Kategoriarkiv: Forskningsprojekt

Finansiering, Forskningsprojekt

Toyota investerar i forskningscenter

Toyota meddelar att de förnyar sin investering i sitt forskningscenter Collaborative Safety Research Center (CSRC) med 30 miljoner USD, motsvarande drygt 260 miljoner kr för en period på fem år [1].

CSRC som ligger i staden Ann Arbor i den amerikanska delstaten Michigan skapades av Toyota år 2011, och har likt Chalmers forskningscenter SAFER, fungerat som en samarbetsplattform för industri, forskningsinstitut och myndigheter inom mobilitetsområdet.

Strategin för kommande år beskrivs ha stort fokus på människo-centrerad forskning, där man utgår från människans förmågor, begränsningar, behov och krav.

Källa

[1] Toyota. Toyota Renews Investment in Collaborative Safety Research Center with Five-Year, $30 Million Commitment to Drive Next Phase of Safety Innovation. 2021-11-09 Länk

Forskningsprojekt, Infrastruktur, Kooperativa system, Tester och demonstrationer

ITS-projekt avslutas i Australien

I ett projekt från Australien som nyligen avslutas har man undersökt fordon till allt (V2X)-lösningar med autonoma fordon för att öka trafiksäkerheten vid platser med skymd sikt [1].

Projektet har varit finansierat av iMove Cooperative Research Centre och har utförts i samarbete med University of Sydney’s Australian Centre for Field Robotics och Cohda Wireless som är ett företag som jobbar med uppkopplade fordon. I projektet har man med hjälp av en Intelligent Transport System (ITS)-lösning som kallas för Cooperative Perception möjliggjort kommunikation mellan fordon och infrastruktur, samt från fordon till fordon, för att utöka vad respektive fordon ser.

Den generella insikten från projektet är att man med lösningen kan förbättra medvetenheten om oskyddade trafikanter, samt förbättra säkerheten för oskyddade trafikanter.

Hela rapporten finns att läsa här.

Källa

[1] Butcher, L., Autonomous Vehicle International. Australian V2X project enables autonomous vehicles to see round corners. 2021-11-02 Länk

Forskningsprojekt, Okategoriserade, Sjöfart

Autonom båt i Amsterdam

I det sista av en serie av tre projekt som pågått under fyra års tid har nu en grupp ifrån Massachusetts Institute of Technology, Artificial Intelligence Laboratory (CSAIL), Senseable City Laboratory och Amsterdam Institute for Advanced Metropolitan Solutions (AMS Institute) ifrån Nederländerna pilotat två autonoma båtar i Amsterdams kanaler [1].

Båtarna som de kallar för Roboat är eldrivna och kan transportera upp till fem personer, samla upp skräp, och leverera gods.

Bilder och video finns i Reuters artikel nedan.

Källor

[1] Gordon, R., MIT. One autonomous taxi, please. 2021-10-27 Länk

[2] Sterling, T., Reuters. Self-driving ”Roboats” ready for testing on Amsterdam’s canals. 2021-10-27 Länk

Forskningsprojekt, Okategoriserade

Säkerhetsutvärderingar av automatiserade fordon

I det brittiska forskningsprojektet Endeavour, som utforskar utbredd driftsättning av automatiserade fordon och utför pilottester på allmän väg i Storbritannien, har man kartlagt vilka mått man kan använda i säkerhetsutvärderingar av automatiserade fordon [1].

Forskarna har i en litteraturundersökning kartlagt vilka mått som använts, och man har bedömt dessa mått utefter några faktorer b.la: måttets koppling till säkerhetskritiska händelser, måttets tillförlitlighet, repeterbarhet, mätbarhet och robusthet.

Insikterna ifrån undersökningen är att måtten i isolation täcker begränsade aspekter av säkerhet, och att man med fördel kan kombinera mått ifrån dessa följande kategorier beroende på vad man är ute efter:

  • Körsystemets risk att göra fel i trafiken, exempelvis att köra på röd signal i trafikljus, eller att ta företräde när man inte har företräde.
  • Körsystemets kollisionsrisk.
  • Körsystemets körstil inklusive acceleration och broms-profiler.
  • Körsystemets grad av måluppfyllelse exempelvis utan oplanerade överlämningar av kontroll från körsystemet till säkerhetsförare.
  • Systemets uppfattning av risker och faror i omgivningen.
  • Återkoppling ifrån användare.

Egen kommentar

Den refererade artikeln berör också utmaningar med säkerhetsutvärderingar för automatiserade fordon, vilket jag kan rekommendera att man läser. I övrigt tycker jag att det är större fokus på kvantitativa än kvalitativa mått. Det sistnämnda innefattar mått som fångar upp användares tankar, känslor och upplevelser vilket i min mening kan ge värdefull återkoppling om säkerheten.

Källa

[1] Opinion. tti.  The challenges in identifying metrics for AV safety assessment. 2021-10-20 Länk

Bussar, Forskningsprojekt, Mobilitetstjänster, Okategoriserade

Projekt kring förarlösa skyttelbussar i Sverige

Kungliga Tekniska Universitets forskningsarena som heter Integrated Transport Research Lab (ITRL) leder nu ett Vinnovafinansierat forskningsprojekt där man utforskar hur man kan nyttja förarlösa fordon i kollektivtrafiken [1].

Projektet heter Forskning inom Operatörslös Körning med Autonoma Bussar (FOKA) och i konsortiet finns även Telia, Region Stockholm, Järfälla kommun, Observit som har en molnbaserad mobilövervakningstjänst och Nobina Technology som utvecklar autonoma skyttelbussar.

Projektet har pågått sedan April i år och avslutas Oktober 2023. I projektet så ska man utveckla en prototyp för ett kontrolltorn i syfte att övervaka fordonen. Det finns även några punkter kring att undersöka hur man kan möta användarnas behov, samt att förstå hur användare interagerar med teknologin.

Källa

[1] KTH ITRL. New project with Nobina to investigate autonomous buses without operators. 2021-10-14 Länk

Forskningsprojekt, Okategoriserade, Tester och demonstrationer

Volvo leder projekt i smart city-sammanhang

I ett forskningsprojekt som är finansierat av Drive Sweden ska Trafikverket, Göteborg Stad, och Waycare lett av Volvo Cars testa en molnbaserad smart infrastruktur-teknologi med syfte att kunna förutsäga kollisioner [1].

Waycare som är ett dotterbolag till Rekor har en lösning för smart infrastruktur baserat på navigation, infrastruktur, uppkopplade fordon och väderdata. I projektet ska man integrera Volvos fordon-till-allt (V2X) och fordon-till-fordon (V2V) lösningar till Waycares system.

Pilottesterna i projektet börjar nu i Oktober 2021 och pågår under ett halvår. Projektet är en del i Drive Swedens AI Aware program.

Källa

[1] Rekor. Rekor Subsidiary Waycare collaborates with Volvo Cars for AI-enabled Crash Prediction. 2021-10-11 Länk

Forskningsprojekt, Okategoriserade

EU projektet L3Pilot avslutas

Det europeiska projektet L3Pilot där man testat fordon med automationsnivå (enligt SAE-skalan) 3 och 4 på allmänna vägar i Europa har avslutats med presentationer och demonstrationer på ITS World Congress 2021 i Hamburg [1].

Projektet som pågått i fyra år har letts av Volkswagen AG och finansierats av den Europeiska Kommisionen med en budget på över 46 miljoner euro, och med totalt 34 projektpartners. Några svenska aktörer var också med i projektet: Volvo Cars, Chalmers, och Veoneer.

I projektet har man totalt utrustat 70 fordon med automationsteknologi och kört 400 000 km på motorväg varav 200 000 km i automatiserat läge, och 24 000 km i stadstrafik i automatiserad läge. Automatiserat läge i det här fallet innebär longitudinell och lateral styrning utan händerna på ratten, men med överlämningar av kontroll mellan fordon och förare. Man har också kört utan överlämning av kontroll i vissa begränsade scenarion exempelvis på parkeringsområden.

Totalt har man utfört olika studier med 600 deltagare i projektet, och de generella resultaten ifrån projektet är att ökad säkerhet är den största fördelen med SAE automationsnivå 3. Man har också insett att fördelen av den här teknologin på samhällsnivå överväger kostnaden för att installera teknologin.

Källa

[1] L3Pilot Press Release. 2021-10-11 Länk

Forskningsprojekt, Mobilitetstjänster, Okategoriserade

ASU och Waymos studie på robotaxi

I augusti publicerades en rapport av amerikanska Federal Transit Administration (FTA) där man presenterade en studie som gjorts i Arizona där personer från allmänheten fått testa robotaxi [1].

Projektet har finansierats av FTA och utförts i samarbete med Arizona State University (ASU) och Waymo. 51 äldre individer (65+) och personer med funktionshinder har fått utvärdera sin upplevelse med Waymos robotaxi med säkerhetsförare innan, under och efter sex månaders tillgänglighet mellan 2019 och 2020. Man har samlat datan ifrån städerna Chandler, Mesa, Tempe och Phoenix.

Resultaten från studien visade b.la att:

  • Deltagarna kände att de vill se fler AV på vägarna, att AV förbättrade säkerheten på vägarna, och att AV tillfredställer allas mobilitetsbehov.
  • De upplevde att Waymos robotaxi var mer bekväm att använda än deras traditionella icke-autonoma färdtjänst som hette RideChoice med avseende på väntetid, resetid, och kostnad.
  • 59% av deltagarna sa att de reste mer sedan möjligheten att åka med Waymos robotaxi fanns.
  • 70-80% av deltagarna svarade att de kunde tänka sig åka utan säkerhetsförare.

Ni kan läsa hela rapporten här.

Källa

[1] ASU News. ASU transportation study supports expanded autonomous vehicle use. 2021-09-22 Länk

Forskningsprojekt, Okategoriserade

Acceptans och förväntningar på AD

Förväntningar är en viktig faktor för att förare ska ta till sig och börja använda AD-teknik i sin körning. I en nyligen publicerad artikel har forskare ifrån University of Michigan i USA undersökt individuella skillnader när det gäller förväntningar på automatiserade fordon [1].

I enkätstudien med 443 deltagare undersöks bland annat demografiska- och personlighetsfaktorer för att se hur dessa påverkar förväntningarna på AD. Studiens resultat visar att förväntningarna skiljer sig åt beroende av bland annat ålder, kön, etnicitet, utbildningsnivå, civil status, inkomst, hur ofta personen kör bil, körerfarenhet, och personlighetsdrag.

Högst förväntningar på tekniken har unga, ogifta, välutbildade och icke-latinamerikanska män som ofta kör bil. De med höga förväntningar tenderar också att vara mer extroverta, tillmötesgående, samvetsgranna, och emotionellt stabila.

För att förare ska ta till sig tekniken är det viktigt med rätt nivå av förväntningar. För låga förväntningar leder till att tekniken inte används, och för höga förväntningar kan leda till att föraren slutar använda tekniken om den inte lever upp till förväntningarna.

Egen kommentar

Då förväntningar är en viktig del för att tekniken ska tas emot av den breda massa och få genomslag i transportsystemet känns det angeläget att ägna en tanke eller två kring vem vi designar och utvecklar AD för, samt hur vi kommunicerar tekniken för att kalibrera förväntningarna. En mer inkluderande design och kommunikation, genom exempelvis individanpassning, skulle potentiellt kunna få en bredare grupp i samhället att ta till sig tekniken och därmed realisera en rad positiva effekter som AD kan erbjuda.

Källa

Zhang, Q., Yang, X. J., P. Robert Jr, L., International Journal of Human–Computer Interaction. Individual Differences and Expectations of Automated Vehicles. 2021-09 Länk

Forskningsprojekt, Funktioner, Trafiksäkerhet

Bosch AEB forskning

Bosch har presenterat resultat från sin forskning på automatisk nödbroms (Automatic Emergency Braking – AEB) som visat att en tredjedel av de olyckor där involverade personer blivit antingen skadade eller avlidit i USA hade gått att undvika med hjälp av AEB [1].

I undersökningen har man använt olycksdata ifrån USAs transportdepartement som man tillämpat en modell på för att estimera vilken påverkan AEB hade kunnat ha i scenariona från datat, givet att AEB funktionaliteten används fullt ut.

I beräkningarna kom man fram till att AEB hade kunnat undvika 594 000 av de 1,8 miljoner olyckor där de involverade personerna blivit skadade eller avlidit i USA år 2018. Ytterligare 36 000 och 19 000 olyckor hade gått att undvika om man haft AEB med fotgängar- respektive cyklistdetektion.

Källa

[1] Bosch. One-third of US vehicle crashes with injuries or fatalities could be avoided or mitigated with AEB. 2021-09-14 Länk