Automatiserade spårvagnar

Spårvagnar hör bland världens äldsta transportmedel och det finns många fördelar med dem [1]. De har eget spår och fastnar inte i trafikstockningar. Dessutom har de en mycket större transportkapacitet än bilar. En spårvagn kan transportera mellan 200 och 600 passagerare, och en spårvagn kan i genomsnitt ersätta mer än 150 bilar. Enligt Dresdner Verkehrsbetriebe AG, det kommunala transportföretaget i Dresden i Tyskland, ger det upp till 90% mindre koldioxidutsläpp att förflytta en person med spårvagn än att förflytta denne med en bil. En ytterligare fördel är att människor ser spårvagnar som ett pålitligt transportmedel.

Men för att kunna ”tävla” mot självkörande bilar och bussar i framtiden behöver spårvagnarna moderniseras. De måste helt enkelt bli mer intelligenta och så småningom självkörande, anser experterna på Siemens, som ihop med tyska staden Ulm och andra partners tagit fram en första prototyp av ett avancerat förarstödsystem för spårvagnar – Tram Assistant V1.0.

Systemet ska hjälpa spårvagnsförare att undvika olyckor och kommer att till att börja med installeras på alla spårvagnar i Ulm samt i Haag och Bremen. Det består av en rad sensorer plockade från bilindustrin och andra industrier, som lidar, radar och kameror. Systemet loggar också viss information från spårvagnen såsom (nöd)bromsning och hastighet som används för systemförbättringar.

Detta är ett första steg mot självkörande spårvagnar, något som Siemens kommer att fortsätta arbeta med framöver.

Källor

[1] Siemens. A Rescuer for Our Cities. 2018-01-16 Länk

VTI testar automation i EU-projektet BRAVE

Skrivet av Eva Åström, VTI

VTI leder en serie tester i  EU-projektet Bridging gaps for the adoption of automated vehicles (BRAVE).  I december genomfördes de första körtesterna på en provbana i Slovenien.

Projektet ska fokusera dels på acceptans bland olika grupper i samhället, dels på teknikutveckling. Målet med EU-projektet är att öka säkerheten med och förbättra acceptansen för automatiserade fordon. Huvudfokus handlar om att ta hänsyn till såväl teknik som människa. Projektgruppen ska utveckla fordonens gränssnitt och förarstödsystem utifrån människors behov samt utveckla tekniken för att upptäcka föremål som kommer i fordonets väg.

– VTI kommer att koordinera och utföra några av testerna som ska genomföras under de tre år som projektet pågår, säger Anders Lindström, forskningschef på VTI.

Tanken är att projektet ska föreslå nya testmetoder och testprotokoll för biltillverkare och dess underleverantörer. Eftersom VTI har bred erfarenhet och avancerad teknisk utrustning kan vi bidra med bland annat tester i körsimulator, simuleringar med oskyddade trafikanter i virtual reality och kunskap när det gäller detektorutveckling, säger Niklas Strand, forskare på VTI.

I projektet BRAVE  deltar elva organisationer, forskningsinstitut och universitet från sju olika länder. Projektet ska vara klart till sommaren 2020. Vill ni veta mer om projektet kontakta  Anders Lindström på VTI, telefon 08- 555 365 09.

Einrides resa genom USA

Under januari passade Einride på att för första gången ställa ut sin helt självkörande T-Pod i USA. Den visades först i samband med Transport Research Board (TRB) som hölls i Washington D.C. i mitten av januari, efterföljt av Detroit Motor Show. Nästa stopp på T-Pods resa genom USA blir Silicon Valley i Kalifornien där den ska visas i slutet av februari under konferensen Autonomous Vehicles 2018.

Utöver detta passade företagets VD Robert Falck på att hålla ett inspirations föredrag på Stanford University inom ramen för kursen European Entrepreneurship and Innovation. Föredragen är öppna för allmänheten och eftersom jag befinner mig i området passade jag på att delta.

Robert pratade om Einrides vision om att återuppfinna hur vägtransporter av gods ska ske i framtiden. Planen är ett erbjuda prismässigt konkurrenskraftiga transporter som är koldioxidfria. För att kunna göra det har företaget ett helhetstänk och håller på att utveckla mjukvara för fordon som är helt självkörande och kan fjärrkontrolleras, system för batteri- och flotthantering så att fordonen kan nyttjas på ett effektivt sätt, samt själva fordonen (T-Pod). På det viset är Einride ett mjukvarubolag som använder hårdvaran för att utveckla en transporttjänst – och enligt honom är det en unik affärsmodell som företaget använder sig av.  Målet är att uppnå transportkapacitet på 2 000 000 pallar per år 2020.

Som vi rapporterat innan, har företaget inlett ett samarbete med Lidl och de första testerna är planerade till kvartal tre 2018. Einride har dock två andra stora kunder på gång, vilka det rör sig om exakt kommer att bli officiellt inom kort.

Eftersom Robert har utbildat sig vid Stanford och är välbekant med innovationskulturen i Silicon Valley påpekade han också några huvudsakliga skillnader och likheter mellan Sverige och Silicon Valley vad det gäller innovationsarbete. Det är framförallt ett annat tempo. I Silicon Valley kan tiden mellan idé och produktlansering bli relativt kort, medan i Sverige så vill vi helst vara väldigt säkra på allt innan vi vågar ta ett sådant steg, vilket i sig kan ta tid. Trots detta ligger Sverige i topp vad det gäller innovationer.

Här kan ni se bilder från Roberts presentation.

Flygande eller inte?

Det rapporteras hela tiden om flygande bilar. Men kommer vi nå dit inom snar framtid? Det är svårt att säga, det är i alla fall många utmaningar som måste överkommas på vägen dit.

Det fick jag lära mig under ett seminarium som anordandes av SAE i Silicon Valley, där Ralph Panhuyzen från Nederländerna presenterade sitt koncept – ett litet eldrivet och modulärt vägfordon som dockas in i en drönare och blir därmed flygande. Fordonet behöver inte vara självkörande, men det skulle vara en stor fördel om det var det.

Några av utmaningar som Ralph tog upp sammanfattas nedan:

  • Vikt. Fordonet (och drönaren) får inte väga förmycket men samtidigt måste det ha en bra struktur som skyddar resenären. Det är svårt att hitta en balans.
  • Batterier. Dagens batterier håller inte måttet. För att kunna hålla låg vikt är det svårt att ha stora batterier. Små batterier = kort räckvidd. För att vara på säkra sidan jobbar i princip alla med hybrider vilket påverkar fördelen med att reducera utsläpp kraftigt.
  • Storlek. För att hålla vikten nere behöver fordonen vara ganska små. En stor fördel med sådana fordon är att de tar mindre plats, och kan parkeras lätt. Men problemet är att övertyga folk att övergå från stora fordon till små.
  • Oljud. Om dessa flygande fordon ska användas inom tätbebyggda miljöer måste de hålla låg ljudnivå. Men så är inte fallet idag. De låter ungefär som en helikopter. Just nu är det kanske inget problem, men pratar vi om att ha ett större antal sådana på marknaden så lär oljudet bli ett problem och det är inte heller uteslutet att myndigheterna kommer ställa hårda krav.
  • Väder. Med dagens teknologi är det svårt att ta fram en lösning som klarar av dåliga väderförhållanden. Exempelvis kan starka vindar ställa till det (det vet vi som bor i Göteborg mycket väl!).
  • Lagar och regler. Just nu är det oklart under vilka regler som sådana fordon faller. På ett sätt är det bra, men samtidigt är det svårt att övertyga investerarna att satsa på något med relativt okända krav. Kommer exempelvis resenären behöva ha någon slags flyglicens? Det är inte uteslutet att myndigheterna kommer behöva ta fram ett helt nytt regelverk vilket kan ta tid.
  • Landningsbanor. Många tror att flygande bilar kommer kunna landa var som helst. Men så är inte fallet. De kommer kunna transportera folk från A till B. Mest troligt är det att de får lyfta/landa på bestämda fält som ligger en bit utanför tätbebyggda områden. Har man då inte en bil som kan både färdas på väg och flyga så kommer man behöva ett transportmedel till och från fälten.

Summa samarium, det råder starkt intresse för flygande bilar, inte minst från flygindustrin (idag är det väldigt få helikoptrar som säljs per år, och flygande bilar kan öppna upp en helt ny marknad för dem) och vi lär se många proof-of-concept tester inom snar framtid . Men (storskalig) marknadsintroduktion lär dröja.

Waymo utökar flottan

Förra gången skrev vi att Apple utökat sin flotta till 27 fordon. Nu har det blivit känt att Waymo utökar sin flotta – med tusentals Chrysler Pacifica fordon [1]. Dessa är beställda av Fiat Chrysler Automobiles (FCA) och kommer att börja levereras i slutet av året.

Waymo och FCA har ett samarbete sedan tidigare och FCA har bland annat levererat fordonsflottan som Waymo använder i sina tester idag.

Egen kommentar

My fleet is bigger than your fleet?

Källor

[1] Hawkins, A. The Verge. Waymo strikes a deal to buy ‘thousands’ more self-driving minivans from Fiat Chrysler. 2018-01-30 Länk

Udelv levererar

Startupföretaget Udelv har utfört sin första varuleverans med en självkörande mini-lastbil – världens första, enligt företagets VD Daniel Laury [1].

Leveransen skedde i San Mateo i Kalifornien där Udelvs lastbil transporterade varor från en affär till två närliggande destinationer (med en backupförare bakom ratten). Transportsträckan var ca 5 km.

Lastbilen är helt eldriven och har 18 lastutrymmen med automatiska dörrar som öppnas med hjälp av en molnbaserad teknik som delas mellan fordon, kunder och handlare. I sin nuvarande konfiguration kan fordonet köra upp till 96 km (60 miles) och kan frakta upp till 320 kg åt gången (700 pounds). Kunden beställer leveranser och öppnar lastutrymmet via en mobilapp.

Om ett par veckor kommer företaget att ha mer frekventa leveranser från affären med sin prototyplastbil. Planen är att utöka flottan till 1 500 fordon år 2021, och inleda samarbeten med stora kedjor som Amazon och UPS.

Företagets VD har tidigare arbetat på Tesla och Apple.

Egen kommentar

Just nu har Udelv en affärsmodell som går ut på att kunden är hemma och kan ta emot varorna. Men för att den här typen av leveranser ska slå igenom på riktigt behöver på- och avlastning flyta smärtfritt. Det är inte uteslutet att infrastrukturen behöver byggas om – kanske någon typ av dockningsbara postlådor som lastbilen kan komma åt?

Källor

[1] udelv PR. udelv Makes World’s First Public Road Test Delivery From Its Autonomous Last-Mile Delivery Vehicle 2018-01-31 Länk

Nyhetsbrev 367

Flera uppmärksamma läsare har påpekat ett fel i förra utskicket om utvecklingen går för fort, om kopplingen till faktiska forskningsresultat. Det ska förstås stå ”Men väldigt lite av de förväntade positiva effekterna bygger på faktisk forskning”. Texten är rättad nu på vår bloggsida.

Idag skriver vi om Apple, Nuro, Ford, RioTinto och Autolivs nya bolag Veoneer.

Apple utökar flottan

Flera medier rapporterar om att Apple utökat sin flotta med automatiserade prototypfordon ordentligt [1].

I april förra året fick företaget tillstånd för testning av tre automatiserade fordon på allmänna vägar i Kalifornien. Efter det har företaget registrerat ytterligare 24 Lexus RX450h SUV. Detta enligt uppgifter från det kaliforniska departementet för motorfordon (California Department of Motor Vehicles, DMV).

Egen kommentar

Sedvanligt har Apple inte kommenterat detta på något sätt.

Källor

[1] Webb, A., Bloomberg. Apple Expands California Self-Driving Test Fleet to 27 Cars2018-01-25 Länk

Autolivs nya bolag ska heta Veoneer

Autoliv kommer att bilda ett nytt elektronikbolag med namnet Veoneer som är i grova drag en avknoppning av företagets nuvarande verksamhet som går under namnet Electronics [1]. Planen är att det nya bolaget ska börsnoteras under tredje kvartalet 2018 efter att vissa marknads- och regulatoriska villkor avklarats.

Enlig Autolivs VD Jan Carlson är ambitionen att Veoneer ska bli ledande leverantör av avancerade förarstödssystem (ADAS), system för automatiserad körning och fordonselektronik.

Efter avknoppningen kommer Autolivs nuvarande affärsområde Passive Safety fortsätta bedriva sin verksamhet under namnet Autoliv.

Egen kommentar

Autoliv är inte ensam om att dela upp sin verksamhet. Exempel på andra företag som gjort likadant är Delphi som bildat Aptiv och Google som bildat Waymo.

Det återstår att se vad det blir för relation mellan det nya bolaget Veoneer och Zenuity – Autolivs och Volvo Cars gemensamma satsning på automatiserade fordon. Här kan ni i alla fall läsa mer om Autolivs planer.

Källor

[1] Autoliv Press Release. Welcome Veoneer. 2018-01-29 Länk

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden