Alla inlägg av Azra Habibovic

Färdplaner för transporter på väg, järnväg och vatten

Direktoratet för forskning och innovation vid EU-kommissionen har publicerat en rapport med färdplaner för väg-, järnvägs- och vattenburna transporter kallat STRIA Roadmap on Connected and Automated Transport: Road, Rail and Waterborne[1]. Den har tagits fram i samarbete mellan industri, akademi och myndigheter. 

Färdplanerna identifierar nuläget för tekniken för uppkopplade automatiserade transporter, vilka hinder det finns och hur dessa kan övervinnas för att uppnå EU:s mål. De tar hänsyn till både tekniska och icke-tekniska områden inom respektive transportslag. I linje med detta pekas ut vilken forskning och innovation som är nödvändig på kort sikt (fram till 2023), medellång sikt (fram till 2030) och lång sikt (efter 2030) samt vilka andra åtgärder som kan påskynda implementeringen av den nya tekniken. 

Bland rekommendationerna och slutsatserna för vägtransporter nämns:

  • Harmoniserat arbete inom EU och internationellt.
  • Innovationen kan påskyndas genom agila innovationsmetoder som co-creation, partnerskap och living labs.
  • EU bör utveckla en agenda för testning. 
  • EU bör skapa ett ramverk för för-implementerings program. 
  • EU bör upprätta en ”watchdog” som förutser och förebygger cyber-attacker.
  • EU bör stödja utveckling av en ”validation toolbox” som inkluderar godtagbart fordonsbeteende, användarskydd, typgodkännande, lagstiftning och delning av testscenarier.
  • EU bör stödja fälttester (FOT), demonstrationer och living labs, framförallt de som fokuserar på små bussar, platooning och ”last mile”-leveranser. 

Rapporten diskuterar också tekniköverföringsmöjligheter mellan de olika transportslagen och nya möjligheter som uppstår i samband med detta.

Källor

[1] European Comission. STRIA Roadmap on Connected and Automated Transport: Road, Rail and Waterborne. April 2019. Länk

Konsortium för säkerhet

SAE International, Ford, General Motors (GM) och Toyota har bildat ett säkerhetskonsortium för automatiserade fordon av nivå 4 och 5 [1]. Konsortiet heter Automated Vehicle Safety Consortium (AVSC).

Målet är att informera och påskynda utvecklingen av industristandarder. AVSC kommer att utveckla ett ramverk för säkerhet med automatiserade fordon så att tekniken kan utvecklas och implementeras på ett ansvarsfullt sätt. Det kommer också att harmonisera liknande arbeten från andra konsortier och standardiseringsorgan.

Som ett första steg kommer AVSC att ta fram en färdplan med prioriteringar som stöd för utvecklare, tillverkare och de som integrerar tekniken. Den kommer att fokusera på datadelning, interaktion mellan automatiserade fordon och andra trafikanter samt riktlinjer för säker testning. 

Egen kommentar

Utan att ha direkt insyn i det planerade arbetet tycker jag att detta är ett bra initiativ. Oavsett vad lagar och regler säger så bör det vara tillverkarnas ansvar att se till att tekniken utvecklas och testas på ett ansvarsfullt sätt. På samma sätt bör samhället efterfråga ansvarsfull utveckling av produkter och tjänster och på det viset sätta press på tillverkarna. I slutändan kan ”ansvarsfullhet” vara en avgörande faktor för vilken tillverkare som lyckas bäst med automatiserade fordon. 

Källor

[1] SAE International, Ford, General Motors and Toyota Announce Formation of Consortium to Address Autonomous Vehicle Safety. 2019-04-03 Länk

Europeisk rättslig implementationsplan

Inom ramen för EU-projektet Sohjoa Baltic har det publicerats en rapport med titel European Legal Implementation Roadmap [1]. 

Precis som titeln indikerar ger rapporten en översikt över de rättsliga utmaningar som kan uppstå vid implementering av automatiserade små bussar (skyttlar) i ordinarie kollektivtrafik. 

Utgångspunkten är i nuvarande lagar och regler i Tyskland, Danmark, Polen, Finland, Sverige, Estland och Lettland. Fokus ligger på lagar och regler som inte är gemensamma för alla länder i EU. Följande områden behandlas: fordonsregistreringslagar, passagerartransportlagar, lagkrav för fordonsoperatörer (säkerhetsförare), dataskyddslagar, författningsrätt och strafflagar.

På det viset ger rapporten ger en insikt i de krav som måste uppfyllas i varje deltagande land innan en automatiserad buss kan användas på allmänna vägar.

Egen kommentar

Som ni säkert minns genomfördes förra året en omfattande utredning om lagar och regler för testning och implementering av automatiserade fordon i Sverige. Det resulterade i ett lagförslag – hur det gått med det hela vet vi för tillfället inte, det har varit oerhört tyst om detta från regeringssidan.

Källor

[1] Ainsalu et al. European Legal Implementation Roadmap. 2019-04 Länk

VW testar i Hamburg

Volkswagen har inlett tester i centrala Hamburg med fem modifierade bilar av typen e-Golf [5]. Enligt företaget ska detta ha pågått sedan i februari. 

Testerna sker på en ca 3 km lång vägsträcka. Planen är dock att den ska utökas till 9 km år 2020. Sträckan inkluderar bland annat flera reglerade korsningar med trafiksignaler som kommunicerar med bilar. 

Bilarna är högt automatiserade (nivå 4), det finns dock en säkerhetsförare bakom ratten. De är utrustade med 11 lidarenheter, 7 radarenheter och 14 kameror. Datorerna som används i varje testbil har en bearbetningskraft motsvarande 15 bärbara datorer. Upp till 5 gigabyte data kommuniceras per minut.

Källor

[1] Volkswagen Media. Volkswagen tests highly-automated driving in Hamburg. 2019-04-03 Länk

[2] Volkswagen Stories. Laser, Radar, Ultrasound: Autonomous Driving in Hamburg. 2019-04-03 Länk

Velodyne når en milstolpe

Förra veckan blev det känt att teknikföretaget Velodyne sålt totalt 30 000 lidarenheter för förarstödssystem och automatiserad körning [1]. Detta för ett värde av en halv miljard dollar.

För att skala upp produktionen har Velodyne nu licensierat sin lidar-teknik till Veoneer, som i sin tur har ett långsiktigt avtal med en fordonstillverkare.

Egen kommentar

I sin nyligen publicerade rapport förutser The Insight partners en ljus framtid för lidarenheter, med en stadigt växande marknad under de kommande 8 åren. 

Källor

[1] Velodyne. Velodyne Achieves Half a Billion Dollars in Lidar Sensors Shipped. 2019-03-28 Länk

Aptiv öppnar upp sin databas

Genom projektet nuScenes by Aptiv kommer Aptiv att öppna upp sin databas från körning i verklig trafik i Boston och Singapore [1]. Det innebär att data från både vänster- och högertrafik finns med.

Databasen består av 1 000 scener som är 20 sekunder långa, med totalt 1,4 miljoner bilder, 390 000 lidarmätningar och 1,4 miljoner annoterade 3D-objekt. Enligt Aptiv kommer den insamlade datan från sex kameror, fem radarenheter och en lidar-enhet på varje fordon vilket ger ett 360-graders synfält runt fordonet.

Målet är att hjälpa andra forskare att utvärdera säkerheten och utveckla algoritmer för automatiserad körning. Hittills ska 1 000 personer och 200 akademiska institutioner ha anmält sig för att få tillgång till data.  

Databasen finns tillgänglig här.

Egen kommentar

Det är spännande att industrin blir alltmer öppen att dela med sig data och andra värdefulla resurser som visualiseringsverktyg. För bara två veckor sedan skrev vi om Volvo Cars E.V.A.-initiativ att dela olycksdata. Ubers AVS och Cruise Automations Worldview är andra exempel på öppna visualiseringsverktyg. 

Källor

[1] Aptiv media. Aptiv Leads Autonomous Vehicle Safety, Releases Industry’s Largest Public Dataset for Autonomous Driving. 2019-03-28 Länk

Självkörande bussars framtid i Hong Kong tveksam

En självkörande minibuss (skyttel/pod) har testats under de senaste månaderna i West Kowloon Cultural District i Hong Kong [1].

Rutten är 1 km lång och går genom ett område som är tänkt att vara endast för fotgängare. Bussen har tillverkats av Navya och kör med maximal hastighet av 8 km/h. 

Medan enkäter visar att användarna är ganska nöjda är distriktets manager Duncan Pescod skeptisk. Han menar att tekniken har visat sig vara omogen för att dela vägen med fotgängare. Han refererar bland annat till att bussens kollisionsvarningssystem är överkänsligt och till dålig samverkan med fotgängare. Regelverket är ett annat orosmoment.

Planen var att självkörande bussar skulle sättas i drift i distriktet år 2023, men Pescod är tveksam om det kommer att hända och om testningen kommer att fortsätta. 

Egen kommentar

Trots den enorma entusiasmen kring självkörande skyttlar som uppstått under de senaste åren har det i flera fall visat sig att den låga hastigheten gör att nyttan blir ifrågasatt. Precis som i Hong Kong nämns plötsliga inbromsningar som en annan negativ faktor.

Detta tyder på att tekniken måste förfinas en hel del innan man kan uppnå de önskvärda nyttorna. Framförallt behöver skyttlarnas förmåga att tolka trafiksituationer förbättras. 

Källor

[1] Zhao, S., South China Morning Post. Tech worries throw future of Hong Kong’s first driverless electric bus route into doubt. 2019-03-31 Länk

Daimler investerar i Torc Robotics

För att snabba på utvecklingen av självkörande lastbilar har Daimler köpt andelar i amerikanska Torc Robotics [1]. Det är oklart hur mycket som Daimler investerar och hur stor del av Torc Robotics som de kommer att äga. 

Fokus kommer att ligga på utveckling av automatiserade lastbilar för den amerikanska marknaden. 

Torc Robotics grundades 2005 i delstaten Virginia och har sedan dess fokuserat på utveckling och testning av system för automatiserad körning. 

Egen kommentar

För ett par månader sedan konstaterade Daimler att de inte skulle fortsätta utvecklingen av kolonnkörning (platooning). På det viset är det mer sannolikt att man nu istället kommer att fokusera på automatiserad körning av enskilda lastbilar på motorväg. 

Källor

[1] LeBeau, P., CNBC. Daimler takes majority stake in US robotics firm as it targets autonomous truck market. 2019-03-29 Länk

Inspiration: Flygolyckan

Under de senaste veckorna har det skrivits och diskuterats en hel del om de två flygolyckorna med flygplan av typen Boeing 737 Max 8. New York Times har gjort en bra visualisering som förklarar vad som mest troligtvis orsakat dessa olyckor.

Kortfattat kan man säga att det handlar om mjukvarufel – men i mina ögon så är det dålig redundans i systemet. Mjukvaran som skulle kompensera för designändringar och hålla flygplanets nos i schack tog in data från en enda sensor.

Att ha redundans i system för automatiserad körning är A och O om man vill lyckas.

Här kan ni se illustrationen.