Kategoriarkiv: Samverkan människa – maskin

Samverkan människa - maskin, Sensorer

Smarta bilsäten

De stora tillverkarna av bilsäten – Magna, Lear och Faurecia – satsar nu alla på s.k. smarta säten, som kan detektera förarens vakenhet via sensorer i sätet [1].

Tanken är att kunna säkra att föraren är redo att ta över kontrollen från en självkörande bil vid behov. Andra teknologier för detta är att läsa av puls t.ex. via en smartklocka, eller ögonblinkningar som t.ex. från svenska SmartEye. Nackdelen med att detektera ögonblinkningar är att de mönstren uppstår först när föraren redan är trött, enligt Magna.

Tekniken sägs finnas på marknaden 2018-20.

Egen kommentar

Ytterligare ett sätt att mäta förarens uppmärksamhetsnivå är Volvo Cars Driver Alert Control-funktion som bygger på analys av hur väl föraren håller kursen. Den funktionen blir ju inte tillämplig i självkörande-mod.

Källor

[1] David Sedgwick: Magna settles into smart-seat market, Automotive News 2016-11-14 Länk

Funktioner, HMI, Mobilitetstjänster, Samverkan människa - maskin, Tester och demonstrationer

Synskadade har stora förhoppningar på den nya teknologin

I augusti fick en grupp synskadade studenter och anställda vid Perkins School for the Blind i Massachusetts möjlighet att provåka i ett självkörande fordon på en parkering i anslutning till skolan [1]. Fordonet i fråga var en golfbil som omvandlats till självkörande av startupföretaget Optimus Ride.

Trots att resan var kort och följde en förbestämd rutt var testdeltagarna entusiastiska och uttryckte att de har stora förhoppningar på den nya teknologin.

Skolans VD Dave Power konstaterade att självkörande fordon skulle kunna revolutionera de synskadades liv, givet att dessa fordon är designade på rätt sätt. Liknande åsikter har framkommit av andra förespråkare för synskadade.

Powers tycker att företagen borde anpassa sina självkörande fordon för synskadade snarare än producera speciella fordon för dem, eftersom detta skulle förmodligen vara dyrare. Han tror också att det kan vara svårt för traditionella fordonstillverkare att ta hänsyn till de synskadades behov, och därför försöker hans skola skapa en aktiv dialog med teknikföretagen. Målet är att tydliggöra de synskadades behov så att teknikföretagen kan designa och utveckla lösningar utifrån detta.

Som ett exempel på detta har Perkins School studenter och anställda föreslagit till Optimus Ride att lämna tillräckligt med golvyta för ledarhundar, och att skapa en geststyrd app för smartphones som synskadade passagerare skulle kunna använda för att bland annat kalla på ett fordon och instruera det att göra oplanerade stopp. Appen i sin tur skulle kunna ge dem regelbundna statusuppdateringar om resan och meddela dem när de har nått destinationen.

Viktigt att notera är att delvis automatiserade fordon utesluts som ett sätt att förbättra de synskadades mobilitet. För att mobiliteten ska bli bättre än idag måste fordonen vara helt självkörande och kunna användas utan något direkt mänskligt stöd.

Egen kommentar

Inom det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden bedrivs just nu ett projekt kallat ”Automatisering för ökad tillgänglighet?” som syftar till att identifiera hur automatiserade fordon kan bidra till en högre tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Projektet fokuserar på vilken nytta personer med synnedsättning kan få av självkörande fordon och det beräknas vara klart i april 2017. Det jobbar förutsättningslöst kring graden av automation och försöker identifiera nyttor för olika grader av synnedsättning i system med olika grad av automation. Det drivs av Norconsult Astando och medverkande är Viktoria Swedish ICT, Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Volvo Cars och Synskadades Riksförbund.

Källor

[1] Woyke, E., MIT Technology. The Blind Have High Hopes for Self-Driving Cars. 2016-10-12 Länk

Lastbilar, Samverkan människa - maskin

Scania använder hjärnforskning för att utveckla gränssnitt

Scania använder EEG-mätningar för att förbättra gränssnittet mellan förare och en självkörande lastbil [1]. I studien utsätts föraren för olika situationer i en lastbilssimulator.

– Vi iakttar och mäter förarens reaktion, vi filmar, vi använder frågeformulär. Nu gör vi samma sak, men samtidigt mäter vi hjärnans aktivitet, säger Stas Krupenia på Scania.

Källor

[1] Eddie Pröckl: De skaffar sig hjärnkoll på självkörande lastbilar, Ny Teknik 2016-10-03 Länk

Samverkan människa - maskin

När systemen överger dig

När jag arbetade på Volvo PV med förstudien till det som skulle bli den första XC90 så utvärderade vi ett antal befintliga terrängbilar. Bland dem fanns det sådana där fyrhjulsdriften kopplades bort när de blev varma – alltså när de arbetat ett tag. Så när man behövde systemen som bäst så övergav de en! (Självklart valde vi ett annat system.)

Som några läsare uppmärksammat oss så verkar en del av de nu uppvisade automatiserade systemen vara av den arten: de fungerar i vissa situationer men när det börjar bli kritiskt så krävs det att föraren ändå är där och tar över. Är det verkligen så imponerande att lansera ett system som styr bilen själv men som kan deaktiveras när systemet når en systembegränsning – vilket är fallet för alla system idag på marknaden?

Det har ju rapporterats om ett antal fall där förare av Tesla Model S använder deras Autopilot på ett icke tillåtet sätt. Namnet Autopilot kan ju också leda till att man tror att systemet är kapablare än det är. Men det finns också andra exempel, till exempel nedanstående film på en Infiniti Q50 där man inte bara släpper ratten helt utan också lämnar förarsätet!

Men också Mercedes E-klass tillåter föraren att köra utan händerna på ratten under någon minut, se filmen nedan (efter ca 8:40 min). Detta trots att man tydligt säger att Mercedes system ska vara i enlighet med lagarna (Nivå 2/Corrective Steering – R79/Wienkonventionen).

Är det OK att designa ett system som lätt deaktiveras av misstag om t.ex. föraren håller för hårt i ratten, och samtidigt bara ha en relativt liten visuell varning som när systemet aktiveras talar om att föraren har ansvar för körning/styrning? Det känns som en motstridig uppmaning: systemet är designat för ett användande men föraren uppmanas till ett annat.

Tack läsekretsen för synpunkterna!

HMI, Kartor, Produktplaner, Samverkan människa - maskin

Kartor med förstärkt verklighet

Kartföretaget Civil Maps har lanserat en kartplattform där 3D-kartor kan kombineras med förstärkt verklighet (augmented reality, AR) för att förbättra användarupplevelsen i automatiserade fordon [1]. Diverse sensorer används i realtid för att komplettera redan existerande kartdata som sedan ”överlappas” med olika element för att visa till bilens passagerare vad bilen ämnar göra. På det viset kan exempelvis bilens intention att följa en viss rutt åskådliggöras i omgivningen.

Egen kommentar

Ford har nyligen startat samarbete med Civil Maps.

Källor

[1] Green Car Congress. Civil Maps debuts augmented reality maps for self-driving cars. 2016-09-08 Länk

HMI, Samverkan människa - maskin

Ett nytt gränssnittskoncept

Teknikföretaget Semcon har nyligen visat ett gränssnittskoncept kallat The Smiling Car [1]. En ljusslinga i bilens grill formas till ett leende och ljuslyktorna förstärks något i underkant för att visa för fotgängare när bilen väjer för dem.

Förhoppningen är att gränssnittet ska ersätta ögonkontakten med förarna som försvinner när körningen blir automatiserad. Enligt en studie som företaget hänvisar till söker idag 80 % av fotgängarna ögonkontakt med förare.

Egen kommentar

Liknande gränssnittskoncept har utvecklats och utvärderats inom AVIP-projektet samt av aktörer som Mercedes, Nissan, Drive.ai och Google. Det finns dock begränsat med studier som utforskat kommunikationsbehovet med omgivande trafikanter i mer detalj. Studier utförda inom AVIP och EU-projekt CityMobil2 tyder på att kommunikationsbehoven kan komma att ändras när automatiserade fordon införs i vanlig trafik.

Källor

[1] Semcon. The Smiling Car. 2016-09-15 Länk

Samverkan människa - maskin, Tester och demonstrationer

Brittiska Ansible Motion studerar åksjuka i självkörande bilar

Brittiska företaget Ansible Motion forskar om rörelsesjuka i sina körsimulatorer i hopp om att bidra till att göra självkörande bilar mer känsliga för passagerare lider av åksjuka [1].

Denna typ av forskning kommer att bli avgörande  när nu bilister ska göra övergången från att vara förare till passagerare och kommer att tillbringa allt mer tid framför en display eller utskriven text.

Vi har tidigare skrivit om en studie gjort vid University of Michigan som visade att rörelsesjuka kommer att bli vanligare i självkörande bilar jämfört med manuellt framförda bilar.  Experter förutspår att i övergången till autonoma fordon kommer 6-12% av passagerarna drabbas av rörelsesjuka inom de kommande 5-10 åren.

I Ansible Motions simulator ”Driver in the Loop” kan designers ändra t.ex. fjädringskomponenter och dessutom experimentera med saker som formen av fönstren samt vibrationer som kommer från olika typer av vägytor och ljudnivåer. Alla dessa parametrar är avgörande faktorer som bidrar till rörelsesjuka.

Källor

[1] Joe Duarte: Simulating motion sickness in autonomous cars, Autofile.ca, 2016-09-07. Länk

Etik, Samverkan människa - maskin, Trafiksäkerhet

Moraliskt dilemma

En grupp forskare från tre olika universitet har publicerat en ny studie som heter The Social Dilemma of Autonomous Vehicles och som diskuterar etik och moral kring automatiserad körning [1].

Studien är baserad på en onlineundersökning där 2000 amerikaner blev tillfrågade hur de skulle vilja att självkörande fordon beter sig när de ställs inför moraliska beslut som kan leda till döden. Deltagarna fick ett antal trafiksituationer presenterade för sig där de fick välja en utgång som de tyckte var lämpligast. De fick exempelvis välja mellan att fortsätta köra rakt fram och döda ett visst antal fotgängare, eller svänga till intilliggande körfält och döda en större grupp djur eller människor. Detta är alltså att klassiskt etikproblem (känt som ”the trolley problem”) där deltagaren tvingas att välja mellan att rädda ett eller flera liv.

Resultaten tyder på att deltagarna hade velat att självförande fordon försöker minimera antalet dödade i trafiken även om det utsätter fordonens egna passagerare för fara. De hade till och med kunnat acceptera att självkörande fordon förstör sig själva för att undvika att skada fotgängare eller andra förare. Det blev dock ett motsägelsefullt svar när de blev tillfrågade vilken typ av fordon som de hade velat köpa : de hade velat köpa fordon som sätter deras egna och passagerarnas säkerhet i första plan.

Här kan ni kolla hur ni hade fattat dessa svåra beslut!

Källor

[1] Warren, T., The Verge. How do you teach an autonomous car when to hurt its passengers? 2016-06-23 Länk

Samverkan människa - maskin

För lite fokus på FoU om samarbete mellan människor och automation?

Strax innan midsommar hade SAFER besök av professor Klaus Bengler från tekniska universitetet i München som höll ett seminarium med titeln ”Intelligent Vehicles Meeting Intelligent Humans”.

Föredraget handlade till stor del om hur viktigt samarbetet mellan människor och automatiserade fordon är så länge vi har ett trafiksystem med blandade automationsnivåer. Hittills har vi mest sett koncept på överlämning mellan förare och fordon, där kontrollen ligger antingen hos föraren eller fordonet, medan koncept för delad kontroll till stor del lyser med sin frånvaro, menar professor Bengler.

Samarbetsförmåga är en viktig faktor när vi inför automation i ett så komplext och dynamiskt system som trafiken. Det får inte finnas någon risk att systemet destabiliseras, och att vi t.ex. får nya typer av olyckor där automationen är inblandad. Detta är känt från andra branscher med hög automationsnivå. Professor Bengler hävdar att det idag borde vara mer fokus på utveckling av gemensam kontroll av fordon, där förare och automation samverkar för att hantera olika trafiksituationer på ett intelligent sätt.

Bussar, HMI, Samverkan människa - maskin

Olli pratar med sina passagerare

Startupföretaget Local Motors från Washington DC och IBM har påbörjat ett samarbete kring självkörande fordon [1].

Local Motors har utvecklat ett pendelfordon (minibuss) kallat Olli som kan transportera upp till 12 passagerare. Det är till stor del byggt av delar skapade med hjälp av 3D-skrivare.

För att skapa transparens mot fordonets passagerare och göra deras resa mer personlig, har IBM utvecklat ett gränssnitt baserat på deras kognitiva dator Watson. Det möjliggör en verbal kommunikation mellan passagerarna och fordonet. En passagerare kan exempelvis trycka på en knapp och fråga Olli varför det saktar ner, eller om det kan köra till andra sidan av staden. Den här egenskapen väntas öka tilltro till självkörande fordon.

Olli hade premiär igår och kommer att testas i National Harbor i Washington DC under sommaren. Senare under året kan det komma att testas i Miami och Las Vegas.

Egen kommentar

Att skapa tilltro till automatiserade fordon genom att tillåta transparens och ”insyn” i hur systemet fungerar har också adresserats av andra aktörer. Googles egendesignade bil är exempelvis utrustad med en stor LCD skärm som visar till passagerarna objekt i omgivningen som bilen är medveten om. I Delphis prototyp används mittskärmen för att visa framkamerans vy samt att visa bilens planerade färdväg, trafikljus, och viktiga trafikskyltar i den. Forskningsprojektet AIMMIT har studerat sambandet mellan vår tilltro till automatiserade fordon och möjligheten att påverka deras taktiska beslut  (t.ex. omkörning).  Det som är unikt för Olli är att den kan ha muntlig konversation med passagerarna.

Det är dock inte bara kommunikationen inne i fordonen som är viktig, utan också extern kommunikation. Detta framgår av exempelvis Googles, Mercedes och Nissans prototyper som stödjer samverkan med oskyddade trafikanter. Som vi rapporterat om tidigare är extern kommunikation ett ämne som vi på Viktoria utforskar tillsammans med våra industri- och akademipartners. I nästa steg kommer vi utföra experiment på testbanan AstaZero.

Om ni är nyfikna på våra resultat om extern kommunikation samt om taktiska beslut från AIMMIT så får ni gärna höra av er till mig.

Källor

[1] Davies, A., Wired. IBM’s Watson Lets You Talk to Your Self-Driving Car. 2016-06-16 Länk