Ny teknologi slår allt långsammare igenom?

För inte så länge sedan publicerade Victoria Transport Policy Institute i Canada en rapport kring hur autonoma fordon kommer påverka trafiken de kommande decennierna [1].

Historiskt har införande av tidigare fordonsteknologier, automatväxel, airbags, navigering och hybridteknologi tagit flera årtionden innan majoriteten av fordonsflottan har teknologin från det att den blivit kommersiellt tillgänglig. I dessa sammanhang är det ett problem att dagens fordon håller allt längre – vilket gör det svårare att få ut ny teknologi i fordonsflottan.

Ett annat problem har varit att teknologin varit dyr och inte så tillförlitlig vilket gjort systemen svåra att sälja.

Egen kommentar

Min reflektion är att en parallell kan dras till el-fordon. Att försöka får storskalig introduktion av el-fordon är ett problem eftersom el-fordon är dyra och innehåller ny teknologi med okänd prestanda, precis som autonoma fordon. Lyckosamma flytande-elbilspoler finns idag av t.ex. Car2Go och Autolib. För att introducera autonoma bilar skulle en flytande-bilspol kunna vara ett mycket attraktivt alternativ. Autonoma fordon skulle även ha en stor fördel över en flytande traditionell bilpol, de skulle fungera mer som taxi eftersom de kan hämta upp och lämna av sina resenärer, vilket gör det än mer attraktivt då du slipper leta upp bilen och slipper parkera den.

Källor

[1] Todd Litman, Victoria Transport Policy Institute: Autonomous Vehicle Implementation Predictions, Implications for Transport Planning Länk

Delat ansvar i autonoma fordon

Massachusetts Institute of Technology MIT, publicerade nyligen en artikel [1] som beskriver behovet av säkra HMI i autonoma bilar. Att utveckla HMI som minimerar distraktion och bibehåller förarens engagemang blir en utmaning eftersom de ska passa förare med stor variation på erfarenhet och personlighet. Det är t.ex. viktigt att säkert kunna lämna över framförandet till föraren om det uppstår problem i det autonoma styrsystemet. Även frågan om tillit tas upp som en viktig aspekt i autonoma bilar.

En annan aspekt är att de autonoma fordonen går att testa. Funktionerna i autonoma fordon skiljer sig markant från vad bl.a. NHTSA testar idag och författarna uppmuntrar NHTSA att utveckla testmetoder för GPS, radar, lidar etc. som spås vara teknologier som kommer inkluderas i framtidens autonoma bilar.

Källor

[1] Prof. M.L. Cummings & Jason Ryan: Shared Authority Concerns in Automated Driving Applications Länk

Metamaterial för autonoma fordon

Ett möjligt område för Nobelpriset i fysik, som presenteras på tisdag, är så kallade metamaterial. Det är material som har egenskaper som inte återfinns i naturen.

Enligt Sveriges Radio [1] så kommer nu den första praktiska användningen i form av en liten smidig och mycket energisnål satellitmottagare med vars hjälp man kan få bredbandsuppkoppling precis var som helst på jorden. Den här typen av antenner skulle också kunna komma till användning i de mycket känsliga avståndssensorer som behövs för autonoma fordon.

Källor

[1] Vetenskapsradion: Nu kommer produkterna byggda av metamaterial Länk

 

En smart väg med snabb internetuppkoppling


Så blir det i alla fall på A14, en av Storbritanniens mest trafikerade motorvägar, skriver The Guardian [1]. Motorvägen A14 kommer att ingå i ett pilotprojekt som väntas bana väg för allt från vägtullar till självkörande fordon och reglering av fordonhastigheter.

Projektet är ett samarbete mellan British Telecom, det brittiska Department of Transport, och Neul (ett nystartat företag i Cambridge). Målet är att utrusta motorvägen (ca 80 km) med sensorer som skickar och tar emot signaler från mobiltelefoner i fordonen.

Istället för att förlita sig på mobiltelefonins nätverk, kommer A14-projektet att använda små basstationer där kommunikationen sker via de s.k. white spaces (outnyttjade frekvenser i det frekvensband som används för TV-sändningar).Dessa basstationer är billigare (jämför flera hundratusen kr med några tiotal kr) och lättare att installera. Dessutom gör det låga frekvensbandet möjligt att signaler skickas över längre avstånd.

Inledningsvis kommer projektet att samla in information om personbilar för att möjliggöra studier kring trafikflöden. Förhoppningen är att i ett senare skede kunna utöka insamlingen till andra trafikslag och använda informationen för andra syften, t.ex. att föreslå variabla hastigheter för att undvika trafikstockningar.

A14-projektet ingår i ett större projekt om white spaces och dess potential för bredband som initierats av Ofcom (kommunikationsmyndigheten i Storbritannien) och där ett 20-tal organisationer inklusive Google och Microsoft deltar [2].

Egen kommentar:A14-projektet och liknande initiativ kan komma att öppna många nya dörrar, tycker jag. White space är en ganska outnyttjad resurs i många länder, och om man lyckas utnyttja dessa frekvenser för robust överföring av trafikrelaterad information så kommer man kunna utveckla många nya tjänster som gör vårt resande säkrare, effektivare och miljövänligare.

Källor

[1] Garside, J.,The Guradian. Super highway: A14 to become Britain’s first internet-connected road. 2013-10-03 Länk

[2] Ofcom. Ofcom unveils participants in wireless innovation trial. 2013-10-03 Länk

NHTSA rekommenderar att nya bilar utrustas med backkameror

CNN rapporterade i slutet av september [1] att amerikanska National Highway Traffic Safety Administration (NHTSA) annonserat att videosystem för bakåtvy kommer inkluderas i deras lista över rekommenderade funktioner inom New Car Assessment Program (NCAP). Syftet är att uppmuntra biltillverkarna att förbättra bilsäkerhet genom att kameran och monitorn möjliggör för föraren att se om personer eller föremål befinner sig i döda vinkeln bakom bilen.

NHTSAs rekommendationer kommer att implementeras i amerikanska NCAP i två steg. Först kommer de att identifiera de bilar som redan har sådana system (7 av 10 nya bilar i USA) och publicera dessa på www.safecar.gov. I steg två kommer tester att utföras för att avgöra hur väl systemen fungerar. Information om testresultaten kommer att annonseras på samma websida.

Dessa rekommendationer och en motsvarande lag har väntats sedan början av 2011, men har blivit fördröjda av en rad olika anledningar. Lagen har ännu inte författats.

Olyckor som uppstår när föraren backar bilen är vanliga och tar många liv. Ungefär 17.000 människor blir skadade och 200 dör i sådana olyckor i USA årligen. Det är framförallt barn under 5 år som drabbas – hela 44% av de dödade tillhör den gruppen.

Källor

[1] CNN. DOT, safety advocates feud over rear-view camera recommendation. 2013-09-26. Länk

Nissan demonstrerar sin första självkörande bil på CEATEC 2013

Förra gången skrev jag om att Nissan hade fått tillstånd att testa sin första autonoma bil på japanska vägar.

Japan Today skriver idag [1] att bilen kommer att demonstreras på Cutting-Edge IT Electronics Comprehensive Exhibition (CEATEC) Japan 2013, som pågår i Chiba 1-5 oktober [2].

Det är framförallt automatiserade funktioner för användning inom tätbebyggt område som ligger i fokus. En fördefinierad rutt kommer att användas för att visa hur den självkörande bilen hittar en ledig parkeringsplats samt för att visa hur den samverkar med en annan bil som framförs av en förare.

Nissans bil är utrustad bl.a. med fem lidars och fem kameror som tillsammans ger en 360 graders vy runt bilen. Artificiell intelligens och tidigare inlärd kunskap används för att känna igen trafiksituationer och fatta beslut.

Källor

[1] Japan Today, Nissan holds first driverless car demonstration in Japan. 2013-10-02 Länk

[2] Cutting-Edge IT Electronics Comprehensive Exhibition (CEATEC) Japan 2013. Länk

Mer om sensorsystem

I Nyhetsbrev 2 skrev jag om nya sensorsystem och då undrade en av våra läsare vad ett autonomt system förväntas kosta, och vad en dyr sensor har för prestanda jämfört med en billigare variant. Här ger jag svar på dessa frågor eftersom det kan vara av intresse för bredare publik.

Vad det gäller kostnaden för ett autonomt system så kommer den variera beroende på tillverkare och på efterfrågan. Det har exempelvis uppskattats att Googles autonoma system med nuvarande sensorer skulle kosta runt 150.000 USD [1], medan Oxford Universitys system (som jag skev om i Nyhetsbrev 2) skulle gå på ca 7.000 USD [2]. Detta skulle vara för dyrt för de flesta och tillverkarna hoppas kunna erbjuda system med en hög grad av automatisering för 2.500­­-3.000 USD [3,4,5].

För att ge en känsla för prestandaskillnader mellan en hög- och lågkostnadssensor kan vi jämföra Velodynes lidar kallad HDL-64E S2 och Valeos nya lidar.

Velodynes lidar [6] har 64 laserstrålar, horisontellt synfält på 360 grader, vertikalt synfält på 26.8 grader, skanningfrekvens på 5-15 Hz, och vinkelupplösning (noggrannhet) runt 0.09 grader. Den kan skanna mer än 1.3 miljoner punkter per sekund och kan detektera bilar och liknande objekt på 150 meters avstånd. Den kan rotera och används bl.a. som takmonterad sensor på Googles autonoma bilar. Priset är ca 70.000-75.000 USD.

Jag har inte all information om Valeos nya lidar, men kan utifrån den information jag har konstatera att den verkar vara hälften så bra som Volodynes lidar, i alla fall vad det gäller synfält och noggrannhet. Valeos lidar [5] har ett horisontellt synfält på ca 150 grader, en detekteringsräckvidd på 150 m, och noggrannhet runt 0.25 grader. Den har utvecklats i samarbete med IBEO och kommer börja masstillverkas nästa år. Priset uppskattas ligga på ca 250 USD.

Man ska dock inte glömma att dessa sensorer används i kombination med andra sensorer, GPS och digitala kartor för att förbättra detektion av andra objekt och positionering av det egna fordonet.

Källor

[1] Google’s Autonomous Vehicle.  Länk

[2] Oxford University RobotCar. Länk

[3] Electronics360. Autonomous Cars: How Soon and at What Cost? Länk

[4] AutoGuide. 37 Percent of Americans Interested in Autonomous Driving Technology: Study. Länk

[5] Autoline Daily. Valeo’s new low-cost lidar. 2013-09-19. Länk

[6] Velodyne. High Definition Lidar. 2013-09-29. Länk 

Uppmärksamhetsdriven bil

Det australiensiska företaget Emotive och Royal Automobile Club of Western Australia har tagit fram en unik lösning för att adressera ouppmärksamhet i trafiken: ett headset som mäter hjärnans elektriska aktivitet och på så sätt tar reda på om föraren fokuserar på körningen eller ej [1].

Headsetet mäter bl.a. hur snabbt och hur länge man blinkar, ögonrörelser, samt huvudlutning. Det har ett skräddarsytt gränssnitt mot bilen (en Hyundai i40) och kan kontrollera bilens hastighet. Om föraren är ouppmärksam ”varnar” det genom att sänka bilens hastighet.

Än så länge har headsetet använts bara i forskningssyften som ett verktyg för studier kring uppmärksamhet. Alla tester utförs på en testbana.

Källor

[1] CNET. Attention Powered Car’ won’t drive unless you’re concentrating. 2013-09-26. Länk

Nissan: först ut i Japan

Nissan har fått tillstånd att testa sitt mest avancerade förarstödsystem i verklig trafik i Japan [1].

Systemet är installerat på en Nissan Leaf och inkluderar en rad olika automatiserade funktioner så som lateral kontroll, körfältsbyte, omkörning av fordon med lägre hastigheter, inbromsning vid köer på motorväg, och stop vid röd trafiksignal.

Det är första gången som en bil med så hög grad av automatisering testas på japanska vägar.

Källor

[1] Nissan Motor Company. Nissan Leaf with highly advanced driver assist system gets first license plate for public road testing in Japan. 2013-09-26. Länk

Egen kommentar

På forskarkonferenser kring fordonsteknik får man se akademisk forskning när den är som bäst, där doktorander fått år på sig för att utveckla nya metoder och ofta är diskussionerna efter presentationerna mycket detaljerade och långvariga.

Det finns också exempel på industriell tillämpad forskning och utveckling där syftet med forskningen ofta är mer fokuserad på produktifiering än i den akademiska forskningen.

Samtidigt som jag imponeras av den kunskap som tas fram på universitet så blir jag ödmjuk för den överblick och integration som behövs för att skapa sömlösa system i fordon som inte bara ska klara extrahera vägmarkeringar på alla olika vägtyper och ljusförhållanden utan också när det ligger snö på och längst vägarna.

Än så länge kör autonoma bilar bara på välkända sträckor under ideala förhållanden och frågan är hur alla specialfall hanteras när man introducerar de första autonoma bilarna.

finansierad och administrerad av RISE Viktoria