Etikettarkiv: EU-kommissionen

Artificiell intelligens, Lagstiftning och regelverk

EUs förslag till reglering av AI

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag på reglering av artificiell intelligens (AI). Förslaget består av fyra delar:

  • Direktivet (artiklarna som kommer gälla som lag i Sverige)
  • Explanatory memorandum (argumenten för reglering, laglig grund och sammanfattning av direktivet)
  • Ingress (mer detaljerad argumentation och förklaringar till artiklarna)
  • Annex (definitioner och listor i ett eget dokument)

Kommissionens remisstid för förslaget är öppen fram till den 6 augusti 2021 medan Infrastrukturdepartementet stängde sin i samband med midsommar. Man kan se vilka svar som kom in till Infrastrukturdepartementet samt hitta länkar till förslaget på departementets hemsida [1]. Svar till EU-kommissionen kan ges via deras hemsida [2].

När det gäller automatiserad körning är det värt att lyfta fram relationen till fordon och maskiner. EU reglerar produkter genom två grupper av direktiv – Old Approach Legislation och New Legislative Format. Den första gruppen täcker produkter vars reglering bestäms av internationella organisationer utanför EUs kontroll, såsom UNECEs fordonstyper. Den andra gruppen täcker produkter som EU har ensam kontroll över, såsom maskiner.

I relation till automatiserad körning vill kommissionen reglera AI-system som utgör eller ingår i ett säkerhetssystem (artikel 6) om det sitter i en maskin. Därmed gäller det inte bara gula maskiner utan också produktionsmaskiner. De verktyg som används för framtagandet av AI-systemen kommer också falla under regleringen eftersom de ska omfattas av kvalitetsarbetet (artikel 17). För tillfället kan de inte bestämma över fordon (artikel 2). Det är däremot kommissionens uttryckliga vilja att regleringen snarast möjligt ska gälla även personbilar, lastbilar och bussar med mera (explanatory memorandum 1.2 och ingress 29).

Egen kommentar

Det är inte enkelt att förstå vad som ryms inom förslaget på AI-reglering och inte. Det kräver att man läser andra direktiv för att se helheten, såsom maskindirektivet. Enligt maskindirektivet från 2006 är maskiner med säkerhetssystem som upptäcker människor att betrakta som hög-risk-maskiner och då behöver en tredje part vara med i certifieringsprocessen (maskindirektivet artikel 12 med annex VIII, IX och X). Då gäller AI-regleringen (artikel 6.2). Enligt det förslag på maskindirektiv som ligger kommer även AI-system med bäring på maskinens säkerhet räknas som hög-risk-maskiner framöver.

Eftersom ett AI definieras som ett system utvecklat genom maskininlärning, logik- och/eller kunskapsbaserade tekniker eller med statistiska metoder (Annex I) så är det många system som kan ses som AI-system. Om de påverkar hälsan eller säkerheten hos människor eller tillhörigheter är de att betrakta som säkerhetssystem (artikel 3.14). Autonoma funktioner och förarstödssystem kommer nog anses vara säkerhetssystem, men kanske också hybriddrivlinor eller vindrutetorkare om de kan anses ha funktionalitet utvecklad utifrån kunskapsbaserade eller statistiska metoder och tekniker och. Om de systemen fallerar kan det leda till risk för människor och ting, alltså är de säkerhetssystem enligt förslaget på reglering.

Osäkerheten i hur regleringen är tänkt att användas och vad det får för konsekvenser i ökad tillsyn och dokumentation samt böter på 30 miljoner Euro eller 6% av företagets totala omsättning (välj det som svider mest) om man inte följer regleringen kan få stora konsekvenser på var man väljer att investera framöver. 

Källor

[1]Regeringskansliet. Remiss av Europeiska kommissionens förslag till förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens. 2021-06-28 Länk 

[2] Eeropean Commission. Give your feedback on: Artificial intelligence – ethical and legal requirements. Länk

Artificiell intelligens, Inspiration

AI-regler på gång

Artificiell intelligens (AI) är en viktig del av den digitala omvandlingen, inte minst inom mobilitetssektorn. Möjligheterna är många, lika så hoten och utmaningarna. 

Just nu förbereder EU sitt första regelverk för att hantera möjligheterna och hoten med AI, med fokus på att bygga förtroende för AI och hantera dess påverkan på individer, samhälle och ekonomi. De nya reglerna syftar också till att skapa en miljö där europeiska forskare, utvecklare och företag kan trivas. Europeiska kommissionen vill öka privata och offentliga investeringar i AI till 20 miljarder euro per år. Reglerna väntas presenteras under våren 2021.

Relaterat till detta antog EU-parlamentet under veckan tre rapporter som beskriver hur EU bäst kan reglera AI samtidigt som man stärker innovation, etiska standarder och förtroende för AI:

Egen kommentar

För bara ett par veckor sedan rapporterade vi om etiska riktlinjer för automatiserade och uppkopplade fordon som EU kommissionen publicerat med hjälp av en bred forskargrupp. Jag vet inte hur dessa riktlinjer är kopplade till arbetet som nämns ovan, men de borde vara ett bra underlag för diskussionerna. 

En fundering inför helgen: Hur skulle ett regelverk för AI se ut om det skapades av AI?

Källor

[1] News European Parliament. AI rules: what the European Parliament wants. 2020-10-21 Länk

Marknadsundersökningar

EU vet nu vad vi tycker

Att förstå hur människor förhåller sig till ny teknik är en förutsättning för lyckat införande. I slutet på september genomfördes en stor undersökning åt Europeiska kommissionen. Över 27 000 européer i åldrar över 14 intervjuades om hur de känner inför automatisering av fordon [1].

Resultaten är i linje med studier vi tidigare rapporterat om som till exempel här, här och här:

  • Över hälften av de tillfrågade (58%) hade hört eller läst om automatiserade fordon under de senaste 12 månaderna. Svaren på denna frågan skilde sig dock stort mellan länder. I Sverige var till exempel denna siffra 91% och i Tjeckien 53%.
  • Över hälften av de tillfrågade (56%) skulle inte vilja använda ett helt automatiserat och uppkopplat fordon.
  • Än färre (46%) stödde införande av helt automatiserade fordon.
  • Färre än var tredje tillfrågad (27%) trodde att automatiserade fordon skulle minska trafikolyckor.
  • Medelålders män, högutbildade och högre tjänstemän var signifikant mer informerade och positiva till automatiserade fordon.

På det hela taget konstaterades att den europeiska allmänheten inte är redo för självkörande och uppkopplade fordon.

Studien undersökte även vilka aktörer som ansågs viktiga vid införandet av automatiserade och uppkopplade fordon. De nationella myndigheterna (69%) ansågs vara viktigast följt av privata företag (66%), EU (65%) och internationella organisationer (53%).

För den som själv vill köra analyser finns rådata att ladda ner gratis.

Egen kommentar

Det är alltid vanskligt att tolka resultat om vad människor svarar på frågor om något de varken sett eller provat. Att testa nytt och okänt kan möta motstånd. Automatisk växellåda visade sig mycket riktigt också vara det förarstöd som flest svarade att de var bekväma att använda. En slutsats kan därför vara att fler måste få prova och uppleva fördelarna av systemen om acceptansen ska öka.

Källa

[1] Europeiska Kommissionen. Special Eurobarometer 496: Expectations and Concerns from a Connected and Automated Mobility. 2020-04-07 Länk

Okategoriserade

Europas digitala framtid

EU-kommissionen har under veckan publicerat flera olika dokument med förslag och rekommendationer som på ett eller annat sätt berör automatiserade fordon:

  • White Paper on Artificial Intelligence – A European approach to excellence and trust. Här är budskapet att AI medför många möjligheter och utmaningar och att EU måste bemöta dessa på sitt eget sätt som baseras på europeiska värderingar. Man konstaterar också att EU-lagstiftningen är i stort sett tillämpbar även på AI-system men att det är viktigt att bedöma om den kan användas på ett adekvat sätt i praktiken för att hantera de risker som AI-system skapar, eller om justeringar behövs för specifika rättsliga instrument.
  • Commission Report on safety and liability implications of AI, the Internet of Things and Robotics. Här pratas det om hur man både ska kunna vara världsledande på AI samtidigt som medborgarnas rättigheter inte kränks av teknologin, som redan bjudit på skrämmande exempel när den används fel. 
  • A European Strategy for Data. Här lyfts fram behovet av att EU måste bli ett ”European data space”. Sådana utrymmen har identifierats för nio olika områden, ett av dem är mobilitet. Det väntas underlätta åtkomst, sammanslagning och delning av data från befintliga och framtida databaser för transport och mobilitet.
  • Shaping Europe’s digital future. Här täcks allt från cybersäkerhet till kritisk infrastruktur, digital utbildning till färdigheter, demokrati till media. Dokumentet ger också förslag på flera andra åtgärder som behövs på kort- och långsikt, som exempelvis europeiska 5G-korridorer för automatiserad mobilitet, interoperabilitetsstrategi för att säkerställa samordning och gemensamma standarder för säker och gränslös delning av data och tjänster inom offentlig sektor samt en europeisk strategi kring informationssäkerhet.  
Flyg, Kooperativa system, Lagstiftning och regelverk, Mobilitetstjänster, Övriga fordon, Personbilar, Trafiksäkerhet

Gott och blandat inför sommaren

  • Tesla tar över säkerhetsfacklan. I Euro NCAP:s senaste tester var krockproverna med Tesla Model 3 övertygande och bilen fick perfekt resultat i de olika frontalkrockarna. Men det som imponerande mest var säkerhetssystemen. Med ett resultat på 94% får Model 3 årets bästa samt det bästa någonsin sedan Euro NCAP:s skärpte sina krav. Škoda Scala, Mercedes-Benz B-Class och Mercedes-Benz GLE fick också topp betyg. Länk
  • Waymo får tillstånd. Waymo får grönt ljus i Kalifornien för att hämta passagerare i sina självkörande bilar. Det är Waymo-anställda som får åka med sina gäster. En förutsättning är att det finns en mänsklig förare bakom ratten och att resorna är gratis. Zoox, Autox Technologies och Pony.ai har sedan tidigare liknande tillstånd. Länk Länk
  • Avtalet undertecknat. I februari blev det känt att BMW och Daimler inleder ett strategiskt samarbete. Nu är avtalet på plats och företagen berättar lite mer om det hela. Serieproduktion av fordon ”all up to SAE Level 4” är planerad för 2024. Länk
  • Bentley kliver in i framtiden. Om ungefär en vecka kommer Bentley att presentera EXP 100 GT Concept som är både eldriven och självkörande. Mer än så framgår inte, men skulle ni få det tråkigt under er ledighet så kan ni ansluta till live-stream den 10 juli via den här länken och ta reda på detaljerna.
  • Franska BA Systemes hoppas på självkörande truckar. Gaffeltruckar som kör och lyfter själva förutspås ha en ljus framtid värd runt 160 miljarder kronor per år. Vissa satsar på att automatisera existerande truckar men BA Systemes har utvecklat en helt ny modell. Länk
  • VTOL ett steg närmare. European Union Air Safety Agency (EASA) som föreskriver regler för flyg har släppt nya certifieringsriktlinjer som kan komma att sätta scenen för kommersiell drift av farkoster med vertikal start och landning (VTOL). Länk
  • Transporter på flygplatser. Brittiska Aurrigo har utvecklat en självkörande vagn för att transportera bagage runt flygplatser. Detta har gjorts på initiativ av International Airlines Group (IAG). Första piloten inleddes i mars på Heathrow Airport i samarbete med British Airways. Länk
  • Framtida transporter. EU-kommissionens Joint Research Center har publicerat en rapport om framtiden för vägtransporter, som visar hur stora förändringar som kan väntas till följd av automation, uppkoppling, eldrift och delning. Länk
  • Ford och Vodafone testar smart parkering med V2X i Tyskland. Tanken är att hjälpa bilister, som i dag i snitt lägger 67 timmar och 1250€ i bränslekostnader om året i att leta efter de parkeringsplatser som trots detta bara är halvfulla i många städer. Systemet ska både hjälpa och guida förarna till rätt plats, och också förse med annan trafik- och väderinformation. Länk
Samhällspåverkan

Färdplaner för transporter på väg, järnväg och vatten

Direktoratet för forskning och innovation vid EU-kommissionen har publicerat en rapport med färdplaner för väg-, järnvägs- och vattenburna transporter kallat STRIA Roadmap on Connected and Automated Transport: Road, Rail and Waterborne[1]. Den har tagits fram i samarbete mellan industri, akademi och myndigheter. 

Färdplanerna identifierar nuläget för tekniken för uppkopplade automatiserade transporter, vilka hinder det finns och hur dessa kan övervinnas för att uppnå EU:s mål. De tar hänsyn till både tekniska och icke-tekniska områden inom respektive transportslag. I linje med detta pekas ut vilken forskning och innovation som är nödvändig på kort sikt (fram till 2023), medellång sikt (fram till 2030) och lång sikt (efter 2030) samt vilka andra åtgärder som kan påskynda implementeringen av den nya tekniken. 

Bland rekommendationerna och slutsatserna för vägtransporter nämns:

  • Harmoniserat arbete inom EU och internationellt.
  • Innovationen kan påskyndas genom agila innovationsmetoder som co-creation, partnerskap och living labs.
  • EU bör utveckla en agenda för testning. 
  • EU bör skapa ett ramverk för för-implementerings program. 
  • EU bör upprätta en ”watchdog” som förutser och förebygger cyber-attacker.
  • EU bör stödja utveckling av en ”validation toolbox” som inkluderar godtagbart fordonsbeteende, användarskydd, typgodkännande, lagstiftning och delning av testscenarier.
  • EU bör stödja fälttester (FOT), demonstrationer och living labs, framförallt de som fokuserar på små bussar, platooning och ”last mile”-leveranser. 

Rapporten diskuterar också tekniköverföringsmöjligheter mellan de olika transportslagen och nya möjligheter som uppstår i samband med detta.

Källor

[1] European Comission. STRIA Roadmap on Connected and Automated Transport: Road, Rail and Waterborne. April 2019. Länk