Volkswagen inleder samarbete med TomTom

Under Paris Motor Show i förra veckan offentliggjordes det att Volkswagen och TomTom skrivit under ett samförståndsavtal (MoU) om att tillsammans forska om fordon med hög automatiserings grad [1].

Målet är att utveckla digitala kartor som en byggsten för automatiserad körning. TomTom och Volkswagen kommer att arbeta enligt “Navigation Data Standard” för att utveckla skalbara och effektiva automatiserade system som inte kräver dyr hårdvara.

Egen kommentar

Man kan se en tydlig trend där fordonstillverkare och kartleverantörer hittar gemensamma beröringspunkter kring automatiserad körning.

Källor

[1] TomTom Press Release. TomTom and Volkswagen partner to shape the future of Highly Automated Driving. 2014-10-02. Länk

Kinesiska Gao Feng kartlägger fyra trender som driver fordonsbranschen

Det kinesiska managementkonsult bolaget Gao Feng har tagit fram en rapport [1] om hur den uppkopplade mobilitetsteknologin driver utvecklingen i fordonsbranschen.

I rapporten hänvisar de till fyra trender som inte bara driver denna utveckling utan också driver utvecklingen av nya affärsmodeller och skapar ett nytt paradigmskifte i fordonsbranschen. De fyra trenderna de hänvisar till är:

  • Navigation och Parkering: Navigation är just nu en teknologi som erbjuds i premiumbilar men förväntas bli ett standardkrav i framtida bilar. En indikation av detta är till exempel att Google för ca 1 miljard dollar köpt upp start-up bolaget Waze som utvecklar en navigationslösning baserad på crowd-sourcing.
  • Fordonsdiagnostik: Initialt användes denna teknologi endast för godstransport och den har ännu inte testats på en större marknad. I framtiden kan man dock räkna med att det kommer påverka olika områden, som vilken typ av bilförsäkring vi väljer till möjligheten att kartlägga körmönstret för olika familjemedlemmar.
  • Mobila enheter: En annan viktig faktor är de mobila enheter som kommer att få större spridning och all värdefulla data man kommer att kunna extrahera från dessa enheter. Genom användningen av mobila enheter som till exempel smarta glasögon kommer det bli möjligt att anpassa fordonet till förarens individuella behov.
  • Säkerhet och autonom körning: Användning av säkerhets- och automatiserade system kommer att fortsätta öka samtidigt som vi gradvis kommer att gå mot helt autonom körning. Hur den autonoma körningen kommer att se ut kommer sannolikt att regleras av lagstiftningen och initialt att begränsas till specifika områden.

Dessa fyra trender ger en indikation om de affärsmöjligheter som finns kopplade till den uppkopplade mobilitetsteknologin. Trots möjligheterna så öppnar det också upp för olika former av intrång till olika system i fordonet. Därför finns det i dagsläget en hel del forskning för att undersöka möjligheterna att utveckla metoder för informationsskydd.

Källor

[1] Gao Feng Advisory Company Limited, How Connected Mobility Technology Is Driving The Future of The Automotive Industry Länk

Mercedes-Benz testar på Concord Naval Weapons Station

Mercedes-Benz kommer att testa sina automatiserade fordon på den f.d. vapendepån Concord Naval Weapons Station (CNWS) i Kalifornien [1].

CNWS har ett stort nät asfalterade vägar som förbinder rader av gräsbevuxna bunkrar, något som påminner ganska mycket om vägstrukturen i tätbebyggda områden. Med en yta på ca 849 hektar är CNWS den största testbanan i USA. Dessutom är den stängd för allmänheten och anses vara den mest säkra testbanan i landet.

Mercedes-Benz betonar att utvärderingar i verklig trafikmiljö kommer att förbli deras fokusområde.

Egen kommentar

Mercedes-Benz Future Truck 2025 har fått en hel del uppmärksamhet på International Commercial Vehicle (IAA) mässan som hölls förra veckan i Tyskland. Ni kan läsa mer om detta på IEEE Spectrum eller på phys.org.

Källor

[1] Daimler News. Mercedes-Benz sends autonomous automobiles onto the USA’s most extensive testing ground. 2014-10-01 Länk

Kommer förarlösa bilar att vara påstridiga eller artiga?

Det här är en av många frågor som diskuteras i BBC News Technologys spalt om framtida städer, med speciellt fokus på Milton Keynes i Storbritannien, där små självkörande bilar ska testas inom ramarna för LUTZ (Low Carbon Urban Transport Zone) Pathfinder Programme [1].

Neil Fulton, som är projektledare för LUTZ, menar att väldigt artiga självkörande bilar skulle ha svårt att ta sig fram. Samtidigt kan självkörande bilar som är mer aggressiva vara en säkerhetsfara.  Han föreslår att undersöka möjligheten att självkörande bilar ska indikera sina intentioner visuellt eller auditivt.

John Miles, konsult från Arup som arbetat inom LUTZ, påpekar att självkörande bilar kommer förändra vårt transportsystem markant. Det är nu vi har möjlighet att anpassa transportsystemet till våra städer. Vidare menar han att investeringar i att göra vår infrastruktur som t.ex. trafikljus smartare är onödiga: framtida bilar kommer ha koll på varandra utan sådan infrastruktur.

Steve Yianni, chef för Transport Systems Catapult, hoppas att automation och trådlös kommunikation ska utnyttjas för att åstadkomma sömlösa resor och transporter utan flaskhalsar och förseningar. Ett mål med LUTZ är att generera data som kan analyseras och användas för att skapa nya smarta tjänster som underlättar mobilitet i städer.

 

Källor

[1] Wakefield, J., BBC News Technology. Tomorrow’s cities: Towards the congestion-free city. 2014-10-01 Länk

Inspiration från ARV-seminarium: informationssäkerhet och rörelsesjuka

Projektet Automatiseringens randvillkor (ARV) höll i onsdags ett seminarium för projektets deltagarorganisationer (SAFER, Autoliv, Scania, Volvo Cars, Volvo GTT). Deltagarna fick bland annat höra två inspirationstal.

Det ena handlade om informationssäkerhet i kritiska system och hölls av Anders Hansson från Sectra. Han lyfte fram skillnader och likheter mellan informationsäkerheten inom energi- och fordonsbranscherna. Han påpekade att våra trafiksystem blir allt mer integrerade vilket ger ett ökat beroende mellan system som tidigare varit åtskilda samtidigt som antalet sensorer ökar. För att undvika säkerhetsproblem som kan uppstå i sådana system behöver man till att börja med utföra en strukturerad hotanalys (identifiera hot, hotagenter, skyddsvärda tillgångar samt identifiera krav på skydd). Utifrån det definieras och implementeras metoder som motverkar och upptäcker incidenter.

Det andra inspirationstalet handlade om rörelsesjuka och hölls av Joakim Dahlman från Chalmers. Rörelsesjuka som exempelvis åk- och sjösjuka är ingen sjukdom utan en normal reaktion i en onaturlig miljö, och det är oklart varför den uppstår. Människan har 3 olika sinnen – synen, balanssinnet och känseln, där synen är det dominanta sinnet – som ska ge samstämmig information. När inte så är fallet drabbas många av rörelsesjuka. Forskning inom området har visat att bland annat lågfrekventa rörelser (ca 0,2 Hz), fördröjningar inom ett konstantflöde av visuell information, huvudlutning från upprätt ställning och snabba huvudrörelser kan orsaka rörelsesjuka.

Kvinnor verkar vara känsligare än män och barn känsligare än vuxna. Värst problem om man förväntas vara operativ och behöva ta tag i en situation.

Det är inte lätt att träna bort rörelsesjuka, det tar 2-3 dygn för hjärnan att anpassa sig enligt erfarenheter från exempelvis båtar och i rymdskepp. Mediciner lindrar bara tillfälligt, och många mediciner gör att man blir trött och har svårare att göra operativa uppgifter.

Den bästa åtgärden är att ha kontakt med omvärlden och ta kontroll, inte bara åka med.

En viktig fördel med automatiserade fordon anges ofta att man får tid att ägna sig åt annat än att köra, till exempel läsa. Men uppenbarligen ökar då riskerna för rörelsesjuka, vilket inte är helt lätt att komma till rätta med. En fråga är om man kan konstruera självkörande bilar för att minimera riskerna, t.ex. genom algoritmer.

Egen kommentar

Det var intressant att hitta två nya perspektiv på området automatiserade fordon. Problematiken med rörelsesjuka är kanske inte så lätt att lösa med tekniska lösningar och går inte heller att lagstifta mot. Men ska man få mäniskor att betala för teknologin så bör de nog inte känna sig illamående när de använder den.

ARV-projektet drivs av SAFER och syftar till att ge Sverige en ledarplats inom automatiserad körning, med fokus på sådana frågor som inte kan hanteras av en enskild aktör. Det finansieras av VINNOVA och parterna tillsammans, med avsikt att bygga en konkurrensneutral samverkansplattform för den svenska forskningen kring fordonsautomatisering.

Ett nytt testsystem baserat på Java

Oracle skriver att en av deras kunder, Perrone Robotics, utvecklat ett Java-baserat system för testning av automatiserade fordon [1]. Utvecklingen har initierats av Insurance Institute for Highway Safety (IIHS) som vill kunna studera hur nya olycksundvikande teknologier fungerar under verklighetstrogna förhållanden i hastigheter upp till ca 90 km/h.

Perrone Robotics har bland annat utvecklat en s.k. Target Robot Vehicle och en körrobot (drop-in actuator kit, DAK) som möjliggör repeterbar körning. Utvecklingen är baserad på MAX-UGV-ramverket som tagits fram i samband med DARPA Grand Challenge 2005.

Första tester av systemet utfördes i maj 2014 med lovande resultat. IIHS ämnar använda systemet på två utomhus testbanor, varav en är under konstruktion.

Egen kommentar

Både Perrone Robotics och IIHS är stationerade i amerikanska delstaten Virginia. Perrone Robotics är ett företag som startades 2001 och som levererar lösningar inom robotik och automation. IIHS är oberoende och icke vinstdrivande forskningsorganisation vars mål är att utbilda allmänheten om fordons- och trafiksäkerhet.

Källor

[1] Gill, P. J., ORACLE – Java Customer Story. Java Takes the Wheel. 2014-09-11. Länk

Wired tror inte på Amazons drönarupplägg

Skrivet av Henrik Engdahl

Sedan Amazon offentligt lanserade Prime Air i CBS 60 minutes [2] har det skrivits spaltkilometer om konceptet, se t.ex. [3][4].

Företaget påstår att det största hindret just nu är Federal Aviation Administrations förbud för kommersiella aktörer att testa drönare utomhus och ger sken av att så snart detta tillåts är de redo att sätta sitt system i arbete [1]. FAA ser för närvarande över reglerna men siktar i första hand in sig på filmbranschen [6].

I [5] pekar Wireds reporter Marcus Wohlsen ut ett annat, större problem: att låta drönarna leverera paket från  centrallager till slutkund blir allt för dyrt. Drönarnas räckvidd är betydligt kortare än avståndet från de från dagens lagerlokaler till stadsbebyggelsen, och även med ökad räckvidd skulle effektiviteten begränsas av flygtiden som behövs för att leverera varje paket. Ju längre flygtid desto fler flygtimmar skulle behövas för att leverera samma mängd gods vilket i sin tur innebär en större investering i hårdvara.

Alternativet att etablera en ny infrastruktur med mindre mellandistributionsscentraler anses för dyrt: lokaler närmare slutkund är dyrare och det krävs betydligt mer personal.

Ett annat alternativ är måhända att lasta drönarna på paketbilarna. Det skulle kanske innebära att räckviddsproblemet åtgärdas, men även här torde ekonomin sätta käppar i hjulet. Att utveckla tekniken och köpa ett par drönare till varje paketbil är nog svårt att räkna hem med den begränsade ökning av effektiviteten det skulle innebära.

Källor

[1] Amazon Prime Air Länk

[2] CBS News: Amazon unveils futuristic plan: Delivery by drone, 2013-12-01 Länk

[3]Forbes: Six Things You Should Know About Amazon’s Drones, 2014-07-11 Länk

[4] CNN: Amazon’s drone delivery: How would it work?, 2013-12-02 Länk

[5] Wired: http://www.wired.com/2013/12/amazon-drone/, 2013-12-02 Länk

[6] Forbes: Drones Are Coming To Hollywood: FAA Set To Announce Approval For Use In Filming, 2014-09-23 Länk

Delade självkörande bilar i Texas

En grupp forskare från University of Texas har gjort en studie där de studerat möjliga effekter av en taxitjänst bestående av helt automatiserade fordon [1, 2]. Studien har använt sig av befintliga trafikdata och kartor för centrala delar av Austin och simulerat hur trafiken skulle fungera vid införande av en sådan tjänst.

Resultaten visar att den studerade tjänsten skulle kunna ersätta 9 av 10 bilar i Austin och ändå upprätthålla en rimlig väntetid för dess användare. Detta kommer leda till markant reducering i antalet parkeringsplatser.

Egen kommentar

Studien förutsätter bland annat att folk är redo att sätta sig i bilen så fort den anlänt, vilket kan vara något annorlunda i praktiken. Man får också ta hänsyn till att studien fokuserat på centrala delar av en storstad. Risken är att resultaten skulle se annorlunda ut för mindre städer eller om man utökar studien till långväga resor.

Källor

[1] Pyle, K., The Viodi View. Shared Automation – Up to 90% Reduction in Vehicles. 2014-08-25. Länk

[8] Fagnant, D. J., Kockelman K. Transportation Research Board Conference 2014. Development and Application of a Network-Based Shared Automated Vehicle Model in Austin, Texas. 2014-03-28. Länk

CANVASS: Ett nytt forskningscenter på Texas A&M University

Texas A&M University ska starta ett nytt forskningscenter kallat Center for Autonomous Vehicles and Sensor Systems (CANVASS) [1]. Forskningen kommer att omfatta flera områden, däribland beslutsfattande i komplexa utomhusmiljöer, navigering i miljöer med dålig GPS-täckning samt storskalig utvärdering av gränssnitt (HMI).

Till att börja med kommer CANVASS att involvera forskare från 18 forskargrupper på universitetet. Målet är att skapa de multidisciplinära team som behövs för att adressera komplexa frågor relaterade till självkörande fordon. Ett annat mål är att utveckla en ny testmiljö som möjliggör storskaliga tester i verklighetsliknande förhållanden.

Källor

[1] Texas A&M University. Center for Autonomous Vehicles & Sensor Systems approved by the Board of Regents. 2014-09-19 Länk

FFI resultatkonferens om fordons- och trafiksäkerhet

I onsdags höll FFI:s program för fordons- och trafiksäkerhet en konferens där resultat från flera pågående eller nyligen avslutade projekt presenterades. Flera av dessa projekt relaterar till automatiserade fordon.

Här är några av mina slutsatser baserat på de föredrag som jag deltog på:

  • Mycket av data som samlats in i projekt som har ingen direkt koppling till automatiserade fordon kan användas för att utforma automatiserade funktioner. Man kan exempelvis använda data om förarbeteende i korsningar för att bestämma förarens komfortgräns som sedan används för att göra automatiserade funktioner smartare.
  • Det är viktigt att kunna återskapa scenarion från en testbana i virtuell värld. Virtuell verifiering och validering sparar mycket tid.
  • För att kunna bedöma risk i en trafiksituation och avgöra vilken kollisionsundvikande strategi som är mest lämplig krävs 360-gradersvy runt bilen och mycket kunskap om hela situationen. Att en kollisionsundvikande strategi är möjlig i en simulering behöver inte betyda att den är mest lämplig i verklig trafik, man måste ta hänsyn till vad som upplevs behagligt för de involverade.

Presentationsmaterialet kommer vara tillgängligt på programmets websida inom kort.

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden