Kategoriarkiv: Teknologi

Audi lanserar GLOSA i USA

Diskussioner och forskning om grönvågssystem eller Green Light Optimized Speed Advisory (GLOSA) har pågått länge. Nu har Audi lanserat sitt GLOSA- system i USA [1].

Systemet baseras på att bilen är uppkopplad mot stadens centrala system för trafiksignaler via mobilnätsuppkoppling (4G LTE), vilket kontinuerligt ger fordonet information om alla närliggande trafikljus. På så sätt får föraren information om trafikljusens tidsintervall och rekommenderad hastighet i bilens display. Detta väntas reducera antalet kraftiga inbromsningar och hjälpa förare att följa en grön våg genom trafikljusen. 

Detta är en uppdatering av företagets trafikljus-system TTS som lanserades 2016 på vissa modeller och i vissa städer i USA. Det nya systemet kommer att finnas på utvalda Audi-modeller byggda 2017 eller senare. 

Enligt Audi finns det idag över 4 700 korsningar som stödjer TTS och GLOSA i bland annat Dallas, Denver, Gainesville, Houston, Kansas City, Las Vegas, Los Angeles, New York City, Orlando, Phoenix, Portland, San Francisco, Washington, D.C. och norra Virginia.

Egen kommentar

Liknande system har testats i ett flertal forskningsprojekt i Europa men tekniken har inte satts i drift ännu. Audi påstås ha testat sitt system i Berlin. Dessutom påstås företaget ha vissa svenska städer i sikte. Om systemet går att implementera eller inte styrs i stort sett av hur infrastrukturen för trafikljusen ser ut; i många europeiska städer skulle infrastrukturen behöva uppgraderas. 

Källor

[1] Audi USA. Audi expands Traffic Light Information – now includes speed recommendations to minimize stops. 2019-02-19 Länk

Waymo kan tolka polismans tecken

Waymo har nu släppt en video där de visar att en av deras självkörande bilar kan tolkar en polismans tecken och vänta på att bli framsläppt [1].

Just att kunna klara av att hantera udda situationer, som t.ex. när ett trafikljus är ur funktion och en polis reglerar trafiken, har setts som ett svårt problem för automatiserade fordon att klara.

Egen kommentar

Uppenbarligen ett framsteg! Sedan måste det förstås fungera ”alltid” och inte bara en gång.

Källa

[1] Jake Holmes: Waymo self-driving cars can now respond to traffic cops’ hand signals, Roadshow 2019-02-21 Länk

Självgående gruvtruckar i krock vid wifi-bortfall

En självkörande gruvtruck kolliderade med en stillastående då uppkopplingen via wi-fi fallerade [1].

Det hela skedde nyligen vid australiska gruvföretaget Fortescue Metals Group, som opererar ca 100 självkörande jättetruckar vid sin järnmalmsgruva i västra Australien. Företaget – fjärde största järnmalmsproducenten i världen (Sverige finns inte med på top 10-listan) – har utvecklat teknologin själva och byggt om befintliga fordon. Den samlade körsträckan för dessa är nu nästan 25 miljoner km – mindre än Waymo som har kört ca 16 miljoner km.

Egen kommentar

De flesta självkörande fordonen brukar bygga på att de klarar sig utan uppkoppling och med egna sensorer och reglering ombord. Här verkar det som att man lagt en del av funktionaliteten utanför fordonen vilket förstås gör dem beroende av uppkoppling.

Intressant är att den långa sammanlagda körsträckan inte förhindrat att ett relativt enkelt felfall resulterat i en olycka.

Källa

[1] Cecilia Jamasmie: Not so autonomous: Wifi outage results in driverless truck crash at Fortescue mine, mining.com 2019-02-15 Länk

EMC ett framtida problem för självkörande fordon

I en tid där fordonen får allt fler antenner och sensorer för att bidra till upprätthållandet av säkerhetskritiska funktioner blir det allt viktigare att undvika elektromagnetiska störningar som kan riskera funktionaliteten.

Ett sätt att skydda mot dessa är att skärma av känslig utrustning. Skärmning kräver dock ett ledande material och att skärma av med plåt kan öka både tillverkningskostnad och bränsleförbrukning. Att blanda metallpulver med annat material för att därefter tillverka den form som krävs kan vara ett sätt att spara vikt men ändå uppnå önskade skärmningsegenskaper, se ett exempel från Parker Chomerics [1]. Det är då viktigt att säkerställa att det skärmande materialets egenskaper också uppfyller alla de prestandakrav som ställs på fordonet, som miljökrav, åldringskrav och krav relaterade till tillverkning och underhåll.

Ett problem är att material av denna typ med en felaktig sammanställning kan ge ett material som blir sprött med tiden eller har mycket dålig ledningsförmåga. För att välja korrekt är det därför viktigt att specificera vilka elektromagnetiska fält materialet skall skärma mot, vilka miljökrav (temperaturer och saltstänk eller andra kemikalier) det skall tåla samt hur materialet  skall monteras.

Källa:

[1] Tiberius Recean: EMC design in tomorrow’s semi- and fully autonomous vehicles, Parker Chomerics 2019-02-06 Länk

Självkörande fordon som laddar varandra

Apple har nyligen fått ett patent beviljat som heter Peloton och som går ut på att låta automatiserade fordon ladda varandra [1]. Ihop med ett tidigare patent som beskriver hur två fordon kan kopplas till varandra med hjälp av en ”connector arm” skulle det tillåta två eller fler efterföljande fordon (som Apple kallar peloton) att utbyta laddning med varandra medan båda är i rörelse.

Motiveringen bakom en sådan lösning är att laddningen i stillastående tillstånd tar tid och att det kan förlänga restiden om ett automatiserat fordon behöver stanna för att laddas. 

Källor

[1] TREA Database 2019-02-14 Länk

Softbank säljer Nvidia, köper Nuro

Japanska investeringsbanken Softbanks Vision Fund har sålt av hela sitt innehav i elektroniktillverkaren Nvidia för 3,6 miljarder dollar [1]. Det är ytterligare ett slag mot Nvidia, som haft flera motgångar på senare tid, speciellt i Kina.

Istället har Vision Fund nu investerat 940 miljoner dollar i startup-företaget Nuro [2]. Nuro, med grundare från Google, utvecklar ett distributionsfordon för leveranser av livsmedel.

Egen kommentar:

Nvidias problem vad gäller automatisering av fordon kan vara kopplat till att kostnaden för komponenterna är höga. På årets CES-mässa lanserade AMD nya CPU och GPU som var såväl snabbare, energi-effektivare som 20-25% billigare än Intels och Nvidias. Även ARM finns med i denna giganternas kamp. Vem vinner?

Källor:

[1] Elizabeth Schulze: SoftBank’s investment fund dumps entire $3.6 billion stake in Nvidia, CNBC 2019-02-06 Länk

[2] Driverless delivery startup Nuro gets $940 million SoftBank investment, Reuters 2019-02-11 Länk

Radarreflektorer med fraktala superspridare

Fraktala superspridare, ”fractal superscatterers” gör det möjligt att elektromagnetiskt förstora ett radarmål och då också göra dess spektrala signatur identifierbart av t.ex. radarer i automatiserade fordon [1].

I praktiken kan alltså t.ex. vägstolpar och vägmarkeringar utrustas med sådana fraktala superspridare och på det sättet ge information till fordonet om t.ex. sina exakta positioner. Detta skulle göra det möjligt att slippa använda LIDAR och bara använda radar.

Egen kommentar:

För några år sedan gjorde vi tillsammans med Sentient+ en förstudie av identifierbara radarreflektorer [2]. Då föll det på teknologin som inte var tillräckligt utvecklad. Nu kan det alltså öppnas nya möjligheter.

Källor:

[1] Fractal superscatterers to enable driverless cars with greater safety and capabilities, SafeCarNews 2019-02-05 Länk

[2] Alexey Voronov, Johan Hultén, Johan Wedlin, Cristofer Englund: Radar reflecting pavement markers for vehicle automation, Trafikverket 2016 Länk

Ny tröghetssensor från ACEINNA

Sensortillverkaren Aceinna lanserar nu en ny RTK tröghetssensor, som ihop med GNSS (GPS) kan nå mycket hög precision avseende position (2 cm horisontalt, 3 cm vertikalt) och hastighet (0,01 m/s horisontalt och 0,02 m/s vertikalt) [1].

Tröghetssensorn, kallad INS1000, har 9 frihetsgrader för att med hög precision kunna ge position och hastighet i situationer där GNSS har svårt, såsom i stadsmiljöer, alléer, tunnlar, broar etc.

Källa:

[1] Linda Trego: ACEINNA launches system for guiding autonomous vehicles and drones, Autonomous Vehicle Technology 2019-02-05 Länk

AI.se

Under veckan invigdes det nya centret AI Innovation of Sweden i Göteborg [1]. Det är en nationell satsning som har ambition att fungera som en motor i det svenska AI-ekosystemet. Fokus kommer att ligga på att accelerera tillämpningen av AI genom delning av kunskap och data, samlokalisering och samarbetsprojekt, allt med ett starkt fokus på etik, transparens och säkerhet. Satsningen finansieras av Vinnova (30 Mkr fördelade på 4 år) samt ett 40-tal medlemmar som väntas bidra med egen tid. 

AI Innovation of Sweden har lovordats av många, och inte minst vår nyblivne Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman som under invigningen konstaterade: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. AI Innovation of Sweden är en viktig del i att göra verklighet av det. [2]

Lindholmen Science Park AB står som värd för det nya centret. 

Källor

[1] AI Innovation of Sweden, News. AI Innovation of Sweden officially launched. 2019-02-06 Länk

[2] Digitalifrsatruktur. Nu startar AI Innovation of Sweden. 2019-02-06 Länk