Amerikaner är skeptiska

Den amerikanska organisationen för bilägare, American Automobile Association (AAA), har genomfört sin årliga telefonenkät kring attityder till självkörande fordon [1]. Totalt deltog 1 008 vuxna amerikaner i enkäten. 

Resultaten visar bland annat att ungefär 71% av de tillfrågade är rädda att åka i en helt självkörande bil.  Motsvarande siffra för år 2017 var ca 63%. Enligt AAA kan den negativa utvecklingen påverkats av olyckorna med självkörande fordon som skett under de senaste två åren. 

Vidare visar studien att 53% av de tillfrågade är positiva till att åka i helt självkörande fordon i låga hastigheter på temaparker och flygplatser. Runt 44% svarade att de känner sig bekväma med självkörande fordon som används för leverans av mat och paket.

En annan slutsats är att de tillfrågade som har fordon med förarstödsystem (körfältshållare, adaptiv farthållare, automatisk nödbromsning, parkeringsstöd) är mer öppna för automatisering än de som inte använder sådana system. I genomsnitt är förare som har någon av dessa fyra stödsystem ungefär 68% mer benägna att lita på sådana system än förare som inte har dem.

AAA påpekar att de starkt tror på att testning, erfarenhet och utbildning kommer att vara avgörande för konsumenternas acceptans av självkörande fordon. 

Egen kommentar

Själv är jag skeptisk till sådana här attitydundersökningar och deras betydelse. Däremot håller jag med AAA:s slutsats att testning och erfarenhet kommer spela en viktig roll för acceptans.

Källor

[1] AAA. Three in Four Americans Remain Afraid of Fully Self-Driving Vehicles. 2019-03-14 Länk

Ett nytt råd i USA för icke-traditionell teknologi

I samband med den årliga konferensen South by Southwest Conference (SXSW) som hålls i Texas meddelade USA:s transportminister Elaine Chao att de tillsätter ett nytt råd för icke-traditionella och nya transport-teknologier, Non-Traditional and Emerging Transportation Technology (NETT) Council [1].

Rådet kommer att ha i uppgift att identifiera och lösa rättsliga luckor som kan hindra utvecklingen och användningen av ny teknik, som exempelvis hyperloop och autonoma fordon. 

Egen kommentar

Vi har sett liknande utveckling i några andra länder där man tillsatt någon typ av ministerpost för AI, ny teknik eller liknande. 

Källor

[1] L.A. Biz. U.S. DOT to pave way for hyperloop, autonomous vehicles with new council. 2019-03-13 Länk

Valeo satsar på Irland

Franska teknikleverantören Valeo satsar på att utöka sin forsknings- och utvecklingsverksamhet i Tuam på Irland inom förarstödsfunktioner och automatiserade fordon [1]. Den irländska delen av Valeos verksamhet fokuserar på utveckling av kamerabaserade system. 

Satsningen är på ca 44 miljoner euro som kommer att fördelas över 3 år. 

Källor

[1] Irsig Tech News. Valeo to invest €44m in autonomous vehicle RD&I, creating 50 jobs in its R&D centre in Tuam. 2019-03-13 Länk

Rose-Hulman Autonomous Vehicle Challenge

Idag fredag 15 mars går tävlingen Rose-Hulman Autonomous Vehicle Challenge av stapeln [1]. Det är en tävling för amerikanska gymnasieskolelever från 14 skolor i Indiana, Illinois, Tennessee och Texas ska tävla med sina självkörande modellbilar på kända och i finalen okända banor. Eleverna har själva byggt bilarna tagit fram mjukvarufunktionerna till dem.

Källa

[1] Several local schools will compete friade in Rose-Hulman Autonomous Vehicle Challenge, TrueOldiesWaxi 2019-03-13 Länk

En trafikteknikers tankar

Trafikteknikern Peter Kronborg tillhör nyhetsbrevets trognaste läsare och kommer ofta med tips och synpunkter. Han har jobbat med bland annat trafiksäkerhetsfrågor i 40 år och har på senare år också intresserat sig för självkörande fordon.

Peter har tagit fram en lista med över 300 utmaningar för självkörande fordon. Vi träffade Peter förra veckan för att prata om listan och om Peters syn på självkörande fordon allmänt.

Utmaningarna i listan berör områden som olyckor, teknologi generellt, mänskliga faktorn, navigering, sensorer, regelverk och lagar, vägmärken och vägmarkeringar, nödstopp, tunnlar, utryckningsfordon, tuffa väder/väglagsförhållanden, motorvägskörning, landsvägskörning, bilfärjor, korsningar, trafiksignaler, cirkulationsplatser, oskyddade trafikanter, vägarbeten, enskilda vägar, parkering etc etc. En del är väldigt viktiga, andra mindre.

– Jag inser givetvis att de som arbetar heltid med självkörande bilar säkert har insett många av de här utmaningarna, men inte alla, säger Peter Kronborg. Jag inser dessutom att det säkert går att hitta ytterligare hundra, så listan är ju inte heltäckande.

Några exempel på viktiga utmaningar:

  • Självkörande bilar som är för ”snälla” och riskerar att bli påkörda bakifrån.
  • Taktiska körfältsval på motorväg, t.ex. inför en vänsteravfart.
  • Kommunikation mellan självkörande fordon av olika fabrikat.
  • Omkörning på landsväg; kräver sensorer som ser 800 m framåt medan dagens ser ca 300 m; svårt med mycket små siktvinklar.
  • Vägmarkeringar som slits eller täcks av snö.
  • Poliser, räddningspersonal eller till och med privatpersoner som dirigerar trafiken; deras tecken ska tolkas och i de flesta fall – men inte alla – följas.
  • Tidsfördröjning vid uppkoppling till kontrollcentral om något oförutsett inträffar.

Kan utmaningarna överkommas, och i så fall när?

– Ja, i vissa miljöer som t.ex. motorvägskörning kan det ske inom rimlig tid. Men ”vanlig” landsvägskörning och körning i tätort har inte fokuserats tillräckligt, och det kommer att bli nödvändigt med någon form av mänsklig back-up för att kunna reda ut svåra situationer. För tidskritiska förlopp duger det dock inte.

Peter tror inte alls på att hela samhället kommer att förändras med självkörande fordon. Och ”vanliga” förarstödssystem har fortfarande en stor potential.

Vi bad Peter välja ut 3 utmaningar som han tycker industrin och samhället bör fokusera på. Det blev:

  • Körfältsbyten på motorväg med tät trafik, där fordonen förhandlar med varandra och nå ett konsensus hur det ska ske.
  • Vägarbeten och trafikolyckor: de kan göra befintliga digitala kartor felaktiga och det kan bli svårt för en självkörande bil att t.ex. avgöra om det går att köra ut på vägrenen för att köra förbi en olycksplats.
  • Cyber-security och risken för terrorhandlingar: att man kan lasta en bil med sprängmedel och låta den köra någonstans och spränga den, eller någon ”insider” som placerar en kod som t.ex. får alla bilar att svänga 90 grader höger klockan 11:11 den 11 november 2021.

– Det verkar som att hårdvaran i tekniken är ganska adekvat, men mjukvaran behöver bli bättre, säger Peter.

Förhoppningen är att listan kan komma till nytta, dels som en slags ”checklista” för dem som jobbar med utveckling av automatiserade fordon, dels för upplysning av många som skriver om området och som många gånger är lite naiva och inte tar upp problemen.

För närvarande kompletterar Peter listan lite då och då men den är inte idag i ett publicerbart format. Peter kan kontaktas på peter@kronborg.se.

Level 5 kommer aldrig att hända globalt

I alla fall enligt Volkswagens chef för kommersiella fordon, Thomas Sedran [1]. Han menar att det kommer ta minst fem år att utveckla helt självkörande fordon och att utvecklingskostnaden och komplexiteten i att rulla ut den tekniken globalt gör affären svår att försvara.   

För Serdan är det ungefär lika svårt att utveckla nivå 5-fordon som att utveckla bemannade farkoster till Mars. För att kunna fungera globalt skulle fordon av automationsnivå 5 kräva avancerad mobilinfrastruktur överallt, digitala kartor med hög upplösning som ständigt uppdateras, bra vägmarkeringar och mycket mer avancerade sensorer. Kostnaden lär skjuta i höjden vilket gör att en sådan lösning inte är så attraktiv. 

Egen kommentar

Det är lite oklart för mig om VW-chefen pratade generellt eller enbart om kommersiella fordon.

Källor

[1] Taylor, E., Reuters. VW says driverless vehicles have limited appeal and high cost. 2019-03-05 Länk

Aurrigo testar poddar med blinda

Brittiska företaget Aurrigo, som tillhör RDM Group, har inlett ett samarbete med Blind Veterans UK som går ut på att testa företagets poddar – små självkörande fordon för första och sista milen [1]. 

Testerna inleds i april och kommer att involvera blinda och synskadade personer i Brighton. Det är kartläggning av deras mobilitetsbehov och huruvida podarna uppfyller dessa som kommer att vara i fokus. Röststyrda stödfunktioner (IBM Watson) kommer också att utforskas. 

Poddarna har anpassats till blinda i dialog med organisationen Guide Dog men har hittills inte testats i verklig trafik. 

Poddarna kommer att trafikera vissa rutter vid Blind Veterans UK tränings- och rehabiliteringscenter. De har plats för fyra personer och kommer till att börja med att köra i hastigheter upp till 15 mph (24 km/h). 

Egen kommentar

Automatiserade fordon förväntas förbättra mobiliteten för blinda och andra samhällsgrupper som idag har begränsad mobilitet. Däremot är väldigt få av nuvarande testpiloter inriktade mot dessa grupper. På det viset är Aurrigos tester av särskild vikt.

Det här ämnet har också adresserats inom Drive Sweden-projektet Automation for increased accessibility? och utforskas vidare inom ett nytt Drive Sweden-projekt som heter Guidning till autonoma fordon för blinda, döva och dövblinda.

Sedan kan vi också tipsa om en nyligen publicerad artikel från RISE som belyser utmaningen kring inkluderande mobilitetsystem: Automated vehicles – the opportunity to create an inclusive mobility system(börjar på s.18).

Källor

[1] Aurrigo. Aurrigo teams up with Blind Veterans UK to launch the world’s first driverless pods trial for disabled people. 2019-03-06Länk

Nya regler i Japan

I slutet av förra veckan godkände Japans regering en del ändringar i landets Road Transport Vehicle Law [1]. Detta framförallt för att bana väg för fordon av automationsnivå 3. 

Med dessa ändringar ställs nya krav på kameror, sensorer och reglage som används i automatiserade fordon. Man kommer att särskilja på regler för testning och för drift. Alla trådlösa uppdateringar av system för automatiserad körning kommer behöva godkännas av myndigheterna.

En annan ändring är att det blir tillåtet för förare att titta på smartphones medan de färdas i automationsnivå 3, men de kan ändå komma att hållas ansvariga för olyckor orsakade av dålig övervakning eller respons till varningar från fordonet.

Egen kommentar

På sätt och viss hoppas jag att mycket av det som står ovan är ”fake news”, speciellt det som gäller användningen av telefoner under körning i nivå 3 och ansvarsfrågor. Utifrån det vi vet om kontrollövertagning och distraktion så låter inte detta så säkert. Dessutom kan det bli riktigt otydligt för förarna vem som har ansvaret och när. 

Källor

[1] Ogawa, K., Nikkei Asian Review. Japan revamps laws to put self-driving cars on roads. 2019-03-09 Länk

Självkörande fordon på ryska vägar 2021

I september 2021 ska det finnas trafik med självkörande fordon på ryska vägar och 2025 ska ryska lastbilstillverkaren Kamaz tillverka självkörande lastbilar [1]. De första självkörande fordonen ska finnas på vägarna i Moskva och Tatarstan i vår.

Enligt Russia Automotive News är den ryska regeringen angelägen om att teknologin tas i kommersiellt bruk så snart som möjligt.

Källa

[1] Pierre Kjellin: Ryssland satsar på självkörande fordon, Motor-Magasinet 2019-03-07 Länk

Volvo testar fullstor självkörande buss i Singapore

Volvo Bussar och Singapores Nanyang Technological University har visat upp en (av två) självkörande, fullstor elektriskt driven buss – 12 meter lång och med plats för ca 80 passagerare – som ska börja testas på universitetets campusområde inom kort [1].

Bussen beräknas spara 80% av energin jämfört med en vanlig dieselbuss och utrustas med lidar- och kamerasensorer samt tröghets- och satellitnavigering och styrs av ett AI-reglersystem. AI-systemet skyddas av ”industriledande” åtgärder för att minska otillbörliga intrång [2].

Förutom Volvo och NTU och dess forskningscentrum CETRAN deltar Land Transport Authority, LTA, och operatören SMRT.

Singapore har blivit känt som testarena för självkörande fordon och den första förarlösa taxin där började prövas 2016.

Egen kommentar:

Det har skrivits spaltkilometer om tester med självkörande minibussar, men här kommer alltså Volvo med en fullstor buss. Tekniskt är det kanske ingen jättestor skillnad – utom förstås att man måste ta hänsyn till flera passagerare.

Jag noterar att det inte står att bussen är utrustad med radar. Om det stämmer så verkar fokus ha varit mer på långsammare körning i stadsmiljö.

Källor:

[1] Volvo unveils driverless electric bus in Singapore, phys.org 2019-03-05 Länk

[2] NTU Singapore and Volvo unveil world’s first full size, autonomous electric bus, Volvo Buses press release 2019-03-05 Länk

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden