En självkörande gruvtruck kolliderade med en stillastående då uppkopplingen via wi-fi fallerade [1].
Det hela skedde nyligen vid australiska gruvföretaget Fortescue Metals Group, som opererar ca 100 självkörande jättetruckar vid sin järnmalmsgruva i västra Australien. Företaget – fjärde största järnmalmsproducenten i världen (Sverige finns inte med på top 10-listan) – har utvecklat teknologin själva och byggt om befintliga fordon. Den samlade körsträckan för dessa är nu nästan 25 miljoner km – mindre än Waymo som har kört ca 16 miljoner km.
Egen kommentar
De flesta självkörande fordonen brukar bygga på att de klarar sig utan uppkoppling och med egna sensorer och reglering ombord. Här verkar det som att man lagt en del av funktionaliteten utanför fordonen vilket förstås gör dem beroende av uppkoppling.
Intressant är att den långa sammanlagda körsträckan inte förhindrat att ett relativt enkelt felfall resulterat i en olycka.
Källa
[1] Cecilia Jamasmie: Not so autonomous: Wifi outage results in driverless truck crash at Fortescue mine, mining.com 2019-02-15 Länk
Inom de närmaste två månaderna kommer en rysk självkörande spårvagn att testas i Moskva [1]. Det är företaget Cognitive Technologies som ihop med operatören PC Transport Systems tagit fram spårvagnen.
Tekniskt så är spårvagnen utrustad med 10-20 kameror, ett tiotal radarer samt GPS för positionering och objektidentifiering med stöd av AI.
Spårvagnen kommer alltså att börja testas snart – med en säkerhetsförare ombord – och planen är att spårvagnen ska lanseras på de ryska, kinesiska och tyska marknaderna 2021/2022.
Egen kommentar
Självkörande spårvagnar borde vara en ännu lägre hängande frukt än självkörande bussar, då det inte handlar om reglering i sidled utan ”bara” acceleration och bromsning. Nu känner jag inte Moskvas spårvagnsnät men går de på egna banor så blir det ju ungefär som befintliga självgående tåg på flygplatser. Men ska de samsas med andra trafikanter på gator i centrum så uppstår förstås samma problem med att det riskerar att gå långsamt.
Källa:
[1] Paul Ridden: Autonomous tram to start closed testing ahead of Moscow street debut, New Atlas 2019-02-12 Länk
I en tid där fordonen får allt fler antenner och sensorer för att bidra till upprätthållandet av säkerhetskritiska funktioner blir det allt viktigare att undvika elektromagnetiska störningar som kan riskera funktionaliteten.
Ett sätt att skydda mot dessa är att skärma av känslig utrustning. Skärmning kräver dock ett ledande material och att skärma av med plåt kan öka både tillverkningskostnad och bränsleförbrukning. Att blanda metallpulver med annat material för att därefter tillverka den form som krävs kan vara ett sätt att spara vikt men ändå uppnå önskade skärmningsegenskaper, se ett exempel från Parker Chomerics [1]. Det är då viktigt att säkerställa att det skärmande materialets egenskaper också uppfyller alla de prestandakrav som ställs på fordonet, som miljökrav, åldringskrav och krav relaterade till tillverkning och underhåll.
Ett problem är att material av denna typ med en felaktig sammanställning kan ge ett material som blir sprött med tiden eller har mycket dålig ledningsförmåga. För att välja korrekt är det därför viktigt att specificera vilka elektromagnetiska fält materialet skall skärma mot, vilka miljökrav (temperaturer och saltstänk eller andra kemikalier) det skall tåla samt hur materialet skall monteras.
Källa:
[1] Tiberius Recean: EMC design in tomorrow’s semi- and fully autonomous vehicles, Parker Chomerics 2019-02-06 Länk
Enligt en Intelstudie så bedöms marknaden för teknologi för autonoma fordon år 2050 vara värd svindlande 7 biljoner dollar(”US$7 trillion”). Men det bygger förstås på att allmänheten tycker att sådana fordon och tjänster är en bra idé. Enligt en välskriven essä av Mark Wilson i Fast Company, så krävs det, förutom att grundfunktionalitet och säkerhet finns där, en väl designad interaktion mellan fordon och passagerare som gör upplevelsen avslappnande – men samtidigt inte tråkig. En utmaning!
Och så en kommentar kopplad till förra veckans artikel om Chalmers micromaster-utbildning om automatiserade fordon: det är gratis att läsa alla de enskilda kurserna var för sig men man måste betala för att få ett intyg/verifikat för de 20 högskolepoängen.
GM-ägda Cruise Automation spenderade bara ca 75% av sin budget 2018. Anledningen sägs inte vara minskade ambitioner utan att man hållit hårt i pengarna och också valt att inte påbörja testerna i New York som man tidigare planerat [1]. 2019 har man behållit budgeten på den högre nivån, ca 1 miljard dollar.
Egen kommentar:
Är det en slump att de sänkta kostnaderna kommer samtidigt som GM genomför ett tufft sparpaket och minskar antalet anställda? Jag tvivlar.
Källa:
[1] Michael Wayland: GM’s spending on autonomous vehicles comes in below forecast, Automotive News 2019-02-06 Länk
Japanska investeringsbanken Softbanks Vision Fund har sålt av hela sitt innehav i elektroniktillverkaren Nvidia för 3,6 miljarder dollar [1]. Det är ytterligare ett slag mot Nvidia, som haft flera motgångar på senare tid, speciellt i Kina.
Nvidias problem vad gäller automatisering av fordon kan vara kopplat till att kostnaden för komponenterna är höga. På årets CES-mässa lanserade AMD nya CPU och GPU som var såväl snabbare, energi-effektivare som 20-25% billigare än Intels och Nvidias. Även ARM finns med i denna giganternas kamp. Vem vinner?
Källor:
[1] Elizabeth Schulze: SoftBank’s investment fund dumps entire $3.6 billion stake in Nvidia, CNBC 2019-02-06 Länk
Institute for Motor Vehicles (ika) vid RWTH Aachen University har genomfört en studie av användaracceptansen för fyra olika koncept med självkörande fordon:
AUTOelfe: den privata chauffören för alla slags vardagsresor
AUTOtaxi: en taxi som kan beställas via en smarttelefon
AUTOshuttle: en självkörande skyttel som kompletterar vanlig kollektivtrafik för 6-8 personer
AUTOliefer: ett förarlöst distributionsfordon för leverans av pake
Studien visade att de flesta var öppna för och positiva till förarlösa fordon med förväntningar på minskad trängsel, ökad säkerhet och bättre komfort. Ett speciellt behov var att även kunna skicka (retur)paket med AUTOliefer.
Källa:
[1] Tobias Schlichtmeier: Study on Autonomous Driving: People are open-minded, elektroniknet.de 2019-02-06 Länk
Inom en överskådlig framtid kommer det att uppstå oförutsedda situationer som fordon – förarstyrda eller förarlösa – att hantera. Riskerna med sådana situationer kan minskas genom att göra vägarna mer förlåtande, skriver forskaren Laura Fraade-Blanar vid Rand Corporation [1].
Exempel på hur man kan utforma vägarna är:
Separerade körfält mellan mötande trafik för att förebygga frontalkollisioner,
Element som lugnar ner trafikrytmen som rondeller,
Vägräfflor för att hålla fordonen i filerna,
Sänkta hastighetsbegränsningar och varningar när de överskrids,
Passiva säkerhetsåtgärder som avbäraräcken,
Egen kommentar:
Ska man nå de övergripande samhällsmålen så räcker det inte med att de enskilda bilarna blir självkörande utan man måste nog anpassa hela transportsystemet.
En lite mer futuristisk vision av hur transportsystemet i städer kan utformats har tagits fram i ett projekt där RISE Viktoria deltagit, med upphöjda vägar eller tunnlar under vattnet [2].
Källor:
[1] Laura Fraade-Blanar: How to Make Roads Safer for Autonomous Vehicles, Rand Corporation 2019-02-06 Länk
[2] Anders Bolling: Så ska våra städer anpassas till självgående fordon, DN 2019-02-07 Länk
Fraktala superspridare, ”fractal superscatterers” gör det möjligt att elektromagnetiskt förstora ett radarmål och då också göra dess spektrala signatur identifierbart av t.ex. radarer i automatiserade fordon [1].
I praktiken kan alltså t.ex. vägstolpar och vägmarkeringar utrustas med sådana fraktala superspridare och på det sättet ge information till fordonet om t.ex. sina exakta positioner. Detta skulle göra det möjligt att slippa använda LIDAR och bara använda radar.
Egen kommentar:
För några år sedan gjorde vi tillsammans med Sentient+ en förstudie av identifierbara radarreflektorer [2]. Då föll det på teknologin som inte var tillräckligt utvecklad. Nu kan det alltså öppnas nya möjligheter.
Källor:
[1] Fractal superscatterers to enable driverless cars with greater safety and capabilities, SafeCarNews 2019-02-05 Länk
[2] Alexey Voronov, Johan Hultén, Johan Wedlin, Cristofer Englund: Radar reflecting pavement markers for vehicle automation, Trafikverket 2016 Länk
Sensortillverkaren Aceinna lanserar nu en ny RTK tröghetssensor, som ihop med GNSS (GPS) kan nå mycket hög precision avseende position (2 cm horisontalt, 3 cm vertikalt) och hastighet (0,01 m/s horisontalt och 0,02 m/s vertikalt) [1].
Tröghetssensorn, kallad INS1000, har 9 frihetsgrader för att med hög precision kunna ge position och hastighet i situationer där GNSS har svårt, såsom i stadsmiljöer, alléer, tunnlar, broar etc.
Källa:
[1] Linda Trego: ACEINNA launches system for guiding autonomous vehicles and drones, Autonomous Vehicle Technology 2019-02-05 Länk