Övriga fordon, Tester och demonstrationer

Självkörande brandbil i DC

Teknikföretaget AiNET har nyligen utfört tester med en helt självkörande räddnings- och brandbil i centrala delar av Washington DC [1]. Bilen är döpt till Server Crash Rescue (SCR) 50 och är i själva verket en Amertek Aircrash Rescue and Fire Fighting lastbil från 1991. Den är utrustad med 74 sensorer, GPS-enheter samt avancerad mjukvara.

AiNET planerar att göra källkoden tillgänglig för allmänheten via GitHub.

Källor

[1] AiNET. AiNET Announces Self-Driving Utility Vehicle Passes Road Test. 2016-04-01 Länk

Infrastruktur, Personbilar, Tester och demonstrationer

Dålig infrastruktur orsakar problem

Under ett mediaevent som hölls i samband med Los Angeles Auto Show skulle Volvo Cars nordamerikachef Lex Kerssemakers demonstrera en automatiserad bil för Los Angeles borgmästare, men han stötte på ett problem: bilen kunde inte köra själv eftersom den inte hittade vägmarkeringar [1]. Han konstaterade att vägmarkeringarna behöver bli bättre. Teslas VD har också gjort ett liknande konstaterande.

Enligt det amerikanska departementet for transport (USDOT) är runt 65 % av amerikanska vägar i dåligt skick. Detta innebär allvarliga problem för fordonstillverkarna, vars automatiserade körning är beroende av vägmarkeringar, trafikljus och liknande infrastruktur. De behöver istället utveckla mer sofistikerade sensorer och algoritmer, vilket innebär större kostnader. På sikt skulle detta kunna fördröja introduktionen av automatiserade fordon.

Källor

[1] Sage, A., Reuters. Where’s the lane? Self-driving cars confused by shabby U.S. roadways. 2016-03-31 Länk

Inspiration, Övriga fordon, Produktplaner

Roborace: häftig design

I slutet av förra året skrev vi om Roborace som ska anordnas av Formula E. Planen är att Kinetik ska utveckla själva bilarna medans deltagarna får implementera intelligens och styralgoritmer i dem.

Nu har Roborace offentliggjort några bilder och en kort video som visar hur bilarna kan komma att se ut. Designer bakom dessa är Daniel Simon som är känd för designen av ljusringarna i filmen Tron: Legacy.

https://www.youtube.com/watch?v=2oBnWsVhJms

Lagstiftning och regelverk

Nytt lagförslag

I november förra året blev det klart att regeringen tillsätter en utredning för att utreda om, och i så fall vilka, regelförändringar som behövs för att möjliggöra testning och implementation av automatiserade fordon på allmänna vägar i Sverige. Nu är första delen av utredningen, den som avser testningen, klar.

En viktig slutsats är att de internationella och nationella reglerna om vägtrafik inte hindrar testning av helt eller delvis automatiserade fordon på våra vägar. Däremot behöver lagen anpassas något för att tydliggöra hantering av frågor om exempelvis straffrättsligt ansvar, skadeersättning och informationssäkerhet.

Utredningen föreslår därmed en lagändring som i korta drag tar upp följande:

  • Organisationer som vill utföra tester med helt eller delvis automatiserade fordon behöver ansöka om tillstånd.
  • Det är Transportstyrelsens uppgift att pröva sådana tillstånd och att kontrollera att reglerna efterlevs.
  • Organisationer som fått tillstånd bär ansvaret för att testerna utförs på ett säkert sätt. De måste i tillståndsansökan redovisa hur trafiksäkerheten säkerställs. Dessutom bär de ansvaret för att föraren har den kunskap och kompetens som behövs för att genomföra tester.
  • När fordonet framförs i automatiserat läge ska det automatiska körsystemet betraktas som fordonsförare och organisationen som fått tillståndet  bär ansvaret för fordonet. När fordonet framförs av en fysisk förare är det föraren som är ansvarig.
  • Kameror som övervakar omgivningen utanför fordonet ska vara tillåtna men informationen måste avidentifieras innan lagring.
  • Varje fordon ska utrustas med ett system som sparar data från fordonets sensorer och som vid behov kan lämnas till berörda myndigheter eller försäkringsbolag.

Den nya lagen väntas träda i kraft den 1 maj 2017, givet att regeringen godkänner förslaget. Utredningen fortsätter med frågor kring implementation av automatiserade fordon och väntas vara helt klar i november 2017.

Detaljer om utredningen och lagförslaget kan ni läsa i rapporten Vägen till självkörande fordon – försöksverksamhet som hittas här.

Egen kommentar

Utredningens slutsats om det automatiska körsystemet ska betraktas som förare är när fordonet  framförs i automatiserat läge är i linje med NHTSAs brev till Google som indikerar att artificiell intelligens i ett automatiserat fordon kan ses som en förare.

Lagstiftning och regelverk

Testning möjlig i Södra Australien

Vi har tidigare rapporterat om att regeringen i Södra Australien håller på att se över lagstiftningen för att möjliggöra testning, och så småningom också implementation, av automatiserade fordon på allmänna vägar.

Igår blev det klart att regeringen tillåter sådana tester [1]. Organisationer som vill utföra tester behöver få tillstånd från myndigheterna. För detta krävs det att de redovisar sina testplaner för myndigheter och visar att de har försäkringar som skyddar dem själva och allmänheten.

Källor

[1] Barbaschow, A., ZD Net. South Australia approves on-road driverless car trials. 2016-03-31 Länk

Nyhetsbrevet

Nyhetsbrev 231: ge automatiserade lyxbilar företräde?

Påskledigheten är över och vi har samlat på oss många nyheter, bland annat med olika företagsinitiativ som Fords bildskärm som fälls ner vid automatiserad körning, BMWs automatisering i fabriker och Bentleys vision att kunna ge automatiserade lyxbilar fördelar.

I USA har ett 20-tals tillverkare enats om att införa automatbromsning och i Europa är både DAF och Daimler också med Truck Platooning Challenge.

I Japan är det vanligt med samarbete och nu ska flera stora företag och samhället samarbeta runt testning av automatiserade fordon.

Och så skriver vi om ett par studier, en om kooperativ ruttplanering för att optimera det totala flödet snarare än ge kortast restid för enskilda resenärer, och en om framtida korsningar som inte behöver trafikljus.

Forskningsprojekt, Infrastruktur, Samhällspåverkan

Kooperativ ruttplanering

En ny studie från MIT visar att stora vinster skulle kunna göras om alla förare var villiga att ta en rutt som inte nödvändigtvis är optimerad just för dem utan på kollektiv nivå [1]. Om vissa förare skulle acceptera en rutt som är upp till 7 minuter längre än den kortaste rutten skulle man i vissa städer kunna uppnå en övergripande trängselreducering på runt 30 %. Vinster kan dock göras redan vid 2 minuter längre rutt.

Studien är baserad på en simulering av trafikförhållanden i fem städer: Boston, San Francisco, Rio de Janeiro, Lissabon och Porto. Miljarder anonymiserade mobiltelefoner har använts för att spåra pendlare under morgonrusningen. Varje simulerad pendlare gör vad verkliga pendlare gör: försöker ta sig hemifrån till arbetet så snabbt och effektivt som möjligt. Det är just ”snabbt och effektivt” som studien försökt variera.

Slutsatsen är att även små beteendeförändringar skulle kunna resultera i stora förändringar i trafiken. Detta skulle bli ännu mer påtagligt om bilarna kunde köra sig själva. Tekniken som krävs för att uppnå kooperativ ruttplanering finns redan: de flesta är uppkopplade, antingen via bärbara enheter som mobiltelefoner eller via integrerad kommunikation i bilen.

Egen kommentar

Vi på Viktoria har för några år sedan gjort en liknande simulering för en vägsträcka i Göteborg [2, 3]. Där kunde vi se att kooperativ hastighetsharmonisering för fordon på två anslutande vägar resulterar i reducerad bränsleförbrukning, ökad medelhastighet på hela sträckan och därmed även kortare restid för de fordon som använde hastighetsharmoniseringen. Fordon utan tekniken fick samma restid, men deras hastighetsvariationer var fortsatt hög och därför kunde vi inte se någon minskad bränsleförbrukning för dessa fordon.

Källor

[1] Çolak, S., Lima, A., González M. C., Nature Communications. Understanding congested travel in urban areas. 2016-03-15 Länk

[2] Englund, C., Chen, L., & Voronov, A. (2014). Cooperative speed harmonization for efficient road utilization. In A. Vinel (Ed.), Nets4Cars.

[3] Shih Yang, L., Vinel, A., Englund, C., & Chen, L. (2014). Adaptive Wavelength Adjustment (AWLA) for Cooperative Speed Harmonization. In VNC.

Forskningsprojekt, Infrastruktur, Kooperativa system, Samhällspåverkan

Korsningar utan trafikljus?

Självkörande fordon kommer att förändra hur vi tar oss runt, och när de blivit vanliga måste vi tänka om hur vi designar våra vägar. En studie som gjordes av Sensable City Lab vid MIT för några år sedan visade att med självkörande fordon skulle vägkorsningar behöva förändras. Genom att eliminera trafikljussignaler och låta självkörande fordon navigera genom korsningar på egen hand skulle allt rent teoretiskt bli snabbare och smidigare.

En ny studie från samma forskargrupp förstärker den här teorin [1]. Studien har utvecklat ett ramverk som möjliggör jämförelse mellan olika korsningar och parametrar i dem. Slutsatsen är att s.k. slot-based intersections  där fordon skickas genom korsningen i omgångar kan förbättra flödet genom tidigare överbelastade korsningar. I vissa korsningar skulle en fördubbling av kapaciteten kunna uppnås. För detta krävs dock ett stort antal självkörande fordon. Ett annat problem är att det kan vara svårt att implementera i städer där korsningar är nära varandra.

Källor

[1] Tachet, R., et al., Plos One Journal. Revisiting Street Intersections Using Slot-Based Systems. 2016-03-16 Länk

Lastbilar, Tester och demonstrationer

DAF, Daimler och Scania i Platooning Challenge

Vi har tidigare rapporterat om EU Truck Platooning Challenge och AB Volvos deltagande där. Nederländska aktörer TNO, DAF Trucks, NXP och Ricardo kommer också att delta med two EcoTwin-lastbilar [1]. Dessa lastbilar har utvecklats inom EU-projektet EcoTwin där man kunnat påvisa bränslebesparingar för den andra lastbilen i kolonnen genom automatisk styrning. Inom den nya utmaningen kommer även oberoende acceleration och bromsning att testas vid avstånd på halv sekund när lastbilarna rör sig med hastighet av 80 km/h.

Daimler Trucks kommer också att delta i utmaningen och har häromdagen demonstrerat tre lastbilar körandes i platoon på en motorväg utanför Düsseldorf i Tyskland [2].

Scania har förra året demonstrerat platooning med tre lastbilar på en väg i Nederländerna, och nu ska tre lastbilar rulla från Södertälje till Rotterdam [3]. På vägsträckan Södertälje-Malmö kommer dessa lastbilar att köra med en extra släpvagn som gör att totala längden av varje enkilt ekipage blir 32 meter.

Källor

[1] TNO News. TNO takes part in the European Truck Platooning Challenge with ‘EcoTwin’. 2016-03-22 Länk

[2] Daimler Media. Daimler Trucks is connecting its trucks with the internet. 2016-03-21 Länk

[2] Business Wire. Scania Joins the World’s First Cross-Border Truck Convoys. 2016-03-22 Länk

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden