Etikettarkiv: Harman Kardon

Kommunikation

NAV alliansen utökas

Networking for Autonomous Vehicles (NAV) Alliance som fokuserar på att utveckla ett ekosystem för Ethernet-nätverk i automatiserade fordon utvidgas med fem nya medlemmar: Amphenol, HARMAN International, LEONI Bordnetz-Systeme, Rosenberger Hochfrequenztechnik och Sony. Tidigare meddlemmar omfattar Aquantia, Bosch, Continental, Molex, NVIDIA, Sumitomo Electric, Tektronix och Volkswagen.

Alliansen fokuserar på fem kärnområden:

  • Protokollinkapsling för Ethernet
  • Systemreglering och hantering
  • Specifikationer för Ethernet PHY för 25G och 50G
  • Integration mellan fysiskt systemlager och komponenter
  • EMC-krav och gränsvärden

Egen kommentar

Detta är ett område som många underskattar men utan ett fungerande nätverk i fordon som klarar av både stora datamängder och höga datasäkerhetskrav blir det svårt att uppnå storskalig kommersialisering av automatiserade fordon. På det viset är NAV-alliansen av stor vikt. 

Källor

[1] The Networking for Autonomous Vehicles (NAV) Alliance. NAV Alliance Picks up Speed With New Members Amphenol, HARMAN International, LEONI Bordnetz-Systeme, Rosenberger Hochfrequenztechnik, and Sony. 2019-09-25 Länk

Artificiell intelligens, Distributionsfordon, Elektronik och processorer, Funktionell säkerhet, Kommunikation, Mjukvara, Mobilitetstjänster, Produktplaner, Samhällspåverkan, Sensorer, Tester och demonstrationer

Detta har hänt under julen – Del II

Vi fortsätter i samma anda som förra gången och sammanfattar det vi missat under juluppehållet.

En av nyheterna är att KMPG släppt en ny rapport – Autonomous Vehicles Readiness Index där de rankat olika länder utifrån fyra faktorer: policy och lagstiftning, teknologi och innovation, infrastruktur och acceptans. Nederländerna hamnat överst följt av Singapore och USA. Vet ni vilket land hamnat på plats 4? Sverige. PWC har också publicerat en rapport med tips hur fordonsindustrin kan överkomma de 5 mest distraherande myter. Ett tips: Don’t do it all yourself.

För att ta reda på vilka företag är ledande i AI kan ni ta en titt på CB Insights lista AI 100 eller kika på illustrationen som är baserad på denna och publicerad av World Economic Forum.

Här är några andra spännande nyheter.

Ford boostar sina leveransplaner. Detta genom att ingå ett samarbete med Postmates som fokuserar på ondemand leveranser. Under årets gång kommer de att utforska hur deras plattformar kan kombineras för att ge kunder bra upplevelse vid användning av autonoma varutransporter. Vi lär se fler pizza-liknande tjänster! Ford har också tydliggjort under CES att företaget vill koppla upp sina bilar mot smarta städer, andra fordon, cyklister. För att åstadkomma detta ämnar företaget utveckla en öppen plattform (Transportation Mobility Cloud) och har bland annat ingått ett samarbete med Qualcomm. Länk Länk

Snap. Så heter Rinspeeds nya multifunktionella konceptfordon för transport av varor och människor. Det är ett modulärt fordon med en skatebordliknande basplattform och ett avtagbart chassi. Länk

Renault-Nissan-Mitsubishi satsar stort. Den här gången handlar det om en investeringsfond på 1 miljard dollar för att stödja nystartade företag i deras utveckling av automatiserade fordon. I år kommer de spendera upp till 200 miljoner dollar för detta. Länk

Door2door + ZF + Microsoft. I ett nytt samarbete kommer dessa tre företag att utveckla en komplett end-to-end-lösning för autonoma masstransportflottor. Den kommer vara designad för att kunna drivas av städer och masstransitoperatörer och kommer att möjliggöra optimering av både passager- och godstransporter. Länk

Utan ratt 2019. Under CES presenterade General Motors (GM) ihop med Cruise Automation en ny konceptbil som är helt självkörande utan några traditionella kontroller som ratt och bromspedal. Lanseringen av bilen är planerad till 2019 (!). För att möjliggöra detta arbetar företaget aktivt med myndigheterna och har publicerat en säkerhetsrapport. Länk

Voyage utökar sin verksamhet. Detta genom att lansera en taxitjänst med självkörande fordon i Florida på ett av landets största pensionärsamhällen. En liknande taxitjänst har testats under hösten 2017 i Kalifornien på ett något mindre pensionärsamhälle. Voyage är en spin-off från Udacity som startas av bland andra Sebastian Thurn som också står bakom Googles självkörandeprogram. Länk

Cellular Vehicle-to-Everything (C-V2X). Under 2018 kommer Nissan, Qualcomm, Ericsson, OKI, Continental och NTT DOCOMO att genomföra tester med C-V2X i Japan med målet att visa fördelarna med tekniken som definieras i 3GPP Release 14 och som använder 5GHz bandet. Länk

Magnas nya radar. Den heter ICON RADAR och kan skanna omgivningen i fyra dimensioner. Den är baserad på teknologi som används av amerikansk militär, har en räckvidd på över 300 meter och skannar miljön 50 gånger snabbare än vad det tar att blinka med ögat. Länk

Från CAN till Ethernet. Hyundai och Cisco samarbetar för att möjliggöra nästa generations nätverk inne i fordon som tillgodoser de ökade datakraven för automatiserad körning. De planerar att lansera ett produktionsfordon år 2019 med ett sådant nätverk där de ämnar övergå från Controller Area Network (CAN) till Ethernet-teknik för att uppnå bearbetningshastigheter på upp till 1 Gbps och integrerad datakontroll. Länk

Första 5G telematiklösning för fordon? Harman och Samsung Electronics har utvecklat en 5G-baserad telematiklösning för applikationer inom automatiserade fordon, något som de påstår sig vara först med. En icke-namngiven europeisk fordonstillverkare är först med att använda denna. Inom ramen för deras samarbete har Samsung och Harman också utvecklat DRVLINE, en öppen, modulär och skalbar plattform för autonoma fordonsapplikationer. Länk Länk

Pony.ai. Det är ett startupföretag som grundades för ungefär ett år sedan och som nyligen fått en investering på över 112 miljoner dollar för att vidareutveckla sin idé – ett fordon av automationsnivå 4 för mer förutsägbara miljöer som till exempel universitetscampus, förorter och industriella områden. Företaget tror att fordonet kommer att vara redo om 2-3 år. Länk

Mjukvara som hittar fel i annan mjukvara. Den heter Jarvis och är utvecklad av BlackBerry med mål att hitta sårbarheter i mjukvara som används i självkörande fordon. Jarvis skannar och ger insikter i minuter, en process som normalt skulle ta ett stort antal experter och mycket tid. För tillfället testas den av fordonstillverkare inklusive Jaguar Land Rover. Länk

Functionality Safe. Det är Nvidias nya AI-plattform för automatiserad körning som enligt företaget erbjuder den redundans som krävs för att möjliggöra utveckling av funktionellt säkra självkörande bilar och lastbilar som kan uppfylla säkerhetsstandarder som ISO 26262. Plattformen är utformad för att möjliggöra säker körning även i händelse av fel relaterade till operatören, system eller miljö. Länk

Peterbilts lastbil. Under CES visade Peterbilt en lastbil av modellen 579 som de anpassat till att kunna köra själv, motsvarande automationsnivå 4. Det är ett proof-of-concept fordon för testning som tagits fram i samarbete med Waymo, snarare än en produktionsredo produkt. Företaget gjorde inga live demonstrationer, förutom att visa ett trötthetsdetekteringssystem utvecklat av Aptiv. TuSimple ställde också ut sin lastbil. Detär första gången som lastbilar intar CES. Länk

Waymo testar i San Francisco. Efter att ha påbörjat tester i Arizona utan någon mänsklig förare bakom ratten inleder företaget liknande tester i San Francisco. Det är oklart hur många fordon som kommer att testas. Länk

Nya godkännande metoder efterlyses. Under Homologation konferensen som hölls i december 2017 av TÜV SÜD konstaterade experterna att metoder för godkännande av vägfordon kommer att behöva förändras betydligt för att möjliggöra automatiserad körning. Länk

Konferenser

Autonomous vehicle interior design and technology symposium 2017

Den 20-22 juni var det dags för årets upplaga av Autonomous Vehicle Interior Design and Technology Symposium som hölls i Stuttgart. Programmet var fullspäckat med talare från olika företag, institut och universitet. En generell slutsats är att det är mycket forskning och utveckling som pågår inom området, men det är få (om ens några alls) som undersöker långtidseffekter av diverse idéer och koncept som tas fram. Detta kan bero på att det är få automatiserade fordon som är ute i trafiken idag, men också på att det för tillfället saknas metoder och mått som lämpar sig för utvärdering av dessa idéer och koncept. En annan generell slutsats är att alltfler börjat uppmärksamma att dagens prototyper av automatiserade fordon  inte är anpassade för samhällets kanske mest behövande grupper: blinda, rörelsehindrade, äldre, barn.

Nedan följer fler detaljer från föredragen som jag deltog på.

Jag var själv en av talarna och mitt föredrag handlade om hur kommunikation av intentioner kan användas för att öka tilliten till automatiserade fordon. Det är ett koncept som länge använts inom robotiken, där huvudidén är att människan och roboten kommer ha lättare att förstå varandras beteenden om båda två kommunicerar sina intentioner på ett tydligt sätt. Att de kan förstå varandras beteenden gör det lättare för dem att förutsäga varandras handlingar vilket i sig leder till att en tydligare och säkrare samverkan – grundförutsättningar för att människor ska känna tillit till robotar. Resultaten från flera av våra studier inom området (CARS, AIMMIT, AVIP, AIR) tyder på att det här tankesättet kan användas för att skapa tillit till automatiserade fordon. Utmaningen ligger dock i att visa ”lagom” mycket information.

John Tighe från JPA Design pratade om design av flygplan och vad vi kan lära oss av denna när det gäller automatiserade vägfordon. Upplevelsen i flygplan är väldigt avskalad och resenärer har liten information om kontexten (t.ex. är fönstren väldigt små). Det är dock tveksamt om en sådan design skulle fungera för vägfordon. I flygbranschen är flygtillverkarna väldigt osynliga – det är andra egenskaper snarare än flygplansmärket som lockar resenärer. Är tillverkarna av vägfordon på väg mot samma öde?

Frederik Diederichs från Fraunhofer presenterade bland annat en simulatorstudie om tiden som det tar för en förare att återta kontrollen från fordonet vid överraskningssituationer när det krävs snabba reaktioner, som exempelvis inbromsning. Slutsatsen är att det krävs minst 2,5 sekunder att påbörja en inbromsning givet att föraren håller händerna på ratten. Han presenterade också en annan simulatorstudie som utgick från antagandet att det är bra om förarna kan sova medan fordonet framförs automatiskt (nivå 4), för då minskar risken att de drabbas av mikrosömn när de blir tvungna att ta över kontrollen och köra själva (ett problem som är vanligt idag). Studien undersökte om förarnas förmåga att ta över kontrollen och manövrera fordonet (hålla avstånd, byta körfält etc.) förändras beroende på om de varit vakna i 1, 7 eller 15 minuter. Analysen av kvantitativa data visade ingen statistiskt signifikant skillnad, men förarna beskrev att de hade sämst upplevelse 1 minut efter att de vaknat och bäst 7 minuter efter att de vaknat. Från det blev slutsatsen att det är bra med power-naps i bilen så länge föraren vaknar mer än 1 minut innan kontrollövertagandet behöver ske. För att kunna tillgodose detta är det viktigt med system som övervakar föraren.

Derek Viita från Strategy Analytics påpekade att gränssnitt och kommunikation från dagens semi-automatiserade funktioner till föraren är generellt sett av dålig kvalitet och tar inte hänsyn till förarnas behov. Några konkreta exempel baserat på fältstudier: funktionerna informerar inte föraren på ett tillförlitligt sätt om systemfel, det är svårt att förstå informationen snabbt, reglagen är utspridda och otydliga, anslutande trafik upptäcks inte alltid i trafikstockningsscenarier.

Hans Roth från Harman belyste vikten av att designen av framtida bilar behöver återspegla den alltmer föränderliga livsstilen hos användarna. Dagens design av hytten kretsar mycket kring föraren, men framöver behöver designers tänka mycket mer på alla som färdas i fordonet och deras behov.

Frank Flemisch från Fraunhofer FKIE och RWTH Aachen pratade om system resiliance, eller systemets förmåga att på ett säkert sätt hantera icke-normala händelser och återhämta sig efter dessa händelser utan att varken den faktiska eller upplevda säkerheten rubbas. När det gäller fordonsautomation är det viktigt att betrakta fordonet och människan som ett system, och att redan kända teorier och modeller som H-metaforen, situationsmedvetenhet, Swiss Cheese-modell om fel integreras i designen.

Meike Jipp från German Aerospace Centre (DLR) gick in på hur beteendet av automatiserade fordon kommer att påverka beteendet hos andra trafikanter runtomkring. Det finns en risk att fordonens beteende inte återspeglar förväntningarna hos andra trafikanter, och detta i sig kan orsaka frustrationer och leda till säkerhetskritiska incidenter. Denna tes bevisades i en simulatorstudie bestående av fyra simulatorer som gjorde att fyra fordon kunde delta i samma trafiksituation. Tre av dem framfördes manuellt medan den fjärde var automatiserad och kunde kommunicera med trafikljus. Om exempelvis det automatiserade fordonet stannade en stund innan trafiksignalen blev röd eller började rulla en stund innan trafiksignalen blev grön, orsakade det häftiga inbromsningar och frustrationer hos de andra förarna i närheten. Frustrationen mätes både subjektivt och med hjälp av automatisk igenkänning av ansiktsuttryck.

Heinz Abel från Continental pratade om vikten av att ha ett holistiskt angreppsätt för att skapa en bra användarupplevelse och god tillit. Multimodal interaktion mellan fordonet och föraren är viktigt för detta, samt att kontrollöverlämningen är anpassad efter förarens tillgänglighet. För detta är det nödvändigt att ha system som övervakar föraren. Det är också viktigt att systemet är transparent och samarbetar med föraren. Som ett exempel på detta visade Heinz ett gränssnitt för kommandobaserad automatiserad körning som möjliggör för föraren att tala om fordonet sina önskemål som att byta körfält och köra om.

Philip van der Borch från Moog pratade om körsimulatorer och hur de kan optimeras för att skapa tillförlitliga resultat. Han lyfte fram påståendet att många har en uppfattning av att rörelsebaserade simulatorer är bättre än statiska och ökar känsla av realism, men så behöver inte fallet vara. En rörelsebaserad simulator med icke-optimerad rörelsefunktion kan ha motsatt effekt.

Olaf Preissner från Luxoft påpekade att förväntningar, reglering och konkurrenspress från andra industrier ställer nya krav på fordonets användarupplevelser. I stället för status och körglädje kommer komfort och tidsbesparing att vara viktiga. Fordonets gränssnitt och användarupplevelse kommer därmed att bli drivkrafter bakom bilvalet. För att åstadkomma rätt användarupplevelse kommer framtidens fordon behöva ha adaptiva gränssnitt som exempelvis anpassas beroende på om fordonet framförs av föraren eller i automatiserat läge, och om föraren är ensam i fordonet eller åker med en passagerare.

Fabian Chowanetz från J.D. Power presenterade en studie om visar att förarna använder stödsystem som förbättrar deras vy runtom bilen. Andra stödsystem som ligger till grund för automatiserad körning används mindre, vilket skulle kunna innebära att det blir svårt att uppnå stor spridning av automatiserade fordon i framtiden. Studien visar dock att de som fått ordentlig genomgång av systemen hos bilhandlaren är mer benägna att använda dem.

Alexander Eriksson från Southampton University underströk att vi generellt sett fokuserar mycket på den genomsnittliga föraren snarare än helheten. Utifrån en rad studier föreslår han istället ett mer inkluderande angreppssätt. Vidare föreslår han att tillåta förarna att själva anpassa tidsramen för övergången från automatiserat till manuellt läge, och att sensorinformation bör användas för att informera föraren oberoende i vilket läge som fordonet framförs.

Christian Purucker från WIVW pratade om förvirring kring aktuellt automationsläge (mode confusion) utifrån några olika studier som utförts, delvis i körsimulatorer och delvis på testbana. Några av vanliga orsaker bakom förvirringen är att användaren tillskriver mänskliga egenskaper till fordonet och tror att fordonet är mer intelligent än vad det är, att användaren ”överför” kunskaper från ett fordon till annat som inte nödvändigtvis har system som fungerar på samma sätt, att det är otydligt när automationsläget ändras, eller att användaren har fel förväntningar på att olika system är sammankopplade.

Christian Schirp från Kostal presenterade ett koncept för kommandobaserad körning (en idé som Continental också presenterat). Genom att tillåta föraren att påverka fordonets taktiska beslut (körfältsbyte och dylikt) kan föraren känna att hon/han deltar i körningen.

Moritz von Grotthuss från Gestigon belyste vikten av att fordonet är medvetet om vad föraren och passagerarna gör, inte minst för att kunna anpassa passiva säkerhetssystem vid behov. Han presenterade ett system som med hjälp av kamerabilder skapar modeller av kroppen. Detta kan sedan användas för att bedöma vilka aktiviteter som personen i fråga är involverad i. Aktivitetsigenkänning verkar vara något som fordonstillverkarna är intresserade av att göra själva.

Tim Smith från ustwo pratade om utmaningar som automationen måste överkomma för att gynna samhällsgrupper som funktionshindrade, blinda och barn. Det måste vara lätt att sig in och ut ur fordonet, vilket inte är fallet med många av dagens prototyper. Många av de blinda vill känna sig vara i kontroll och inte sitta i passagerarsätet. Barn vägrar gå in i en bil utan sina föräldrar. Då blir det svårt att räkna med att visionen om att automatiserade fordon skjutsar våra barn till skolan kommer att förverkligas om vi inte erbjuder dem den tryggheten de behöver.

Cyriel Diels från Coventry University presenterade en studie om skärmplaceringen och dess relation till åksjuka. Studien undersökte effekten av två olika skärmplaceringar: hög (ungefär i höjd med framrutan, bra periferiseende) och låg (ungefär i höjd med instrumentpanelen, begränsat periferiseende). Testdeltagarna fick utföra en sökuppgift på skärmen medan de färdades i bilen på en utvald väg. Resultaten visar att 80% av 18 testdeltagarna uppvisade något symptom på åksjuka. När skärmen var placerad i höjd med framrutan reducerades symptomen med i snitt 35% , vilket tyder på att skärmplaceringen i automatiserade fordon är en viktig designparameter.

Joscha Wasser från Coventry University och HORIBA MIRA presenterade resultat från sin studie om självkörande bussar och pods. Dessa fordon väntas förbättra mobiliteten för dem som inte kan köra själva, t.ex. funktionshindrade. Men designen av dessa fordon är för tillfället inte anpassad till funktionshindrade. Det är exempelvis svårt att kliva på/av på grund av höjden (vilket stämmer med studien som ustwo presenterade). Dessutom har många av dessa fordon tonade rutor som gör det svårt att se in i fordonet, vilket upplevs obehagligt av många potentiella användare.

Konferenser

Automobil-Elektronik 2017

Rapport från tvådagarskonferensen Automobil-Elektronik-Kongress i Ludwigsburg, Tyskland, som arrangerades för 21:a gången.

Detta är en mötesplats främst för tyska fordonsindustrin och besöks alltid av elcheferna inom produktutveckling från biltillverkarna och de stora leverantörerna. Det är en mycket kamratlig atmosfär där första dagens program avslutas med punkten ”Gemensamt uttalande från fordonstillverkarna”, sedan går man till gemensam middag i ett gammalt ridhus. En av huvudtalarna Jensen Huang, grundare och VD för NVIDIA , kommenterade detta och sa att konkurrenter sitter i samma rum och öppet diskuterar framtidsstrategier, det skulle aldrig vara möjligt i hans bransch.

Klädkoden har varit kostym, vit skjorta och slips (ett handfull kvinnor i dräkt deltog). Men i år inledde moderatorn Mr Kellervessel, global el-chef hos Ford, med att ta av sig kavaj och slips ”eftersom det var så kvav värme”.

Dag två pratade Dr Michael Wurtenberger, BMW om den kulturförändring som fordonsindustrin måste genomgå mot en ledarstil som i mjukvaruindustrin med snabbhet, decentralisering och ”Fehlerkultur”. Han välkomnade att slipsarna var borta och en mer informell stämning på konferensen.

Dr Denner, VD för Bosch, var första talare. Bosch har 20 000 mjukvaruingenjörer, 50 % av deras produkter är uppkopplade och man investerar massivt i AI. Bilen blir hårt kopplad till molnet i ”Vehicle Cloud Computing”. Framtiden är mer flexibla samarbetsmodeller med öppna plattformar och allianser.

Dr Grote, SVP Electronics hos BMW, sa i sin presentation att produktiviteten i utvecklingen av programvara är för dålig. Alltför stor andel utvecklas av konsulter på uppdrag och återanvändningen är för dålig. ”Techplayers” i USA är bättre och har bättre marginaler. Industrin måste gå mot programvara som produkt och att köpa från specialister.

Young Sohn, President & CSO Samsung, som varit ansvarig för företagets mega-uppköp av Harman Kardon, ledande leverantör till fordonsindustrin. I Samsungs värld handlar det om samarbeten och storskalig ekonomi. Samsung är stor leverantör av komponenter till Apple. Det gäller att träffa vågorna, en del stora och andra små för att surfa på topp, som Young Sohn uttryckte det. Samsung har 36 000 anställda med doktorsexamen och 80 miljarder USD i cash. Avslutningsvis är Samsung öppna och långsiktiga.

Huang berättade om NVIDIAs arkitektur med grafikprocessorer som möjliggör att More´s lag kan fortsätta med 50% ökad kapacitet år från år. Vi går in i den 4:e datorrevolutionen, från mobila generationen till AI med extrema mängder data. Han beskrev hur AI och Deep Machine Learning kan användas för att dramatiskt snabba upp utvecklingen av självkörande fordon. Han avslutade med att berätta nyheten att Volvo Cars och Autoliv valt NVIDIA som partner.

Johann Jungwirth, CDO Volkswagen, förstärkte budskapet att det handlar om snabba loopar och AI. ”AI is eating the world” och att gå från kundorientering till användarupplevelse.

Egen kommentar

Klädkoder kan tyckas löjligt att kommentera, men det är symbol för mycket. Fordonsindustrin i Tyskland är ledande och kämpar för att behålla positionen, men frågan är om man klarar omställningen till att kunderbjudandet drivs av programvara. Alla är medvetna om att det krävsomfattande förändring.

Vem kommer att lyckas med plattformarna som alla vill ha? Standards inom fordonsindustrin har ofta börjat som ”Gemensamt uttalande” på denna konferens. I år ”fanns det inte tid” att utveckla ett gemensamt uttalande. Vi ser kanske en annan logik komma.