Kategoriarkiv: Arbetsmaskiner

Fler självkörande dumprar i australiensiska gruvor

Det indiska gruvföretaget Adani Mining har beställt 55 nya lastbilar från Komatsu som ska levereras under 2016 och som ska användas i kolgruvan Carmichael i Queensland, Australien [1]. Om alla dessa blir helt självkörande är oklart, men i ett uttalande tidigare i år har företagets VD sagt att minst 45 självkörande lastbilar kommer ingå i projektet och att alla fordonen kommer att ha någon form av automation. Han har också sagt att hela transportkedjan från gruvan till hamnen kommer att vara autonom när produktionen trappas upp.

Carmichael kommer att vara en av världens största gruvor och väntas leverera runt 40 miljoner ton kol till Indien per år.

Källor

[1] Perkins, J., Mining Innovation. Komatsu to provide trucks for Adani Mining’s Carmichael mine. 2015-06-20 Länk

Kanada prövar förarlösa dumprar i oljesandutvinningen

Suncor Energy kommer att pröva Komatsus stora 400-tons självgående dumprar i oljesandsutvinningsverksamheten i norra Kanada, skriver Calgary Herald [2]. De 175 fordonen kommer att vara förberedda för att vara självgående dvs. de ska gå att köra både med och utan förare.

Bakgrunden är att de sjunkande oljepriserna i världen minskar företagets lönsamhet. Man har idag runt 1000 förare varav 800 riskerar att bli av med jobbet. Med en snittlön på $200 000 för förarna så ser företaget stora besparingsmöjligheter. Fackföreningen Unifor är förstås oroliga och vill se ett gradvis införande. Företaget å sin sida säger sig vilja hjälpa till med att hitta nya jobb och också omskola förarna.

Även Imperial Oil och Shell Canada funderar enligt artikeln på att börja pröva automatiserade fordon.

Egen kommentar

Komatsus självgående dumprar används även i Australien, New Mexico och Chile.

Vi har flera gånger tidigare skrivit om självgående fordon i svåra miljöer, bland annat:

Autonoma godstransporter i Australien

Fler autonoma lastbilar i australiensiska gruvor

Automatiserade fordon för byggarbetsplatser och gruvor

Stora vinster med autonoma fordon i gruvor

Källor

[1] How Canada’s oilsands are paving the way for driverless trucks — and the threat of big layoffs, Calgary Herald 2015-06-07 Länk

Elektronik i Fordon 2015

22-23 april hölls årets Elektronik i Fordon i Svenska Mässan, Göteborg, med ca 330 deltagare. Första dagens program var gemensamt medan andra dagen var uppdelad i spåren Elektronik & arkitektur, Säkerhet, Transmission & drivlina, Tunga fordon samt Test & validering. Automatisering av fordon fanns med i samtliga delar, mer eller mindre.

Flera presentationer behandlade automatisering med fokus på uppkoppling. Redan idag är de flesta lastbilar i Europa uppkopplade på något sätt, även om de ännu inte delar data med varandra så mycket. Uppkoppling och delning av data möjliggör nya tjänster men skapar också utmaningar för företagen i att hitta lämpliga affärsmodeller. Fordonstillverkarna funderar också på hur mycket de ska öppna upp sig och t.ex. ge tredjepartsutvecklare tillgång till insamlade data. Nya aktörer kommer, frågan är hur mycket man vill hjälpa dem.

Annars fokuserar lastbilssidan mycket på konvojkörning, eller ”platooning”. Tanken är att minska bränsleförbrukningen genom att köra lastbilarna nära efter varandra och få aerodynamiska vinster. Eftersom bränslekostnaden utgör ungefär 40 % av den totala kostnaden för ett åkeri så finns det pengar att spara. Dagens förare gör också detta manuellt och kortare stunder. Med automatisering så skulle man kunna köra med kortare avstånd och längre tid. Om bilarna samtidigt är uppkopplade kan man göra funktionen bättre, bland annat genom att planeringshorisonten flyttas längre bort. Men samtidigt så känner förarna tveksamhet, när de tappar sikt och tvingas förlita sig på ett system. Ofta har man valt chaufförsyrket för att känna sig fri. Ett annat potentiellt problem som nämndes var att bilarna tvingas till frekventa inbromsningar om man ligger nära varandra, vilket leder till energiförluster som äter upp en del av de aerodynamiska vinsterna.

På systemsidan handlar det mycket om att kunna samla in och hantera stora mängder data. Inte minst videoströmmar från kameror kräver mycket bandbredd och dagens fordonsinterna kommunikationsbussar kommer kanske inte att räcka till.

Alla funktioner behöver inte nya sensorer. Volvo Cars visade en lågfriktionsvarning som bygger på information från befintliga källor inklusive informationsutbyte med såväl väghållare, myndigheter som andra fordon. Samma princip kan användas även för andra funktioner som t.ex. att varna för utryckningsfordon och ge information vart man ska styra för att ge dem fri väg, koordinera vävning vid trafikmot eller i framtiden koordinera automatiserade fordon. Den här typen av system brukar kallas kooperativa informations- och kommunikationssystem eller C-ITS. Konvojkörning med uppkopplade och samverkande fordon som nämndes ovan hör också dit.

En annan fråga som togs upp var hur man ska kunna verifiera och validera självkörande fordon. Att köra fältprov skulle kräva att man köra miljardtals km vilket inte är genomförbart. Ett alternativt koncept som studeras är att istället försöka identifiera kritiska situationer från bland annat olycksdatabaser och fältprov och därefter simulera dessa för att se hur det tekniska systemet hanterar dem. Simuleringarna kan då blanda verkliga inspelade data med simulerade så att man till exempel kan lägga till en simulerad älg. Man kan sedan göra snabba mjukvarujusteringar och testa igen. Problemet här blir istället att veta att man hittat tillräckligt många kritiska situationer.

Hur önskvärda automatiserade fordon är och hur man kan ta reda på det har adresserat inom forskningsprojektet MODAS. Drivkrafterna är säkerhet, bekvämlighet, effektivitet och miljövänlighet. Men för att få ut de positiva effekterna krävs användare och system i samverkan. Om man till exempel inte känner tillit till systemet så slappnar man inte av och använder tiden till annat. Undersökningar man gjort visar att det är ungefär lika mellan människor som är positiva till automatisering och de som är skeptiska och vill ha kontroll och köra själva. Bland annat hörde majoriteten av lastbilsförarna till den senare gruppen.

Något annat som diskuterats är vikten av skalbarhet. Det är viktigt att sensorer och tillhörande mjukvara är uppbyggda på ett sätt som möjliggör att de lätt kan anpassas till olika typer av fordon. Ett avancerat kamerasystem som används i premiumbilar ska exempelvis på ett enkelt sätt kunna konfigureras om för en billigare bil.

Man visade också studier av elmotorer i elfordon som kan användas som aktuatorer för aktiv säkerhet. Eftersom elmotorerna har betydligt snabbare respons än förbränningsmotorer och dessutom har god reglerbarhet så kan man till exempel använda dem för att gasa på eller flytta bilen framåt vid risk för en kollision bakifrån.

Ett annat ämne som togs upp i flera föredrag var informationssäkerhet och standarden för funktionell säkerhet (ISO 26262). Man måste kunna säkerställa att den avancerade tekniken i automatiserade fordon alltid uppför sig som det ska och att den lyckas hantera oförutsedda händelser, både i och utanför fordonet. ISO 26262 är inte utvecklad med detta i åtanke och för närvarande är dess begränsningar ganska okända.

Slutligen kan vi också nämna att ett nytt projekt kallat COPPLAR har annonserats. Projektet är för närvarande under uppstart och kommer involvera flera parter, däribland Chalmers. Det går ut på att utveckla teknik för automatiserad körning i stadsmiljö, som utöver bilbaserade sensorer involverar trådlös kommunikation (V2X). Två bilar kommer att utrustas med den utvecklade tekniken som sedan ska utvärderas på testanläggningen AstaZero.

Ryska KAMAZ vill bygga en avancerad testanläggning

Den ryska utvecklaren av kommersiella fordon KAMAZ planerar att utveckla en ny testanläggning för utvärdering av automatiserade fordon [1]. Utvecklingen väntas kosta runt 87 miljoner dollar och kommer att bestå av trafikmiljöer som efterliknar verklig trafik.

KAMAZ ser efterfrågan på självkörande fordon inom olje- och gasindustrin samt inom jordbruks- och byggbranscherna. Fram till 2025 planerar företaget att utveckla runt 20 prototyper av självkörande fordon för olika ändamål.

Företaget vill dock först och främst testa sin självkörande lastbil som är för närvarande under utveckling. Testerna behöver utföras i komplexa miljöer som korsningar och övergångsställen. För att kunna göra detta kommer den nya anläggningen att inkludera olika modeller av bilar, motorcyklister, cyklister och fotgängare.

Lastbilen är baserad på KAMAZ-5350-modellen med 6×6 (6 hjul varav 6 drivna dvs allhjulsdrift). Den utvecklas i samarbete med den ryska mjukvaruutvecklaren Cognitive Technologies.

För att lansera sådana lastbilar på marknaden är lagändringar nödvändiga. Sådana ändringar är planerade för 2017, ungefär samtidigt som KAMAZs pilotstudie väntas inledas på vägarna i Tatarstan.

Enligt Alexey Mikheev, direktören för det ryska departementet för metallurgi, verktygs- och anläggningsmaskiner, kommer självkörande fordon att förhindra många olyckor. Varje år dör det över 2000 människor i Ryssland i olyckor som lastbilschaufförer är ansvariga för.

Egen kommentar

Det här är första gången som vi rapporterar om utveckling av automatiserade fordon i Ryssland. Det har varit ganska tyst om detta i västerländska media, men utifrån den här artikeln kan man se att det är en hel del utveckling på gång även där.

KAMAZ är Rysslands största tillverkare av kommersiella fordon.

Källor

[1] Green Car Congress. Russia’s KAMAZ to create artificial city as autonomous driving testing ground. 2015-03-26 Länk

Komatsu vill automatisera alla anläggningsmaskiner

Komatsu har redan automatiserat vissa anläggningsmaskiner för gruvor [1]. Nu hoppas man kunna automatisera många fler funktioner.

För att förverkliga detta har Komatsu köpt runt 5 % andelar i startupföretaget ZMP som gjort sig känt inom teknikutveckling för automatiserad körning, och som tillsammans med Nagoya University påbörjat testning på allmänna vägar i Japan.

Egen kommentar

ZMP verkar vara rätt så attraktivt för olika företag som på ett eller annat sätt vill jobba med automation. I Nyhetsbrev 139 skrev vi att Sony gjort en investering i företaget.

Källor

[1] Nikkei Asian Review. Komatsu to develop fully autonomous construction machinery. 2015-02-12 Länk

Hur ser vägen ut för automatiserade lastbilar?

FleetOwner har samtalat med Sandeep Kar, forskningschef på Frost&Sullivan inom fordon- och transportforskning, om automatiserade lastbilar och deras framtid [1]. Några slutsatser från intervjun:

  • Från 2020 kommer lastbilarna vara mer energieffektiva och innehålla ännu fler distribuerade elektroniksystem.
  • Lastbilstillverkarna kommer att utveckla och använda dessa system för att påverka köparnas val.
  • Kolonnkörning kommer, om det implementeras på rätt sätt, att leda till stora bränslebesparingar med relativt liten extra kostnad.
  • Automatiserade lastbilar kommer att förbättra prestandan hos enskilda förare, t.ex. underlätta för dem att följa lagar och regler samt minska trötthet.
  • Automatiserade fordon kommer att förbättra kommunikation mellan förare och godsmottagare, godsägare, åkerier, verkstäder och liknade aktörer. Detta kommer på sikt att leda till förbättrad produktivitet.
  • Fram till 2020 kommer adaptiv farthållare (ACC) och kolonnkörning att vara i fokus. Efter det, 2020-2025, kommer mer avancerad automation att träda fram (automationsnivå 3 enligt NHTSAs klassificering).

Källor

[1] Cullen, D., FleetOwner. Self-driving trucks: How the road ahead may shape up. 2014-12-02 Länk

24/7 truckar för transport av gods

Den amerikanska tillverkaren av industriella robotar, Adept, har utvecklat en familj av autonoma truckar kallad Adept Lynx Autonomous Intelligent Vehicles (AIV) [1].

Dessa truckar kan själv navigera i dynamiska miljöer såsom varuhus, lagerlokaler och fabriker. Beroende på modell kan de lyfta upp till 100 kg och transportera gods dygnet runt. Till skillnad från konventionella automatiserade truckar krävs det inga sensorer eller andra förändringar i infrastrukturen.

Källor

[1] Material Handling Product News. Adept Technology Lynx Autonomous Intelligent Vehicles (AIVs). Länk

BHP utökar antalet självkörande lastbilar

Gruvbolaget BHP planerar att införa autonoma lastbilar i ännu en gruva i Australien [1]. Gruvan heter Mount Arthur och ligger i New South Wales. Just nu är projektet i planeringsfasen och förhoppningen är att lastbilarna ska vara på plats inom 12 månader.

BHP testar autonoma lastbilar i andra gruvor i västra Australien, som till exempel i gruvan Jimblebar där man planerar att utöka flottan från 9 till 12 autonoma lastbilar.

Egen kommentar

Vi har vid flera olika tillfällen skrivit om pågående tester av autonoma lastbilar i gruvbranschen. Min slutsats är att det är en tydlig trend och att vi kommer se alltfler sådana lastbilar i framtiden.

Källor

[1] The Mining Hub. Automated haul trucks coming to NSW. 2014-11-14. Länk

Fjärrstyrning av lastbilar

I australiensiska gruvor runt Pilibra är självkörande lastbilar inte något nytt [1]. Gruvbolaget Rio Tinto har nämligen testat sådana lastbilar där sedan 2008.

Dessa lastbilar är av märket Komatsu som tillverkas i USA och som utrustats med en rad sensorer för att möjliggöra förflyttning utan något stöd från förare. En annan viktig detalj är att dessa lastbilar styrs och kontrolleras från Perth, ca 1800 km från Pilibra. Detta görs via ett trådlöst system som utvecklats av Cisco.

Enligt chefen för IDC (ett forsknings- och analysföretag inom gruvbranschen) är gruvbranschen väldigt öppen för nya IT-lösningar som syftar till att underlätta arbetet och öka produktiviteten. Det är dyrt och svårt att få tag på förare som kan köra stora lastbilar i gruvor, något som man kommer runt tack vare automatiseringen.

Källor

[1] Hall, M. The Sydney Morning Herald. Forget self-driving Google cars, Australia has self-driving trucks. 2014-10-20. Länk

Stora vinster med autonoma fordon i gruvor

Resource Global Network skriver att autonoma fordon är väldigt användbara i gruvor och andra krävande och farliga miljöer [1]. Gruvarbete är generellt sett farligt och vissa områden är helt enkelt otillgängliga för människor. Det är just i dessa områden som den stora vinsten med automation kan göras – man kan låta maskiner att på egen hand sköta uppgrävning och transport av malm och mineraler.

Mitch Torrie, chef för Autonomous Solutions Incorporated (ASI), tror att om 10 år kommer autonoma fordon vara standardutrustning i många gruvor, dock inte i alla. Detta kommer leda till en förändring i kompetensen hos gruvarbetarna. Istället för att utföra farliga arbeten kommer de behöva lära sig att hantera och fjärrstyra autonoma fordon.

Utöver förbättrad säkerhet väntas autonoma fordon i gruvor leda till ökad produktivitet och ekonomiska vinster.  Viktigt att påpeka är att dessa vinster inte väntas komma från reducering i arbetskraft utan från reducerade bränslekostnader, möjligheten att låta fordon arbeta dygnet runt och ökad precision vid uppgrävning.

Källor

[1] Resource Global Network (RGN). Automation for all. 2014-10. Länk