönt stor uppmärksamhet för bland annat sitt arbete med att träna AI att förstå mänskliga känslor och intentioner.

Antalet SmartEye-anställda blir därmed i ett slag ungefär dubbelt så många.

Källa

[1] SmartEye. Smart Eye and Affectiva Join Forces to Lead Growing Interior Sensing Market. 2021-05-25 Länk

Artificiell intelligens, Konferenser

Telematics Valley: AI in Automotive – Reality Check

Årets Telematics Valley-konferens handlade om AI inom fordonsindustrin. Här några korta referat.

The Great Math Gap of AI
 Carl Lindberg, AI Innovation Sweden
“Matematik, statistik och datavetenskap = AI”
Observation: många hatar matte i skolan och många är dåliga i matematik. Men för att förstå AI måste du kunna matematik och statistik, vilket krävs för att utveckla AI-team och deras kompetens.

AI essential component for automotive
Shafiq Urréhman, CEVT
AI-utveckling är tidskrävande och kräver mycket arbete med data. Datapreparation och märkning tar 80% av tiden.
Nästa stora steg för AI är att använda kvantdatorer för att öka beräkningskapaciteten.

AI based occupant sensing is the key to unleash a new level of functions
Henrik Lind, Smart Eye
Förarövervakningssystem krävs i fordon från 2023 av EU.

What we know that we don’t know
Mats Nordlund, Zenuity
Nyckelfrågor:
• Vad kommer andra trafikanter att göra?
• Bevisa säkerheten
• Framtida lagar och förordningar
• Träning av neurala nätverk
• Minska kostnader för sensorer
Forskningsområden:
• Prediktion av fotgängares rörelser och interaktion med fordon med hjälp av maskininlärning.
• Positionering och ruttprognoser

Automation
Sasko Cuklev, AB Volvo
Det finns stora vinster med automatiserade fordon för godstrafik:
• Ta bort föraren
• Ökad utnyttjandegrad av fordonen
• Minskat underhåll och reducerad bränsleförbrukning
• Plus säkrare och mer förutsägbara fordon
”Använd automatisering där det gör en stor nytta”
Affärsmodellen håller på att förändras. Numera beställer kunderna inte bara bilar, de önskar transporttjänster från A till B.
Flera piloter med automatiserade fordon pågår, bl.a i.
• Avgränsade områden, kalkstengruva i Norge
• Publika områden, hub till hub, 2 projekt pågår.
Vera är en transportlösning för gruvdrift, hamnar och motorvägar.

Egen kommentar: En bra presentation som visar applikationer för automatisering som inte är långt borta.

Autonomous driving in the Nordics –  Geofenced or SAE L5?
Hari Sentamala, Sensible 4
I närtid kommer autonoma fordon kunna köras inom avgränsade, geofencade områden. En säker autonom transport behöver kunna hantera alla väder- och miljöscenarier, där är vi inte idag. Sensible 4 arbetar med att använda redundans med hjälp av olika sensorer och kombinera och analysera resultaten från alla sensorerna så en säkrare autonom funktion kan fås.
Fälttester med autonoma fordon under vinterförhållanden ovanför polcirkeln har positionsnoggrannhet bättre än 18 cm uppnåtts.

Egen kommentar: En bra presentation med mycket humor. ”När SAE-nivån når 5 ändrar vi företagsnamn till Sensible 5”. Från en teknisk synpunkt ser de sig själva som ett sensormjukvaruföretag som använder många sensorer och uppkoppling i sina lösningar.

The importance of Data Quality and Governance for DAIR (Data and AI Ready)
Sofia Serafimovska, SAM Management Consulting
Affärsaspekter och KPIer är viktiga för att hitta och välja den information som krävs.

Machine Learning vs Software development – Verification & validation challenges
Lars Tornberg, Volvo Cars
Hur göra maskininlärning/AI säkert i verklig drift? Träningen av algoritmen kan inte återspegla alla möjliga scenarier.
Ett koncept är att använda en ”safety cage”. Analysera resultaten och validera modellen om de är trovärdiga. Föremål som modellen inte har tränats för, kan i ”safety cage” analysen tala om att detta är något nytt och resultatet därmed inte är säkerställt.

AI on the dark side of the moon
Peter Nordin, Semcon
Är AI ett hot? Ja! Elon Musk, Bill Gates, Stephan Hawkins tror det. Var försiktig med hur AI används. I första steget används AI för bra saker som att upptäcka cancer. Men redan idag är falska nyheter en verklighet. Psykologi och etik måste ingå i AI-utvecklingen.

Egen kommentar: Förmodligen måste EU och regeringar definiera etiska regler och lagstiftning om AI-lösningar. Peter gör en sammanfattning av science fiction-filmer som kan vara verklighet med AI släppt utan etiska aspekter. Då slutar det vara roligt.

Developing environmental model with ML from the ground truth data and scaling it in the cloud
Ulrich Wurstbauer, Luxoft
AD-validering kräver simulering i en virtual reality-modell ” Varför?

  • Fälttester på väg, 1 000 mil körning och ger nästan ingen data som krrävs för validering.
  • Re-simuleringar med hjälp av sensordata, 100 000 000 mil körning och ger ca 1% av data som krävs för validering
  • Simulator i virtual reality, kan ge 99% av nödvändiga data.

Men simulatorer kräver:

  • Modeller, med fokus på detektion, identifiering och prediktion.
  • Skalbarhet
  • En öppen dataplattform för att samla in, sortera och lagra data.

””Retail vision, applying AD approach for enterprise applications”
Atif Kureishy, ​​Teradata
Data + AI = Bättre svar och beslut.
Förutsäga försäljning med hjälp av människors beteende i butiker och använda information för att ändra butiken eller personalen för att förbättra försäljningen.

Egen kommentar: En känd applikation för AI att förutsäga försäljning eller kundreaktioner av olika marknadsföringsåtgärder.

AI risk, AI safety, AI ethics
Olle Häggström, Chalmers
EU har publicerat AI-dokument med etiska riktlinjer för tillförlitlig AI. Det är det första steget men behöver mer arbete för att vara användbar. Olle ser ett behov av regler för AI-applikationer.

Olles svar på publikens frågor:
Andra AI-områden kan vara att automatisera textilindustrin och föra produktionen närmare slutkunderna.
AI har svårt att ta över jobb med hög efterfrågan på social interaktion eller kreativitet.

”An inspiration map of AI in West Sweden.”
Erik Behm, BRG
AI växer inom transporter och fordonstillverkning. Life science, säkerhetsbranschen och finans växer också snabbt.

”Collaboration enabling driver-vehicle-infrastructure automation”
Edvard Brinck, Ericsson och Ola Boström, Veoneer
Uppgiften att att skapa förtroende för autonom mobilitet. Trafiksäkerhet är ett område som kan utvecklas med hjälp av AI och uppkopplade fordon.
2020 3 miljarder trafikanter, få automatiserade fordon >L2 och 1,4 miljoner dödsolyckor
2025 kommer L2+ att vara vanligt
2050 har samverkande säkerhet etablerats, det finns 6 miljarder trafikanter men dödsolyckorna har minskat till 0,7 miljoner.
Att förutsäga mobilitet för trafikanter är ett MobilityXlab-samarbete mellan Ericsson, Viscando och Veoneer.
Två megatrender är analys i realtid och tjänstefiering.

Egen kommentar: Ökad trafiksäkerhet är en bra användning av AI tillsammans med uppkopplade, samverkande fordon och trafiksystem.

How can AI and fashion help the exposed profession of truck drivers become safer?
Helena Iremo, Scania Group, Erik Tengedal, Imagimob
Uppgradering av säkerhetsvästen med uppkoppling och användning av ljus, intelligenta AI-algoritmer, accelerometer och gyro.

The journey to unleash the value of data with AI!
Robert Valton och Fredrik Moeschlin, AB Volvo
Beskriver arbetet hos Volvo med data och AI.

Develop AI cheaper and faster with collaborations
Hans Salomonsson, EmbeDL
Användning av syntetiskt genererade data för träning av AI.

Peter Kurzwelly, AI-innovation of Sweden.
Det finns en AI online-kurs på svenska. https://www.elementsofai.com/
Gör kursen! En uppföljning är på gång.

Sammanfattning

Det var många intressanta presentationer, och många om ”hur arbeta med AI i dina lösningar”. Min reflektion är att det har varit ännu mer intressant, om man tagit upp vad AI kan lösa och vad andra metoder kan lösa enklare för transportsystem och ta en bättre helhetssyn på ämnet.

Lagstiftning och regelverk

EU inför ny lagstiftning för säkerhetsutrustning i bilar

EU-parlamentets kommitté för skyddande av den inre marknaden och konsumenter (IMCO) har beslutat godkänna ett förslag till nya minimikrav för nya fordon [1]. Förslaget kom ursprungligen från EU-kommissionen i maj förra året men har nu stötts och blötts.

I korthet innebär förslaget att nya personbilar måste utrustas med:

  • Automatisk nödbromsning (Automated Emergency Braking, AEB) med fotgängar- och cyklistdetektion
  • Intelligent hastighetsbegränsning (Intelligent Speed Assistance, ISA), ska kunna kopplas ur vid behov
  • Filkörningsassistent (Emergency Lane Keeping, ELK)
  • ”Svart låda” för datainsamling vid incidenter och olyckor (Event Data Recorders) för att stötta olycksutredarnas arbete.

Tunga fordon som bussar och lastbilar måste också förbättra den direkta sikten framåt och åt sidorna, speciellt för att minska riskerna för olyckor med oskyddade trafikanter.

Med de nya förslaget beräknar man minska antalet 25 000 omkomna och 140 000 svårt skadade under perioden 2021 – 2037. Det förväntas också vänja fordonsförare vid en ökad grad av automatisering och på det sättet möjliggöra framtida självkörande fordon.

För att börja gälla ska förslaget också godkännas av EU-parlamentet, medlemsstaterna och EU-kommissionen. Men då förslaget ju ursprungligen kommit därifrån så borde det inte vara några problem. Däremot är det osäkert om det hinner komma upp till beslut innan EU-valet i maj.

Egen kommentar:

Förslaget är egentligen inte kontroversiellt; alla aktörer stödjer det [2],[4],[5] även om det diskuterats om det skulle räcka med att informera föraren om aktuell hastighetsbegränsning istället för en aktiv begränsning [3].

Den viktigaste invändningen är väl att då det bara handlar om nya fordon så måste införandet påskyndas [2]. Samtidigt förordar fordonstillverkarna genom ACEA att införandet istället fördröjs så att det hinner synkas med produktplanerna [5]. Systemtillverkarna ser förstås framtiden ljus [6], [7].

Källor:

[1] Safer roads: More life-saving technology to be mandatory in vehicles, EU Parliament 2019-02-21 Länk

[2] MEPs back life-saving vehicle safety standards in key vote, European Transport Safety Council 2019-02-21 Länk

[3] ETSC IMOC letter ahead of vote Länk

[4] Parliament backs ambitious yet pragmatic approach to vehicle safety, FIA Region 1 Länk

[5] Natalie Middleton: European auto industry expresses concerns over new vehicle safety measures, International Fleet World 2019-02-22 Länk

[6] Latest EU announcement could be a major boon for Seeing Machines, Proactiveinvestors 2019-02-22 Länk

[7] European Parliament: all motor vehicles intended to be equipped with driver drowsiness, attention and distraction warning systems, SmartEye 2019-02-21 Länk

Konferenser

Detta har hänt: Del II – CES

Första bilen debuterade på Consumer Electronics Show (CES) för 20 år sedan, och då var allt annat i fokus förutom just bilar. Men under de senaste åren har CES blivit mer av en autoshow då allt fler aktörer från fordonsbranschen passar på att visa upp sina prototyper och offentliggöra sina planer och ambitioner där. Årets upplaga av CES som pågick förra veckan var inget undantag. Jag var inte med på plats men att tolka av det som publicerats i media fick just automatiserade och uppkopplade fordon en hel del uppmärksamhet, även om det kanske var något mindre om självkörande fordon än förra året. Dessvärre verkar det som att ingen av aktörerna visat något riktigt nytt och revolutionerande, något som kan komma att förändra världen. Många har visat skyttlar och lösningar kopplade till mobilitetstjänster för varor och passagerare. Mycket igenkänning av aktiviteter och emotioner samt igenkänning av gester. Förvånansvärt lite fokus på röststyrning – men det betyder nog inte att man lämnat det spåret, bara att nyhetsvärdet avtagit. Som vanligt är mycket av det som visats på koncept- och mockupstadium oftast långt ifrån produktion men det finns undantag. 

Här är en översikt av det som visats där så får ni själva avgöra om mina slutsatser stämmer eller ej.

  • Veoneers Liv 3.0. Autolivs avknoppning Veoneer valde att fokusera på Collaborative Driving, något som företaget anser vara av stor vikt då de förutspår att de flesta fordon sålda år 2030 kommer erbjuda delad interaktion med mänskliga förare. Flera tekniska lösningar, som Pilot Assist Level 2+, framåt-tittande kameror, 5G och superdatorn Zeus, var integrerade i forskningsfordonet Liv 3.0 och kunde prövas på en avlyst bana. Dessa lösningar har utvecklats i samarbete med bl a Zenuity, Ericsson och MIT. Värt att notera här att Veoneer precis vunnit ett kontrakt med en global biltillverkare gällande konstruktion och produktion av ett nytt lidarsystem (tillverkad av Velodyne) för automatiserade bilar. Länk Film
  • Smart Eyes övervakning. Göteborgsbaserade Smart Eye visade sin teknologi för övervakning av föraren och igenkänning av trötthet och ouppmärksamhet. Detta gjordes i samarbete med NXP. En annan nyhet är att Smart Eye inleder samarbete med Ambarella, utvecklare av högupplösta videofilmer och halvledare för datorseende.  Länk Länk
  • Mercedes och Nvidia. Förra året började MB och Nvidia samarbeta kring ”cockpit of the future”. Nu ska företagen utöka samarbetet med optimering av AI och självkörande funktioner. Länk
  • Mercedes Urbanetic Van. Som vi rapporterat om innan är Urbanetic Van en plattform som går att nyttja för både transport av gods och passagerare, beroende på vilken kaross som man använder. Den har ingen ratt utan är tänkt att vara helt självkörande. På CES visades prototypen för transport av passagerare och betoningen var på ”informed trust”, dvs. hur man kan skapa tillit till det självkörande fordonet både mot egna passagerare och mot andra trafikanter. Länk
  • Yandex. En rysk jätte som vi skrivit om vid ett par tillfällen. Det som är mest spännande med dem är att de lyckats demonstrera sitt självkörande system i verklig trafik i Las Vegas. Gatorna var så klart kartlagda i förväg. Här kan ni se en journalists resa i Yandex-bil.
  • Nissans ”Invisible-to-Visible”. Genom att använda teknik för förstärkt verklighet har Nissans Intelligent Mobility möjliggjort för förarna och passagerarna att se det osynliga. Det är en interaktiv tredimensionell interaktion inne i fordonet hopkopplad med SAM (Seamless Autonomous Mobility) som analyserar data om fordonet och dess omgivning. Länk
  • Kias R.E.A.D. I sitt pressmeddelande skriver Kia att de förbereder sig för ”post autonomous driving era”. Som en del i detta presenterade företaget sitt Real-time Emotion Adaptive Driving (R.E.A.D.) System, som kan optimera och personifiera kabinutrymmet genom att analysera förarens emotionella tillstånd i realtid med hjälp av AI-baserad biosignaligenkänningsteknik. Systemet har utvecklats i samarbete med MIT. Länk
  • Bosch IoT Concept. Bosch valde att demonstrera mjukvara för delade mobilitetstjänster i form av en självkörande skyttel. Resenärerna kan beställa resan via en app som sedan parar dem ihop med andra resenärer som ska åt samma håll. Appen kan användas för att boka en specifik plats, låsa upp skytteln och få påminnelse om man glömt något i skytteln. Länk
  • Aisin Type C. Aisin Seiki som delvis ägs av Toyota är känt för att utveckla olika fordonskomponenter alltifrån bromsar till batterier. Men under CES visade Aisin Seiki upp två konceptfordon kallade ”i-mobility TYPE C”: en automatiserad personbil och en automatiserad limousine där sätena svänger för att hälsa på passagerare! Det finns ett framåtriktat förarsäte och fordonen kan framföras av en mänsklig förare. Konceptet inkluderar olika förarstödsfunktioner däribland Driver Monitoring System och Facial Action Coding System. Länk
  • Densos framtida mobilitet. Denso visade också ett skyttel-liknande fordon, Urban Moves, och i den fanns allt från molntjänster till informationssäkerhetslösningar baserade på block chain, logistiktjänster, system för övervakning av förare och system för hantering av fordonsflottor. Länk
  • Continentals CUbE och leveransrobotar. CUbE är egentligen Continentals egna anpassning av EasyMiles skyttel. Hittills har vi sett den för transport av passagerare och nu visades hur den kan användas för leverans av gods i samarbete med små leveransrobotar som distribuerar paket till slutkunden. Tänk er: en robot i form av en hund som springer runt omkring med paket på ryggen. Länk
  • AEV Robotics fordonskoncept MVS. Detta är ett fordonskoncept som är likt Mercedes och Toyotas: ett modulärt fordon med utbytbar kaross. Det är svårt att säga vad som är unikt med det, mer än att det utvecklats av ett australienskt startupp-företag som hittills arbetat i tysthet. Länk
  • Surf ‘N Curve från BCS Automotive Interface Solutions. BCS är inget företag som man läser om i media varje dag. Vanligtvis utvecklar fordonskomponenter men på CES visade de ett fordonskoncept som de döpt till Surf ‘N Curve. Det påstås ha en holistisk interiördesign och när den inte kör själv kan föraren styra den med hjälp av två joystickar. Länk
  • ZFs och e.Go People Mover. Tyska ZF visade en mikrodator kallad ZF ProAI RoboThink som de beskriver som ”the most powerful AI-capable supercomputer in the mobility industry”. De visade också i samarbete med e.Go ett skyttelfordon som är redo för marknadsintroduktion och som fått en första kund, Transdev. Länk
  • Hyundai Mobis Concept. Här ligger fokus på framtida interaktion och upplevelse. Konceptfordonet är utrustat med system för rörelseigenkänning (läs: virtuell touch), system för igenkänning av känslor samt vindrutor som fungerar som skärmar. Utöver det är det utrustat med “Communication Lighting Concept” som möjliggör för det automatiserade fordonet att kommunicera med fotgängare via ljussignaler. Länk
  • Baidus Apollo 3.5. Nu är en ny version av Baidus öppna plattform tillgänglig. Utöver det betonade Baidu att de kommer att testa 100 st robo-taxis under 2019 i Changsha i Kina. Länk
  • Toyotas Guardian. När Toyotas system för automatiserade körning kallat Guardian blir redo för marknadsintroduktion inom ett par år kommer det vara tillgängligt för andra aktörer. Detta är intressant då vi inte sett sådana ambitioner från andra traditionella fordonstillverkare. Länk
  • IBMs AI-assistent Watson. IBM demonstrerade Watson, kanske mest känd för allmänheten som schack-dator, som assistent för resenärer att kommunicera med självkörande skyttlar. Problemet man vill lösa är att man kanske kommer att åka i många olika typer av skyttlar som har olika användargränssnitt. Med Watson kan man få hjälp, ungefär som med Google Assistant. Länk
  • Bytons M-Byte. Ett stort pressuppbåd följde visningen av den elbilen M-Byte från kinesiska startup-bolaget Byton. Bilen, som är designad för självkörning på Nivå 3 enligt SAE-skalan, fick kanske störst uppmärksamhet för den gigantiska 49″-skärmen framför framstolarna. Länk
Okategoriserade

Nytt från svensk forskning

Automated Speed and Lane Change Decision Making using Deep Reinforcement Learning. This paper introduces a method, based on deep reinforcement learning, for automatically generating a general purpose decision making function. A Deep Q-Network agent was trained in a simulated environment to handle speed and lane change decisions for a truck-trailer combination. In a highway driving case, it is shown that the method produced an agent that matched or surpassed the performance of a commonly used reference model. To demonstrate the generality of the method, the exact same algorithm was also tested by training it for an overtaking case on a road with oncoming traffic. Furthermore, a novel way of applying a convolutional neural network to high level input that represents interchangeable objects is also introduced. The paper was presented at the International Conference on Intelligent Transportation Systems (ITSC) in the beginning of November 2018, and a preprint is available at arXiv. For more information contact Carl-Johan Hoel (carl-johan.hoel@volvo.com) at Volvo Group Trucks Technology. 

Självkörande fordon och kollektivtrafik – Hot och möjligheter är ett projekt som undersöker effekter av självkörande fordonsteknik på transportsystemsnivå (med hjälp av bland annat Visum och Sampers). Projektet är finansierat av SLL, löper under 2018-2019 och använder Stockholms län som studieobjekt. Några av de nyckeltal man undersöker är bland annat förändringar i marknadsandel, trängsel och utsläpp. Totalt kommer sex olika framtidsscenarier undersökas med antaganden om ny teknik för både personbilar och för kollektivtrafiken, bl a first/last mile-lösningar och självkörande robotaxis. För tillfället (december 2018) är projektet inne i sista fasen av att fastställa nyckeltal, scenarier och metod men kommer under våren 2019 börja modellera scenarierna. De första resultaten förväntas till sommaren men arbete pågår fram till mitten av hösten. Kontaktperson för projektet är Erik Almlöf (erika5@kth.se) på Integrated Transport Research Lab på KTH.

Tillit till intelligenta bilar. Första studien av oövervakad automatiserad körning på allmän väg har genomförts i samarbete mellan Volvo Cars, RISE Viktoria och Halmstad Högskola inom det FFI-finansierade forskningsprojektet ”Trust in Intelligent Cars” med Volvo Cars testfordon WOz. Genom att mixa etnografi och experimentellt upplägg har en funktion för automatiserad körning (aktiverad under vissa sträckor) utforskats för en typisk pendlares vardag i Göteborgsområdet. Totalt 19 resor genomfördes av 5 pendlare och resultaten visar på hur en sådan funktion upplevs och hur den beter sig under verkliga trafikförhållanden. För mer information kontakta projektledare Annie Rydström (annie.rydstrom@volvocars.com) eller Jonas Andersson (jonas.andersson@ri.se).

Metodutveckling. Med stöd från det FFI-finansierade TIC-projektet, KK-finansierade AIR-projektet och Vinnovas AstaZero utlysning har en explorativ studie på AstaZeros testbana genomförts av RISE Viktoria med Volvo Cars testfordon WOz med syfte till att testa olika sensorers förmåga att fånga användarupplevelse över tid. Genom att testpersonerna upplevde fordonet två gånger med en veckas mellanrum kunde fordonets nyhetsvärde minska och testpersonernas beteenden stabiliseras. För mer information kontakta projektledare Jonas Andersson (jonas.andersson@ri.se).

Mobilists of the future. A wealth of actors, both private and public, strive to understand and develop the travelling of the future. Together with our clients, we at Intermetra strive to cultivate and share knowledge of the challenges and opportunities that transportation are facing. This year we’ve looked into the customer perspective on three crucial areas: automated vehicles, sustainable fuels and sharing economy. Our study is based on input from more than 550 Swedes. We’ve also used social media monitoring and quick fire Q&As to deepen our understanding of these areas. We have focused on understanding which groups that are most ripe for behavioural change and what contributes to a transition to use more sustainable transportation. The study will be presented in January at Transportforum 2019. For more information contact Anders Lindahl (anders.lindahl@intermetra.se) at Intermetra.

DRAMA – DRiver and passenger Activity Mapping. Idén med DRAMA-projektet är att öka möjligheterna för interaktion mellan ett fordon och personerna i fordonet. Detta genom att ge fordonet mer information om vad de personerna som befinner sig i fordonet gör. DRAMA kommer att ta fram en prototyp till ett system som ska kunna användas i ett fordon. Denna prototyp kommer att använda flera kameror som sensorer. Bilder från kamerorna kommer att analyseras med beräkningsmodeller för personers beteende som är baserade på bildbehandlingsalgoritmer och resultaten från maskininlärning. Exempel på information som ska finnas tillgänglig är ansiktsuttryck, kroppsställning och personernas aktiviteter. DRAMA är ett samarbete mellan RISE Viktoria och Smart Eye AB som pågår under tiden 2018-03-01 till 2020-02-29, med ekonomiskt stöd från Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI). För mer information kontakta David Lindström  (david.lindstrom@ri.se) på RISE Viktoria och besök projektets webbsida.

HUGO delivery is a startup developing an AGV (autonomous ground vehicle) for package delivery. The robot will focus on modularity and aims to tackle the problems associated with the last mile in the logistics chain. Today, the last mile of delivering packages is a costly, time consuming and unsustainable part of the value chain of consumer goods. HUGO started a Vinnova funded research project in November 2018 together with the Textile school in Borås, Ericsson, Something Borrowed and Sportlala. The goal of the research project is to adapt the HUGO robot for circular textile services and investigate the possibilities to improve the return process both from a consumer convenience and sustainability points of view. The project is expected to be finalized in April 2020. For more information contact Minna Sandberg (minna@berge.io) or Romy van den Broek (romy@berge.io) at Berge / HUGO Delivery.  

SEBRA – SEnsor for Bicycle’s impRoved Awareness. RISE Viktoria, Aptiv och LIRI AB driver tillsammans projektet SEBRA som ska undersöka hur trafiksäkerheten för cyklister kan förbättras genom att minska risken för kollision och konsekvenserna av en kollision mellan cykel och bil eller annat motorfordon. Aptiv utvecklar lösningar inom aktiv säkerhet för fordonsindustrin och LIRI AB är aktivt inom cykelbranschen. Bilar och lastbilar har under senare år utrustats med många olika system för aktiv säkerhet. SEBRA-projektet är ett försök att överföra kunskaper och teknik från denna utveckling till produktutveckling för cyklisters trafiksäkerhet. Ett annat mål med projektet är att förbättra kontakterna och öka samarbetet mellan fordonsindustrin och cykelbranschen. Projektet kommer att ta fram och utvärdera en prototyp där radarsensorer monteras på en elcykel, kombinerat med ett användargränssnitt som ger information till cyklisten om det finns fordon i närheten som ökar risken för kollision. Systemets analys av trafiken i omgivningen och klassificering av vilken risk som olika fordon utgör för cyklisten kommer att vara baserat på dels statistik och litteratur om skador och dödsfall vid kollisioner mellan cykel och bil, och dels på simuleringar av trafikscenarier som kommer att utföras på testbanan AstaZero. SEBRA pågår under tiden 2018-06-01 till 2019-12-31 och har beviljats bidrag från Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI). För mer information kontakta Jonas Andersson (jonas.andersson@ri.se) på RISE Viktoria och besök projektets webbsida. 

Electric Site. Nyligen avslutades forskningsprojektet Electric Site där Volvo Construction Equipment (CE) har elektrifierat och automatiserat delar av en bergtäkt. Lösningen har testats under en 10-veckorsperiod i Skanskas bergtäkt Vikan kross i Torslanda utanför Göteborg. Testerna visar på 98% lägre koldioxidutsläpp, 70% lägre energikostnad och 40% lägre operatörskostnad. Projektet för Volvo CE ett steg närmare framtidsvisionen om tio gånger så effektiva arbetsplatser, med noll olyckor, noll oplanerade stopp och noll utsläpp. Sammantaget stödjer dessa resultat den förutspådda minskningen av den totala driftskostnaden med 25 %. I nuläget är dock minskningen av den totala driftskostnaden bara en prognos. Här kan ni se hur det hela fungerar:

https://www.youtube.com/watch?v=ZkLq7GjJHXk&feature=youtu.be

För mer information kontakta Jimmie Wiklander (jimmie.wiklander@volvo.com) på Volvo CE och besök projektets websida. 

NuMo – New Urban Mobility is a future mobility system developed under a pre-study project ”Urban Infrastructure Opportunities with Autonomous Vehicles” financed by Vinnova through the innovation program InfraSweden2030. NuMo emerges from decades of work across the whole transportation industry including autonomous vehicles, connectivity and electrification. Going beyond today’s time-tabled public transport, NuMo is an on-demand transport system that runs on dedicated infrastructure and allows only certified connected, automated and electric vehicles. Traffic in NuMo is non-stop with very high capacity enabled by vehicle connectivity and control. All stopping is offline or outside the dedicated network. NuMo can be introduced in stages. It starts by integrating with today’s public transport network, and expands with new infrastructure such as bridges, tunnels, and submerged tunnels, and eventually develops into a fully dedicated traffic network. NuMo will make an important contribution to environmental sustainability by accelerating the adoption of electric propulsion, encouraging vehicle sharing, better utilization of vehicles and spaces, reduced construction costs and reduced environmental impacts. The project is coordinated by RISE Viktoria with partners including RISE ECE (Energy and Circular Economy), RISE CBI (Betonginstitutet), LogistikCentrum AB and PLP Architecture. The project ran from June to November in 2018 and will launch a NuMo report in January 2019. For more info contact Lei Chen          (lei.chen@ri.se) at RISE Viktoria and visit the project’s website and the Cartube concept.

Sensorer

Osram och Joyson utvecklar huvuddetektering

Osram Opto Semiconductors och Joyson Safety Systems utvecklar ett system för att fånga föraruppmärksamhet genom att detektera förarens huvudposition och blick och därmed kunna säkerställa att han/hon håller ögonen på vägen. Föraren varnas om han/hon tittar bort för länge.

Systemet, som bygger på en IR-kamera inbyggd i ratten, testas nu i en Cadillac CT6 med GMs Super Cruise-system. Systemet gör det också möjligt att stanna bilen på ett säkert sätt om föraren trots varningarna inte återfår uppmärksamheten.

Egen kommentar

Detta är ett alternativ till andra system som t.ex. svenska Smart Eyes ögonkontrollsystem. Frågan är vad det gör bättre. En skillnad verkar vara att Osram/Joysons system är inbyggt i ratten till skillnad från Smart Eyes som normalt sätts i instrumentbrädan.

Källa

[1] Osram and Joyson develop driver monitoring system for the new Cadillac CT6, Safe Car News 2018-09-10 Länk

Artificiell intelligens, Forskningsprojekt, Personbilar, Sensorer

Smart Eye i samarbete med Geely

Svenska företaget Smart Eye, som bland annat gjort sig känt för sitt kamerasystem som kan mäta och beräkna vart en förare tittar, har inlett ett samarbete med Geely [1]. Samarbetet går ut på att  tillsammans utveckla nya säkerhetssystem för bilar med hjälp av Smart Eyes AI-drivna förarmonitorteknik (Driver Monitoring Systems, DMS).

Målet är att utveckla tekniken till den grad att den kan integreras i delvis automatiserade bilar som ska börja tillverkas nästa år.

Egen kommentar

Smart Eye har redan minst tre andra samarbeten med icke-namngivna fordonstillverkare, vilket tyder på vikten av att veta var en förare tittar. Detta är också ett ämne som utforskas av Smart Eye och RISE i ett pågående forskningsprojekt kallat DRAMA – Driver and passenger activity mapping (finansieras av FFI). Där är fokus på att identifiera och kartlägga förarens och passagerarnas aktiviteter.

Källor

[1] Smart Eye Press. Geely och Smart Eye samarbetar för att göra semi-autonoma bilar 2019. 2018-08-31 Länk

Okategoriserade

Nvidias nya rön

Nvidia har lanserat Nvidia Drive IX som är ett programvarupaket som gör det möjligt för fordonstillverkare att övervaka förare och varna dem vid behov [1].

Drive IX använder sig av djuplärande-algoritmer som körs på Nvidia Drive-plattformen och kameror riktade mot förarens ansikte eller mot fordonets omgivning. Den är bland annat kapabel av att utföra ansikts- och taligenkänning, läsa av blickbeteende, gester och läppar, bedöma huvudposition, samt ta in faktorer från trafiken runtomkring. För att åstadkomma detta är algoritmerna baserade på en teknik som heter landmärkes-lokalisering.

Nvidia refererar till Drive IX det en intelligent co-pilot.

Egen kommentar

Att identifiera och kartlägga förarens och passagerarnas aktiviteter är viktigt både i manuellt framförda och automatiserade fordon. SmartEye och RISE Viktoria bedriver också ett forskningsprojekt inom området kallat DRAMA– Driver and passenger activity mapping (finansieras av FFI).

Enligt Persistance Market Research utgör diverse sensorsystem för avkänning av passagerare i fordon en stor del marknaden (uppskattas bli ca 2 miljarder dollar i slutet av 2022).

Källor

[1] Nvidia. AI Is My Co-pilot: How DRIVE IX Helps Humans Stay Focused. 2018-06-27 Länk

Sensorer

Smarteye + Nvidia = Volvo Cars

Göteborgsbaserade Smarteye ingår samarbete med välkända företaget Nvidia med målet att leverera logger-kamerasystem till de Volvo Cars bilar som ska testas inom ramen för projektet Drive Me [1].

Systemet består huvudsakligen av små kameror som bygger på tekniken lens-on-chip vilket innebär att lins och linshus byggs direkt på kamerans bildsensor. Dessa kameror kan integreras sömlöst i bilens kupé. Just i Drive Me-projektet kommer de att användas parallellt med mer traditionella kameror.

Systemet kommer att möjliggöra inspelning av videodata och en rad avancerade funktioner baserade på artificiell intelligens, som exempelvis följande av ögonbeteende (eye tracking).  Smart Eye kommer att stå för mjukvara, som kopplas samman med Nvidias datorplattform DRIVE PX 2.

Källor

[1] Smart Eye Press. Smart Eye (publ) levererar till Volvo Cars Drive Me-projekt. 2017-02-08 Länk