Kategoriarkiv: Infrastruktur

Forskningsprojekt, Infrastruktur

Driverless Cities Project

Wired rapporterar om ett projekt som drivs av en grupp forskare vid Illinois Institute of Technology och som heter Driverless Cities Project [1]. Målet är att kartlägga pågående forskning som berör stadsplanering i förhållande till automatiserade fordon och att föreslå riktlinjer som stadsplanerarna kan använda i sitt arbete.

Drivkraften bakom projektet är att det för tillfället finns många okända faktorer kring innebörden av automation för samhället och att diskussionerna om påverkan på städer och deras planering är för det mesta ogrundade.

Behovet av parkeringsplatser i framtiden tas upp som ett exempel. Kommer parkeringsplatser behövas eller kommer självkörande bilar att åka runt när de inte används av sina användare eller ägare?

Det är inte heller ovanligt med argumentation att städer kommer att bli fria från parkeringsplatser eftersom självkörande bilar kommer att parkeras någon annanstans. Innebär det att man planerar att bygga parkeringsplatser någon annanstans?

Egen kommentar

En del av frågeställningen i Drive Me-projektet adresserar problematiken kring påverkan på stadsplanering. Dessutom ska Parkeringsbolaget tillsammans med Volvo Cars titta på innebörden för parkeringsplatser.

Innovationsprogrammet Drive Sweden har också samhället och transportsystemet i fokus.

Källor

[1] Adams, E., Wired. American Cities Are Nowhere Near Ready for Self-Driving Cars. 2016-04-06 Länk

Infrastruktur, Personbilar, Tester och demonstrationer

Dålig infrastruktur orsakar problem

Under ett mediaevent som hölls i samband med Los Angeles Auto Show skulle Volvo Cars nordamerikachef Lex Kerssemakers demonstrera en automatiserad bil för Los Angeles borgmästare, men han stötte på ett problem: bilen kunde inte köra själv eftersom den inte hittade vägmarkeringar [1]. Han konstaterade att vägmarkeringarna behöver bli bättre. Teslas VD har också gjort ett liknande konstaterande.

Enligt det amerikanska departementet for transport (USDOT) är runt 65 % av amerikanska vägar i dåligt skick. Detta innebär allvarliga problem för fordonstillverkarna, vars automatiserade körning är beroende av vägmarkeringar, trafikljus och liknande infrastruktur. De behöver istället utveckla mer sofistikerade sensorer och algoritmer, vilket innebär större kostnader. På sikt skulle detta kunna fördröja introduktionen av automatiserade fordon.

Källor

[1] Sage, A., Reuters. Where’s the lane? Self-driving cars confused by shabby U.S. roadways. 2016-03-31 Länk

Forskningsprojekt, Infrastruktur, Samhällspåverkan

Kooperativ ruttplanering

En ny studie från MIT visar att stora vinster skulle kunna göras om alla förare var villiga att ta en rutt som inte nödvändigtvis är optimerad just för dem utan på kollektiv nivå [1]. Om vissa förare skulle acceptera en rutt som är upp till 7 minuter längre än den kortaste rutten skulle man i vissa städer kunna uppnå en övergripande trängselreducering på runt 30 %. Vinster kan dock göras redan vid 2 minuter längre rutt.

Studien är baserad på en simulering av trafikförhållanden i fem städer: Boston, San Francisco, Rio de Janeiro, Lissabon och Porto. Miljarder anonymiserade mobiltelefoner har använts för att spåra pendlare under morgonrusningen. Varje simulerad pendlare gör vad verkliga pendlare gör: försöker ta sig hemifrån till arbetet så snabbt och effektivt som möjligt. Det är just ”snabbt och effektivt” som studien försökt variera.

Slutsatsen är att även små beteendeförändringar skulle kunna resultera i stora förändringar i trafiken. Detta skulle bli ännu mer påtagligt om bilarna kunde köra sig själva. Tekniken som krävs för att uppnå kooperativ ruttplanering finns redan: de flesta är uppkopplade, antingen via bärbara enheter som mobiltelefoner eller via integrerad kommunikation i bilen.

Egen kommentar

Vi på Viktoria har för några år sedan gjort en liknande simulering för en vägsträcka i Göteborg [2, 3]. Där kunde vi se att kooperativ hastighetsharmonisering för fordon på två anslutande vägar resulterar i reducerad bränsleförbrukning, ökad medelhastighet på hela sträckan och därmed även kortare restid för de fordon som använde hastighetsharmoniseringen. Fordon utan tekniken fick samma restid, men deras hastighetsvariationer var fortsatt hög och därför kunde vi inte se någon minskad bränsleförbrukning för dessa fordon.

Källor

[1] Çolak, S., Lima, A., González M. C., Nature Communications. Understanding congested travel in urban areas. 2016-03-15 Länk

[2] Englund, C., Chen, L., & Voronov, A. (2014). Cooperative speed harmonization for efficient road utilization. In A. Vinel (Ed.), Nets4Cars.

[3] Shih Yang, L., Vinel, A., Englund, C., & Chen, L. (2014). Adaptive Wavelength Adjustment (AWLA) for Cooperative Speed Harmonization. In VNC.

Forskningsprojekt, Infrastruktur, Kooperativa system, Samhällspåverkan

Korsningar utan trafikljus?

Självkörande fordon kommer att förändra hur vi tar oss runt, och när de blivit vanliga måste vi tänka om hur vi designar våra vägar. En studie som gjordes av Sensable City Lab vid MIT för några år sedan visade att med självkörande fordon skulle vägkorsningar behöva förändras. Genom att eliminera trafikljussignaler och låta självkörande fordon navigera genom korsningar på egen hand skulle allt rent teoretiskt bli snabbare och smidigare.

En ny studie från samma forskargrupp förstärker den här teorin [1]. Studien har utvecklat ett ramverk som möjliggör jämförelse mellan olika korsningar och parametrar i dem. Slutsatsen är att s.k. slot-based intersections  där fordon skickas genom korsningen i omgångar kan förbättra flödet genom tidigare överbelastade korsningar. I vissa korsningar skulle en fördubbling av kapaciteten kunna uppnås. För detta krävs dock ett stort antal självkörande fordon. Ett annat problem är att det kan vara svårt att implementera i städer där korsningar är nära varandra.

Källor

[1] Tachet, R., et al., Plos One Journal. Revisiting Street Intersections Using Slot-Based Systems. 2016-03-16 Länk

Infrastruktur

Intresse i arabvärlden

King Abdullah Economic City (KAEC) som är under uppbyggnation i Saudiarabien håller på att se över sin övergripande utvecklingsplan för att kunna ta hänsyn till självkörande fordon och Internet of Things [1]. Staden har involverat experter världen över för att kunna hjälpa dem att designa staden runt dessa framtida teknologier.

KAEC kommer att uppta en yta på över 181 kvadratkilometer.

Källa

[1] Fahy, M., TheNational. King Abdullah Economic City redraws master plan to make way for driverless cars. 2016-02-23

Infrastruktur

Stor satsning i Sydkorea

Korea Energy Power Corp. (Kepco) och SK Telecom Co (SKT) gör en gemensam satsning på ca 414 miljoner dollar för att göra Naju till en ”smart stad” [1].

Planen är utveckla eldrivna automatiserade bilar samt infrastruktur som behövs för detta, inklusive telekommunikations- och laddinfrastruktur. En del av samarbetet kommer att utforska hur den koreanska lösningen skulle kunna implementeras på utländska marknader.

Källor

[1] Pulse News. Kepco and SKT to invest $413.9 million in renewable energy projects by 2020. 2016-01-28 Länk

Forskningsprojekt, Infrastruktur, Kommunikation, Tester och demonstrationer, Trafiksäkerhet

RoadX i Colorado

I oktober förra året startade Colorado Department of Transportation (CDOT) och det amerikanska energidepartementet via dess National Renewable Energy Laboratory (NREL) ett samarbetsprojekt [1]. Projektet heter RoadX och har en budget på ca 20 miljoner dollar.

Målet är att i samarbete med fordonstillverkare, informationsleverantörer och federala och statliga myndigheter kombinera olika forskningsdomäner som dataanalys, energieffektivisering, fordonsautomation och beteende för att uppnå ett hållbart transportsystem. Inom ramen för projektet startas ett nytt laboratorium, Sustainable Mobility Initiative.

Här kan ni läsa mer om RoadX samt se en film om det.

https://www.youtube.com/watch?v=oIgWZy9YI3g

Egen kommentar

CDOT bjuder in partners till RoadX-projeket. Under Transportation Research Board (TRB)-konferensen som jag deltog på i januari offentliggjordes att projektet fått en första industripartner. Kartleverantören HERE kommer nämligen att utföra en pilotstudie kallat I-70 Mountain Pilot.

Inom studien kommer ungefär 1000 fordon och infrastrukturen att kopplas upp via cellulära nätverk till HERE Location Cloud och Digital Transportation Infrastructure Solution (DTI) för att utbyta relevant information mellan varandra. Mycket fokus kommer att ligga på att förbättra trafiksäkerheten genom att exempelvis varna för halka i realtid men också på utbyte av information om trafikflödet för att förhindra trafikköer. Första fas i studien påbörjas under vintersäsongen 2016-2017.

HERE har relevant erfarenhet från dess samarbete med Finnish Transport Agency inom Nordic Way-projektet där HERE DTI blev implementerat för första gången.

Källor

[1] NREL. NREL Launches Sustainable Mobility Initiative, Joins CDOT Partnership. 2016-01-22 Länk

Infrastruktur, Samhällspåverkan

Parkeringars framtid

Idag står en bil parkerad i genomsnitt 95 % av tiden [1]. Med anledning av detta har många parkeringsplatser byggts upp. Enligt en studie från University of California-Berkeley finns det över en miljard parkeringsplatser i USA, fyra gånger fler än antalet fordon i landet. Detta kostar väldigt mycket, speciellt om man tar hänsyn till 30-60 % av fordon som kör i centrala delar av städer cirkulerar runt i jakt på lediga parkeringsplatser.

Hittills har stadsplanerarna kunnat göra bara marginell reducering i antalet parkeringsplatser. Men med självkörande fordon har de nu en chans som de inte haft förut. Enligt Gabe Klein, f.d. transportminister i Chicago och Washington D.C., kommer självkörande fordon kunna bidra till att ett stort antal parkeringsplatser försvinner och att en stor yta frigörs för annat. Därmed kommer de skapa ett stort värde för samhället.

Källor

[1] Thompson, C., Europé News Week. Future of Parking. 2016-01-24 Länk

Infrastruktur, Samhällspåverkan

Telstra visar vinster med självkörande fordon i Australien

Telekommunikationsföretaget Telstra har gjort en studie i samarbete med United States Studies Centre vid University of Sydney som visar att autonoma fordon kan spara Australien miljarder dollar i vägnätsinfrastrukturinvesteringar [1].

Studien har kommit fram till att med konventionella fordon skulle vägnätskapaciteten behöva öka till 250 % under de kommande 35 åren för att tillgodose den ökade efterfrågan på mobilitet. Med den kombinerade effekten av delad ekonomi, distansarbete och autonoma fordon kommer vägnätskapaciteten år 2050 att vara ungefär densamma som i dag. Innan autonoma fordon blivit många på marknaden kommer det dock krävas en ökning av vägnätskapaciteten till ca 150 % av dagens kapacitet. Detta värde kommer att nås runt år 2033, och sedan kommer den att gå ner igen till dagens nivåer.

Dessa uppskattningar är baserade på antagandet att autonoma fordon kommer att introduceras på marknaden år 2020 och att deras marknadsandel kommer att växa linjärt i ca 20 år tills alla fordon kan köra själva.

Slutsatsen från studien är att digital infrastruktur möjliggör en betydande minskning av investeringar i fysisk infrastruktur. Med en aktiv och progressiv politik gentemot autonoma fordon kommer man undvika överinvesteringar i fysisk infrastruktur.

Källor

[1] Bradlow, H., Jayachandra, A., Telstra Corporation Ltd. How digital infrastructure can substitute for physical infrastructure. 2015-09 Länk

Infrastruktur, Lagstiftning och regelverk, Samverkan människa - maskin

KAK uppmanar Sverige att vara pådrivande

Kungliga Automobil Klubbens, KAK, Expertråd uppmanar i en debattartikel [1] svenska politiker, försäkringsbolag och ansvariga myndigheter att på allvar börja ta ett grepp om de frågeställningar som autonoma fordon skapar. Det är viktigt att det sker en samordning mellan länder skriver man, och att Sverige bör vara pådrivande. Utvecklingen har redan kommit långt och det räcker inte längre att bara avvakta utan nu krävs handling.

Man lyfter fram 3 viktiga frågeställningar som man bör ta tag i:

1. Ny körkortsutbildning och separata körfält för olika typer av fordon. En blandning av dagens bilar, delvis automatiserade och helt autonoma bilar kommer att finnas under en lång övergångsfas. Detta innebär en stor utmaning för trafiksystemet då dessa olika typer av fordon ska samexistera och interagera. Möjligheten att införa olika körkortsutbildningar för olika typer av fordon, beroende på graden av automatisering, bör utredas. Dessutom bör möjligheten till olika körfält för olika sorter av fordon undersökas, så att onödiga motsättningar mellan olika typer av trafikanter undviks.

2. Ansvarsfrågan måste klarläggas. I en bil där en dator styr körningen blir frågan om vem som bär ansvaret vid en olycka komplicerad. Detta kan kräva en helt ny typ av lagstiftning och denna bör också harmoniseras med andra länder. Kanske kan kravet på att föraren alltid måste kunna ta över kontrollen av fordonet bli en lösning på ansvarsfrågan.

3. Föraren bör hållas aktiv. Tekniken är i grunden bara ett hjälpmedel som ska vara i människans tjänst – inte tvärtom. Det finns en risk att mänskligheten, i sin iver att skapa effektiva system, rationaliserar bort sig självt. Det är inte rimligt att människan bara blir en passiv övervakare av maskiner som utför allt jobb. Vi människor mår bra av att aktivera våra hjärnor med arbetsuppgifter. Rationaliserar vi bort oss själva riskerar vi att bli helt passiva och steget att återta kommandot över ett fordon i en krissituation försvåras. I stället borde vi sträva efter en utveckling där människa och maskin samverkar för att uppnå bästa möjliga trafiksäkerhet.

Egen kommentar

Sverige har stora möjligheter att genomföra test-piloter typ Drive me, vilket borde kunna lägga grunden för att också vara pådrivande i internationella sammanhang så som KAK förespråkar. Om det är just dessa förslag som ska drivas eller om övriga svenska aktörer har andra uppfattningar kan man fundera över. Det viktigaste är säkert ändå att inte bara vänta och se.

Källor

[1] ”Självkörande bilar ställer nya krav på alla i trafiken”, DN Debatt 2015-05-23 Länk