VW och Argo AI ska testa självkörande ID.Buzz

Enligt fordonstillverkaren Volkswagen planeras det tester med Argo AI, som Volkswagen är delägare till [1].

Det verkar som att Argo AI ska använda sin självkörande teknologi i den kommande helt eldrivna minibussen Volkswagen ID.BUZZ, och köra tester i München till en början, och sedan utöka till andra städer och länder. Första testerna är planerade för sommaren 2021.

Målet är att kunna erbjuda en kommersiell självkörande mobilitetstjänst år 2025.

Källa

[1] Reuters. Volkswagen, Argo AI to launch international trials of self-driving ID. BUZZ. 2021-05-12 Länk

Baidu satsar på smart infrastruktur

Den kinesiska sökmotorjätten Baidu, som den här månaden lanserade tester av kommersiell robotaxi i Peking utan säkerhetsförare (vilket vi skrev om här), offentliggjorde nyligen ett samarbete med Tsinghua University kring smart infrastruktur [1].

Tsinghua Universitys institut vid namn AI Industry Research (AIR) har hjälpt Baidu utveckla teknologi för smart infrastruktur och Vehicle-to-Everything (V2X) kommunikation som samarbetspartnerna kallat för Apollo Air.

Teknologin kan förse fordonen med information från döda vinklar och annan relevant information som fordonet inte kan registrera själv. Teknologin sägs ha testats i Baidus autonoma fordon i specifika trafikområden i Peking, Guangzhou och Cangzhuo än så länge.

Källa

[1] Apollo Auto. Medium. Baidu and Tsinghua University Introduce Apollo Air to Empower Autonomous Driving with Roadside Sensing. 2021-05-14 Länk

Ett Waymo-fordon fastnar i trafiken

Waymo har nyligen haft en incident där en av deras autonoma fordon hamnade i en förvirrande situation i staden Chandler i Arizona i USA, och som fick ordentlig uppmärksamhet i media [1].

Händelsen började med att fordonet som körde en passagerare autonomt och utan säkerhetsförare ville svänga höger in på en väg där den högra filen var blockerad med orange koner. Fordonet bad därefter om hjälp ifrån en fjärroperatör, som råkade ge felaktig information till fordonet. Fordonet bestämmer sig sedan att köra in i filen ändå men stannar för de orange konerna och står stilla i filen där den blockerar trafik . När väl tekniker kommer till platsen så har vägarbetarna tagit bort konerna och bilen fortsätter då plötsligt köra iväg ifrån teknikerna. Det hela löste sig lite längre fram på gatan där bilen återigen fastnade framför orange koner och teknikerna kunde ta kontroll över fordonet.

Hela händelsen finns på video ifrån passagerarens perspektiv här.

Egen kommentar

Waymos fjärroperatörer har möjligheten att ge kommandon och information till fordonet men inte direkt styra fordonet, och i det här scenariot får vi insikt i när det kan vara nödvändigt att tillämpa en operativ nivå av fjärrkontroll dvs. fjärrkörning.

Källa

[1] Hawkings, A., The Verge. A driverless Waymo got stuck in traffic and then tried to run away from its support crew. 2021-05-14 Länk

En ny uppdatering av SAE J3016

Nu är väntan över – en ny uppdatering av SAE J3016 Recommended Practice: Taxonomy and Definitions for Terms Related to Driving Automation Systems for On-Road Motor Vehicles är äntligen här [1]. Uppdateringen har gjorts i samarbete mellan SAE International och International Organization for Standardization (ISO). Det handlar dock inte om några stora ändringar. Nedan kan ni läsa min tolkning av några ändringar som kan vara värda att lägga på minnet. 

  • Det nya dokumentet verkar göra ett nytt försök att tydliggöra skillnader mellan SAE-nivå 3 och 4. De har nu tryckt på att den främsta skillnaden ligger i s.k. fallback (reserv). Ett automatiserat körsystem (ADS) motsvarande SAE-nivå 3 bör lämna tillbaka kontrollen till en mänsklig förare om det inte kan fortsätta på grund av funktionsstörningar eller under de driftsförhållanden som det är designat för. Till skillnad från ett system på SAE-nivå 2 är dock överlämningar på nivå 3 inte omedelbara, vilket ger en ouppmärksam förare lite tid (ej definierat hur mycket exakt) att göra sig redo för ett övertagande. Nivå 4 å andra sidan kan erbjuda en mänsklig förare att ta över kontrollen men ska aldrig använda en mänsklig förare som reserv. Ett sådant ADS måste kunna ta hand om sig självt inom sina avsedda driftsförhållanden och lösa sina ”problem” utan att förvänta sig något stöd från en mänsklig förare.
  • I den uppdaterade versionen återfinnes definitionen av två nya termer: fjärrhjälp (remote assistance) och fjärrkörning (remote driving). Fjärrhjälp definieras som vägledning som ges till ett fordon utrustat med ett ADS i situationer där det är oklart för ADS vad det kan göra på egen hand. En mänsklig operatör som tillhandahåller fjärrhjälp tar inte över köruppgiften utan kan exempelvis tala om för fordonets ADS var det kan köra. Det övergripande målet här är att se till att resan med ADS kan fortsätta. Fjärrkörning å andra sidan är när en mänsklig operatör (fjärrförare) tar över delar eller hela köruppgiften från ADS i realtid, utan att befinna sig i fordonet. Med andra ord så har en fjärrförare befogenhet att åsidosätta ADS i syfte att ta över lateral och longitudinell manövrering av fordonet. En fjärrförare kan också fungera som reserv åt ADS. Dokumentet klargör dock att fjärrkörning gör att det inte blir automatiserad körning: Remote driving is not driving automation. 
  • En annan uppdatering är att system motsvarande SAE-nivå 1 och 2 kallas nu ”förarstödssystem”. Detta mest för att minska risken för förvirring och förhindra människor från att tro att dessa system möjliggör automatiserad körning. (Ni kanske noterat att vi i OmAD använder just begreppet förarstödssystem för SAE-nivå 1 och 2). 
  • I det nya dokumentet presenteras också en definition av strategi för felreducering (failure mitigation strategy). Det är en funktion (ej samma som ADS) som är designad för att ta ett fordon utrustat med ADS till ett kontrollerat stopp i någon av följande situationer: a) när en reserv inte svarat på begäran om att ta över kontrollen inom utsatt tidsram (berör SAE-nivå 3) och b) när det inträffat ett systemfel hos ADS eller en extern händelse som exempelvis en katastrof som gör att ADS inte kan fortsätta köra vidare. För mig låter detta som en väldigt bred definition som kan vara utmanande att tillämpa i praktiken. 
  • Definitioner för fordonstyper har grupperats i fyra kategorier: ADS-utrustade fordon, ADS-dedikerade fordon, fordon med dubbla körlägen (dual-mode) och konventionella fordon. ADS-dedikerade fordon och dual-modefordon är alltid ADS-utrustade fordon. Konventionella fordon kan, men behöver ej nödvändigtvis, vara ADS-utrustade fordon.

Något annat som kan vara värt att notera är att man i det uppdaterade dokumentet valt att behålla begreppen ”automatiserad körning” och ”automatiserat körsystem”, till skillnad från exempelvis Waymo som valt att använda begreppet ”autonom”. En annan observation från min sida är att man i det uppdaterade dokumentet inte uppdaterat den grafiska illustrationen av SAE-nivåerna som många använder sig av för att på ett ”enkelt” sätt förklara skillnader och likheter mellan dem. Antagligen är man nöjd med den. 

Källor

[1] SAE. Taxonomy and Definitions for Terms Related to Driving Automation Systems for On-Road Motor Vehicles (J3016_202104). 2021-04-30 Länk

Nytt lagförslag kring DMS i USA

Tre senatorer i USA, Edward J. Markey, Richar Blumenthal och Amy Klobuchar har tagit fram lagförslag som syftar till säkrare trafik [1].

Förslaget som kallas Stay Aware for Everyone (SAFE) består av fyra delförslag och kommer tas upp i en kongressdebatt. Mer specifikt så säger förslaget att USAs transportdepartement bör göra en undersökning på förarövervakningssystem (driver monitoring system, DMS) och dess påverkan på bl.a. förardistraktion. Vidare ska man, baserat på resultaten i den undersökningen, skapa lagkrav och standarder kring förarstödssystemens prestanda.

Källa

[1] Safe Car News. US senators introduce ‘SAFE’ bill on driver monitoring systems. 2021-05-04 Länk

Sensorindustrin

Företaget Tangram Vision som arbetar med integration av diverse sensorer för robotar, inklusive autonoma fordon, har tagit fram Perception Sensor Industry Map [1]Den ger en bra överblick över relevanta aktörer inom området. 

Kopplat till detta kan ni också läsa om Hellas nya 77GHz radar här samt om Luminars samarbete med Pony.ai här.

Källor

[1] Tangram Vision. The 2021 Perception Sensor Industry Map. 2021-05-05 Länk

Preliminär rapport om Teslaolyckan

För några veckor sedan rapporterade vi om en dödsolycka med en Teslabil där man misstänkte att Autopilot var aktiverad vid tidpunkten för olyckan. Nu har haverikommissionen NTSB publicerat en preliminär rapport från utredningen av olyckan, och allt tyder på att det inte var fallet.

Genom att testa en annan motsvarande bil kom NTSB fram till att Autopilot inte går att aktivera på den givna sträckan [1]. Rent tekniskt kunde fordonets adaptiva farthållare (ACC) vara aktiverat där men rapporten nämner inte om det var fallet vid tidpunkten för olyckan.

Här kan ni läsa några intressanta reflektioner kring den nya informationen om olyckan. 

Utredningen fortsätter.

Källor

[1] NTSB. Preliminary Report HWY21FH007. 2021-05-10 Länk

Resultat från Självkörande landsbygd

Projektet Självkörande landsbygd har precis avslutats [1]. I projektet har man utifrån behoven, tekniken och infrastrukturen, samhällsnyttan samt rollerna och ansvaren tagit fram ett underlag för upphandling av autonoma fordon för användande i kollektivtrafik på landsbygden. Genom intervjuer, workshops och en förfrågan om information (RFI, se Appendix B i rapporten) har projektet undersökt frågan utifrån fyra konkreta områden i Sverige – Lund, Gotland, Eskilstuna och Skellefteå. 

Med en definition av landsbygd baserad på individens mobilitet (sid 11 i rapporten) har studien kommit fram till att Sveriges landsbygd rymmer mindre orter på väg att avfolkas där äldre, barn och de utan körkort hade kunnat få bättre tillgång till samhällelig service med autonoma fordon (sid 37). Studien har också identifierat att flera av landets nya arbetsplatser kommer befinna sig på landsbygden och därmed skapa ett mobilitetsbehov från staden till landet (sid 51). 

För att kunna realisera de identifierade möjligheterna finns ett behov av att framföra fordonen i högre hastigheter samt att de ska kunna hantera mer komplexa trafiksituationer än vad dagens piloter med autonoma fordon i städerna visat (sid 55-57). Samtidigt påpekar studien att man inte ska förvänta sig att investeringarna i autonoma fordon kommer betala sig på en linje, snarare behöver man lyfta blicken och se systemeffekten när stomlinjetrafiken blir mer attraktiv då bussarna går raka vägen istället för via mindre samhällen (sid 25). 

Studien har inte sett några belägg på att den digitala infrastrukturen behöver utvecklas för att möjliggöra försök med autonoma fordon på någon av de undersökta rutterna. Dagens 4G-täckning är fullgod och fordonen borde ha tillgång till tillräckligt bra positioneringsdata för att bedriva verksamheten. Däremot ställs flera frågor om hur ersättningstrafiken organiseras när fordonen inte klarar av vädret, vem som står för säkrare hållplatser och hur chaufförens övriga ansvar realiseras när fordonet är förarlöst. 

Projektet har letts av RISE och genomförts i samarbete med Ramboll, Trafikverket, Lund, Gotland, Eskilstuna och Skellefteå. Projektet har finansierats av VINNOVA via Drive Sweden.

Egen kommentar

Det har varit ett roligt projekt att få vara med i. Mycket för att det finns så många engagerade människor som vill se en annan utveckling för Sveriges landsbygd, men också för att det blev så tydligt att den där mentala bilden med den slingrande grusvägen bara berättar en väldigt liten del av möjligheterna och utmaningarna med mobilitet på landsbygd. Jag blev nog mest överraskad av att Eskilstuna Logistikpark ligger på landsbygden och mest nöjd med diskussionerna vi haft kring hur investeringarna i nya fordon kan motiveras. Eller inte. På vissa platser är det nog rimligare att leta efter andra lösningar tills det går att leverera en hållbar tjänst.

Källor

[1] Burden et al, 2021. Självkörande landsbygd. Länk

Einride samlar pengar och hedersomnämnanden

Svenska enhörningskandidaten Einride har genomfört ytterligare en framgångsrik nyfinansieringsrunda. Denna gång fick Einride in motsvarande mer än 900 miljoner kronor. Detta nytillskott utgör mer än två tredjedelar av den totala finansiering som Einride fått hittills [1]. Blicken är numera inställt mot den amerikanska marknaden där företaget planerar att ha sin verksamhet i gång före årets slut i Austin, New York och Silicon Valley.

Einride fick därtill precis en hedersomnämnelse för World Changing Ideas av affärsmagasinet Fast Company [2]. De två andra Nordiska bolag inom transportsektorn som hedersomnämndes var Svenska elmotorcykeltillverkaren Cake och Danska elfordonsatsningen BioMega EV.

Vi gratulerar!

Källor

[1] Korosec, K. Tech Crunch. Autonomous trucking startup Einride raises $110M ahead of expansion into US. 2021-05-06 Länk

[2] Fast Company. World Changing Ideas. 2021-05-04 Länk

Ny lidar från Argo.AI

För drygt fyra år sedan köpte startupföretaget Argo.AI ett annat startuppföretag kallat Princeton Lightwave som utvecklar lidar. Köpet verkar ha lönat sig och under veckan lanserade Argo.AI, som i sin tur ägs av Ford och Volkswagen, en långdistanslidar. 

Den nya lidarn kan detektera objekt på avstånd upp till 400 meter, inklusive mörka och avlägsna objekt med låg reflektionsförmåga. Den finns redan i vissa Argo.AI autonoma testbilar och väntas bli del av en större flotta mot slutet av året. På sikt väntas ägarna Ford och Volkswagen integrera den i sina fordonsflottor. 

Egen kommentar

Att Volkswagen investerat just i Argo.AI som höll på att utveckla en egen lidar är nog ingen tillfällighet. Volkswagen vill göra sig oberoende av andra så mycket som möjligt, inte minst genom att utveckla egna chip som vi rapporterade om i början av veckan.

Källor

[1] Argo.AI. Breakthrough New Lidar Technology Gives Argo AI the Edge in Autonomous Delivery and Ride-Hail Services. 2021-05-06 Länk

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden