Etikettarkiv: Nanyang Technological University

Självkörande sopbilar i Singapore

Singapore kommer att börja tester med självkörande sopbilar nästa år, först på provbanan CETRAN och därefter på vanliga vägar [1] [2].

Det är två olika konsortier som kommer att testa sina lösningar, dels Nanyang Technological University ihop med Enway, Veolia ES Singapore Industrial och Wong Fong Engineering Works; samt ST Engineering Land Systems ihop med 800 Super Waste Management.

Det kommer att finnas en säkerhetsförare ombord under testerna.

Källor

[1] Self-driving vehicles for road sweeping to go on trial, ChannelNewsAsia 2019-03-21 Länk

[2] Singapore to put self-driving vehicles on trial in 2020, Breaking the News 2019-03-21 Länk

Volvo testar fullstor självkörande buss i Singapore

Volvo Bussar och Singapores Nanyang Technological University har visat upp en (av två) självkörande, fullstor elektriskt driven buss – 12 meter lång och med plats för ca 80 passagerare – som ska börja testas på universitetets campusområde inom kort [1].

Bussen beräknas spara 80% av energin jämfört med en vanlig dieselbuss och utrustas med lidar- och kamerasensorer samt tröghets- och satellitnavigering och styrs av ett AI-reglersystem. AI-systemet skyddas av ”industriledande” åtgärder för att minska otillbörliga intrång [2].

Förutom Volvo och NTU och dess forskningscentrum CETRAN deltar Land Transport Authority, LTA, och operatören SMRT.

Singapore har blivit känt som testarena för självkörande fordon och den första förarlösa taxin där började prövas 2016.

Egen kommentar:

Det har skrivits spaltkilometer om tester med självkörande minibussar, men här kommer alltså Volvo med en fullstor buss. Tekniskt är det kanske ingen jättestor skillnad – utom förstås att man måste ta hänsyn till flera passagerare.

Jag noterar att det inte står att bussen är utrustad med radar. Om det stämmer så verkar fokus ha varit mer på långsammare körning i stadsmiljö.

Källor:

[1] Volvo unveils driverless electric bus in Singapore, phys.org 2019-03-05 Länk

[2] NTU Singapore and Volvo unveil world’s first full size, autonomous electric bus, Volvo Buses press release 2019-03-05 Länk

Självkörande skyttlar på frammarsch

Självkörande skyttlar, eller minibussar, börjar bli alltmer populära vid universitet världen över.

Förra veckan ingick det singaporianska universitet Nanyang Technological University (NTU) ett samarbete med transportfirman SMRT Services och tillverkaren 2getthere för att utöka testerna av självkörande skyttlar vid NTU i slutet av året [1].

Skytteln i fråga kan transportera upp till 25 passagerare åt gången och använder sig av en magnetisk räls på vägbanan. Studenter vid NTU kommer kunna nyttja skytteln för kortare resor på en fördefinierad sträcka på 500 meter inom universitetscampus. Förhoppningen är att så småningom kunna utöka sträckan. Skytteln förväntas transportera ungefär 200–300 passagerare per dag.  Samma skyttel har redan testats vid NTU under november 2017, då längst med en fördefinierad sträcka på 350 meter.

Vidare kommer skytteln att integreras i den intermodala mobilitetstjänsten Jalan-Jalan som nås via en mobilapplikation.

Värt att notera är att vissa studenter är skeptiska till denna typ av skyttlar på grund av deras låga hastighet i jämförelse med andra transportmedel som kan beställas via Jalan-Jalan. Enligt NTU är ett mål med testningen att hitta optimal hastighet för skytteln, så att den vid nästa omgång kommer åka något snabbare än hittills.

Efter en 18 månader lång test av självkörande skyttlar på testanläggningen M-City i Michigan utökas testerna under våren till University of Michigan [2]. Där är det två skyttlar från den franska tillverkaren Navya som ska testas. Varje skyttel kan transportera 11 passagerare åt gången och kommer att ingå i universitetets busslinje för att där transportera passagerare en sträcka på ca 1,2 km på norra campus. Vem som helst med ett giltigt universitetbusspass vid University of Michigan kommer att kunna åka med. Målet med denna pilotstudie är att studera hur passagerare, bilister och fotgängare interagerar med autonoma fordon.

Vid University of Melbourne kommer också en självkörande skyttel från den franska tillverkaren EasyMile att testas [3]. Likt de andra testerna kommer också denna skyttel att transportera studenter längs en fördefinierad sträcka. Testerna görs som en del av ett treårigt partnerskap mellan University of Melbourne och EasyMile.

Självkörande skyttlar testades också förra veckan vid Frankfurt University of Applied Sciences (UAS) i Tyskland  [4]. Där testades CUbE, ett fordon som utvecklats av EasyMile och anpassats av Continental, transportmyndigheten VGF och Frankfurt UAS. Studenter, anställda och besökare kunde använda CUbE så ofta som de ville under testet och de blev ombedda att fylla i ett kort frågeformulär om resan.

Källor

[1] Study International. Forget the school bus, universities are going driverless. 2018-04-20 Länk

[2] Detroit Free Press. Self-driving electric shuttle buses to begin at University of Michigan. 2018-04-13 Länk

[3] The Melbourne Engineer. Self-driving bus takes first tour of University of Melbourne campus. 2018-04-12Länk

[4] Continental PR. Continental and VGF Implement Autonomous Test Operation with Shuttle on Frankfurt University of Applied Sciences Campus. 2018-04-17 Länk

ST Kinetics ska utveckla bussar i Singapore

Singaporianska Land Transport Authority (LTA) inleder ett nytt samarbete med ST Kinetics som går ut på att utveckla och testa automatiserade bussar i Singapore [1].

ST Kinetics kommer att utveckla och integrera ett system för automatiserad körning på två befintliga 40-sitsiga eldrivna bussar. Systemet kommer att inkludera en GPS och en rad olika sensorer, däribland kameror, ultraljudssensorer och radar som kan upptäcka andra fordon på avstånd upp till 200 meter. En del av arbetet kommer att gå ut på att förbättra detekteringsförmågan vid kraftigt regn, från nuvarande 10 mm/h till 30 mm/h.

Samarbetet kommer att pågå i 3,5 år och utvecklingen kommer att ske gradvis. Till en viss början kommer testerna att utföras inom ett industriområde som omfattar enklare trafikscenarier för att sedan utvidgas till mer komplexa scenarier och sträckor inom och mellan städer.

Egen kommentar

Det framgår inte vilken grad av automation som ST Kinetics kommer att satsa på. Att döma utifrån systembeskrivningen så handlar det om någon typ av övervakad körning (upp till automationsnivå 3 enligt SAE-skalan).

Att utforska automatiserade bussar och andra typer av delade transporter är något som Singapore valt att fokusera på. Flera demonstrationer med mindre automatiserade bussar har utförts under de senaste åren, och LTA har också inlett samarbete med Nanyang Technological University (NTU) som går ut på att utveckla och testa automatiserade stora bussar. Utöver det har det ett samarbete med Delphi och ett med nuTonomy som går ut på att utveckla ondemand mobilitetstjänster.

Källor

[1] Land Transport Authority Press Releases. LTA inks agreement with ST Kinetics to develop and trial autonomous buses. 2017-04-10 Länk

Självkörande stora bussar i Singapore

Det singaporianska Land Transport Authority (LTA) och Nanyang Technological University (NTU) kommer att utrusta två elbussar med teknologi som möjliggör automatiserad körning [1]. Det handlar om 12 meter långa bussar som kan transportera upp till 80 passagerare åt gången. Bussarna kommer att laddas via laddstationer placerade vid busshållplatser.

Planen är dessa bussar så småningom ska trafikera sträckan mellan NTU och CleanTech Park, och eventuellt även till Pioneer MRT-stationen. I så fall blir rutten ca 8 km lång.

Egen kommentar

Det är första gången som så stora självkörande bussar testas i Singapore. Liknande bussar har dock testats av Yutong i Kina och av Mercedes-Benz i Nederländerna.

Källor

[1] Siong, O., Channel News Asia. Singapore to launch first trial of driverless buses in Jurong West. 2016-10-19 Länk

Smart Mobility Test Bed i Singapore

Singaporianska Nanyang Technological University (NTU) och NXP Semiconductors har startat ett nytt forskningscenter och testanläggning kallat Smart Mobility Test Bed [1]. Forskningen kommer att vara fokuserad på olika typer av trådlös kommunikation mellan fordon och deras omgivning (V2X). Vid lanseringen av centret visades tre självkörande bilar som kunde utbyta information med varandra och med infrastrukturen inom en radie av 2 km.

Tillsammans kommer NTU och NXP Semiconductors att investera runt 22 miljoner dollar i detta. Planen är att inom de kommande fyra åren utöka testbilsflottan till 100 autonoma bilar samt att utrusta infrastrukturen på testanläggningen med 50 kommunikationsenheter (road side units, RSU). Detta kommer bl a att möjliggöra studier kring hur självkörande bilar kan koordineras för att undvika trafikköer.

Källor

[1] Jones, W., IEEE Spectrum, Cars That Think. Singapore to Open Robocar Testing Facility. 2015-04-17 Länk

Test av självkörande bilar i Singapore

Hans Pohl har varit i Singapore och provat de självkörande bilarna där som vi skrivit om tidigare. Här kommer hans intryck.

Skrivet av Hans Pohl

Jag besökte en test och demo av självkörande fordon. Det är SMART, ett forskningsinstitut som drivs i samarbete mellan MIT, National University of Singapore (NUS) och Nanyang Technological University (NTU) som genomför projektet. Projektet är femårigt och handlar om olika aspekter relaterade till självkörande fordon. Nu har man kommit till det fjärde året och just denna vecka genomfördes en aktivitet där allmänheten skulle få möjlighet att provåka fordonen.

Mina kontakter blev ett par postdocs som arbetar med projektet. De visade mig tekniken som används och lät mig åka cirka 10 minuter i ett av fordonen. Åkturen var odramatisk. Det gick långsamt och den kinesiska och japanska parken i Singapore var allt annat än full av folk, förmodligen för att det var tisdag och mitt på dagen (dvs. mycket varmt). Men trots det slog det mig att jag väldigt snabbt kopplade ifrån själva åkturen och fokuserade på samtalet med forskaren. Det var bara när något hände som jag mer direkt tänkte på den automatiska körningen, exempelvis ett möte med en kvinna med barnvagn, då fordonet snällt saktade ner till mycket låg fart (men det väjde inte undan så hon hade inte mycket utrymme mellan bilen och kanten på vägen att gå på). En annan gång saktade fordonet till synes omotiverat ner litet grand och det förklarade min guide med att det skulle sakta ner i kurvor (vilket kanske var litet överdrivet med tanke på att maxfarten var 10 km/h).

Försöket börjar lida mot sitt slut och totalt har cirka 250 personer kommit i kontakt med projektet, varav cirka 120 provåkt. Det har gått bra. Dock menade forskaren att det är första gången som de har varit tvungna att tänka på tillförlitligheten, annars har de alltid kunnat acceptera om något plötsligt inte fungerade längre. Tekniken är i stor utsträckning inte gjord för biltillämpningar och därför känslig för den hårda miljön den utsätts för.

Utöver att visa upp fordonen och (på ett allmänt plan som det verkade, de hade inga enkäter vad jag såg) få allmänhetens reaktioner höll de just när jag kom förbi på att prova hur bilarna klarade att undvika krock med varandra. Denna funktionalitet är inprogrammerad i de båda bilarna och vanligen betyder det att om de inser att de är på kollisionskurs så saktar den ena in i god tid så att det aldrig blir någon konflikt. Huvudfrågan rent tekniskt var annars att prova interaktionen med gående.

Fordonen är två Yamaha golfbilar som forskarna har byggt om till att kunna köras automatiskt. Utöver servo för att sköta gas, broms och styrning har projektet även monterat sensorer. Fyra tvådimensionella lidarenheter av tre olika slag finns på fordonet, en högt upp med 270 graders täckning, en i fronten och två på vardera flank. Dessutom en kamera riktad framåt. Viktigt för forskarna var att sensorerna skulle klara av att särskilja människor, dvs. potentiellt rörliga objekt, från döda objekt. De djur som finns i parken, bl.a. meterlånga ödlor, lever dock farligt då de troligen är för låga för att upptäckas av den frontmonterade enheten. Fordonen hade en karta över parken inprogrammerad och denna jämfördes med sensorernas uppgifter. Ursprungstanken verkade ha varit att erbjuda on-demand körningar mellan ett antal olika platser i parken men det hade man gått ifrån eftersom avstånden är ganska stora och det skulle ta för lång tid. I stället var en 10-minuters rutt i en åtta runt en del av parken förvald.

Säkerheten upplevdes som hög. En forskare medföljde alltid i bilen och denne hade en fjärrkontroll för att pausa eller nödstoppa fordonet. Dessutom fanns vanligen också en forskare på en elcykel i närheten och även denne hade en sådan fjärrkontroll. Gas- och bromspedaler var överordnade automatiken och kunde användas vid behov. Dock ville man inte ha en ratt eftersom det då fanns en risk att barn tog tag i den och körde av vägen.

Projektledaren är från MIT och det finns alltid minst en person från MIT på plats i Singapore. Teamet omfattar en handfull forskare (postdocs och liknande) och ungefär lika många doktorander. De har sin hemvist på en nybyggd del av NUS (University Town). Utöver golfbilarna har man även en Mitsubishi batteribil. Det finns ingen bilindustrimedverkan i projektet.

Eldrift är fördelaktigt. Det är enklare att kontrollera hastigheten och det är mycket bra att kunna köra med fordonen i laboratoriet. Framtiden är oviss av två skäl. Dels verkar åtminstone den person som jag intervjuade ordentlig svävande på hur de ville gå vidare. Dels återstår bara finansiering för ytterligare drygt ett år varför förnyad femårig finansiering måste ansökas om.

Mitt besök avslutades med att jag erbjöds köra tillbaka till parkens utgång. Jag sa att jag har kört golfbil tidigare. De sa då att jag förmodligen inte hade kört med en spelkontroll förut. Det fick jag medge och sedan satt jag med en playstation(?) kontroll i handen och körde bilen. I låga farter gick det bra men i högre farter var den för känslig (eller jag för okänslig), minsta korrigering av riktningen gav en ordentlig krängning.

Självkörande bilar i Singapore

Institute of Infocomm Research (I2R) från Singapore och den kinesiska fordonstillverkaren BYD Co. Ltd ska påbörja ett samarbete kring självkörande elfordon i Singapore [1].

De kommer att utveckla en pool av 100 automatiserade elfordon för utvärdering i verklig trafik i Singapore. Data som samlas in under utvärderingen kommer att användas för att anpassa prototypen till de lokala trafikförhållandena. Målet är att dessa fordon ska kunna koexistera med manuellt drivna fordon utan några större problem.

Institute of Infocomm Research är Singapores största organisation för forskning kring informations- och kommunikationsteknologi (ICT). De har lång erfarenhet vad det gäller forskning kring fordonsautomation. BYD är ett globalt företag med huvudkontor i Kina som fokuserar på eldrivna och energieffektiva fordon och tillhörande utrustning som batterier. BYD kommer exempelvis att leverera eldrivna bussar för användning vid Schipol flygplats i Amsterdam.

Egen kommentar

Forskning kring självkörande elfordon är inget nytt för Singapore. Som vi rapporterat om tidigare har National University of Singapore tillsammans med MIT i USA utvecklat och demonstrerat ett fordon (en golfbil, SMART) för s.k. urban mobility. Vidare har singaporianska Nanyang Technological University (NTU) och JTC Corporation påbörjat ett samarbete med franska Induct Technologies som går ut på att testa och optimera ett självkörande eldrivet pendelfordon (NAVIA) inom NTUs campusområde.

Källor

[1] Reyes, E. Eco Business. Singapore-BYD tie-up to advance driverless electric vehicles. 2014-01-31. Länk