Kategoriarkiv: HMI

Rön från svenska forskningsprojekt

För ca 10 dagar sedan hölls en resultatkonferens i forskningsprojekten AIMMIT och HATric. Dessa projekt har involverat flera parter, bland andra Volvo Cars, VTI, Chalmers, Semcon och RISE Viktoria och delfinansierades av FFI. Konferensen bjöd på flera presentationer från studier som gjorts inom dessa projekt. Den hölls på Volvo Cars i Göteborg och drog till sig ca 70 deltagare.

Här är en kort sammanfattning av tre presentationer, fler kommer i nästa nyhetsbrev.

Niklas Strand och Christina Stave från VTI presenterade en studie som utforskat förarnas upplevelser och erfarenheter med Pilot Assist i Volvobilar. Studien är baserad på semi-strukturerade djupintervjuer med förare. Intervjuerna gjordes vid fyra tillfällen: innan förarna fick bilen levererad för att ta reda på deras förväntningar, strax efter att föraren hade hämtat sin nya bil, efter en vecka samt efter ca 3 månader.  Studiens resultat tyder på att förarnas mentala modeller av hur bilen fungerar hade utvecklats med tiden. Däremot hade inte deras förståelse av själva Pilot Assist utvecklats så mycket. Förkunskaper och informationen som köparna får hos återförsäljaren spelar stor roll för hur de använder och upplever systemet.

Pontus Wallgren från Chalmers pratade också om en studie som är baserad på semi-strukturerade intervjuer med bilförare (13 män, 1 kvinna). Studien visar att många hade svårt att föreställa sig vad en automatiserad bil skulle kunna vara och hur den skulle kunna användas. Det fanns dock tydliga skillnader beroende på tidigare erfarenheter. Väldigt få pratade om vad de skulle kunna göra i bilen medan den framförs av automationen. Likaså hade de inga djupa tankar om gränssnittdesign. När deltagarna blev tillfrågade var automatiserade bilar skulle kunna användas konstaterade många av dem att det är framförallt motorväg och landsväg. De hade svårt att föreställa sig hur en automatiserad bil skulle kunna fungera i Tingstadstunneln. Bland fördelarna som lyftes fram var att det var roligt/spännande, säkerhet och miljö. Bland utmaningarna nämndes tekniken, systemförmågan, ansvarsfrågor, mix av olika bilar, ”big brother” och kostnad.

MariAnne Karlsson från Chalmers pratade om utmaningar med att utveckla konceptuella ramverk för design av interaktion i automatiserade fordon. Baserat på bland annat intervjuer med representanter från industrin är en slutsats att det finns två tydliga sidor – säkerhet och upplevelse. I framtiden behöver dessa integreras på ett bättre sätt men det finns ingen enkel väg framåt. En annan observation från studien är att i-et i HMI har olika innebörd inom en och samma grupp. Betyder det interface eller interaktion?

Start ride & pull over

Under ett mediaevent som hölls på Waymos testanläggning i Kalifornien diskuterade företagets VD John Krafcik varför företaget valt att inte tillåta föraren att ta över kontrollen från fordonet [1, 2].

Valet härstammar från en studie från 2013 där företagets anställda fick agera testpersoner i automatiserade fordon. Studien visade helt enkelt att de tappade situationsmedvetenhet när de färdades i automatiserat läge och hade därmed svårt att på ett säkert sätt ta över kontrollen från fordonet. Detta trots ljudvarningar som de fick när det var dags att ta över.

Några dagar efter studien beslutade företaget att överge automatiserad körning där föraren tillåts att ta över kontrollen. Istället valde de att fokusera på automatiserad körning där föraren har två möjligheter: att starta automatiserad körning och att tala om för fordonet att stanna när det blir möjligt.

Dagens Chrysler Pacifica som ingår i Waymos fordonsflotta är därför utrustade med endast två styrknappar: start ride och pull over. Dessa är tillgängliga i baksätet och det är tänkt att alla som färdas i ett automatiserat fordon är passagerare. Det finns också en help-knapp som är tänkt att användas i nödfall.

Källor

[1] Dave, P., Reuters. Google ditched autopilot driving feature after test user napped behind wheel. 2017-10-31 Länk

[2] Hawkins, A., The Verge. Waymo gave me a ride in a car with no driver2017-10-31 Länk

AI-baserad “ratt”

Jaguar har visat sitt nya ”ratt” baserad på artificiell intelligens för användning i automatiserade fordon år 2030 [1]. Den kallas Sayer och är en bärbar enhet, eller virtuell assistent, som användaren bär med sig och kan använda i olika fordon för att interagera med dem. Användaren kan använda den för att exempelvis boka en bil.

Egen kommentar

Jag måste erkänna att jag har svår att förstå varför någon skulle vilja bära med sig en AI-ratt? Varför inte använda en smarttelefon, smartklocka eller liknande?

Källor

[1] Jaguar Newsroom. “HELLO, MY NAME IS SAYER. I AM THE STEERING WHEEL OF THE FUTURE”. 2017-09-04 Länk

Audiosignaler ger bättre interaktion

Nuance Communication och det tyska forskningscentret för artificiell intelligens DFKI har gjort en studie där de studerat förares reaktionstid och uppfattning av olika systemmeddelanden i ett automatiserat fordon. Detta har studerats i kontexten av kontrollöverlämning från föraren till fordonet, och vice versa.

Studien har utförts med en simulerad automatiserad personbil i olika trafikscenarier. Medan testdeltagarna (förarna) var engagerade i olika aktiviteter, som läsning, skrivning och musiklyssning, meddelade fordonet dem att ta över kontrollen genom vibration, visuella och ljudsignaler. Efter varje interaktion blev testdeltagarna ombedda att uppskatta bland annat sin upplevelse, användbarheten av informationen och tillit till den.

En generell slutsats är att multimodala gränssnitt bestående av ljud, vibration och visuella signaler var mest effektiva. Vilken typ av signal som testdeltagaren föredrog berodde på aktiviteten som han/hon var engagerad i. Det innebär i princip att varningssystemet behöver baseras på kontextuell information, inklusive den om förarens aktiviteter.

En annan slutsats är att ljudsignaler upplevdes behagligast och ledde till snabbast reaktion, oberoende av testdeltagarens aktivitet. Dessutom hade testdeltagarna mest tillit till ljud- och vibrationssignaler.

Överlag hade testdeltagarna längst reaktionstid när de exempelvis lyssnade på musik eller ljudbok.

Detta är en kompletterande studie till en enkätundersökning som Nuance gjort i USA och Storbritannien där 400 förare var tillfrågade om vilka aktiviteter som de skulle sysselsätta sig med om de färdades i automatiserade fordon [2]. Den visade en tydlig skillnad i aktiviteterna beroende på om den tillfrågade skulle färdas ensam i bilen eller med en passagerare. Av de tillfrågade skulle exempelvis 42% prata i telefon om de färdades ensamma, men om de åkte med någon annan i bilen skulle endast 19% prata i telefon.

Nuance har nu öppnat ett kontor i anslutning till DFKI för att fördjupa deras samarbete om bland annat kognitiv och konversabel AI för interaktion mellan människor och fordonssystem.

Källor

[1] Nuance Press Release. Nuance and DFKI Jointly Advance Cognitive and Conversational AI for Autonomous Driving. 2017-05-23 Länk

[2] Nuance. Autonomous cars – What passengers want to do instead of driving. April 2017. Länk

Ny Lexus LS med 3 världsnyheter

Nya Lexus LS kommer med vad Toyota kallar 3 världsnyheter inom aktiv säkerhet [1].

Den första nyheten är ett system som inte bara kan automatbromsa vid en incident utan också styra och göra en undanmanöver runt ett hinder, till exempel en fotgängare som kastar sig över gatan.

Den andra nyheten är en stor head-up display på vindrutan, som bland annat varnar för fotgängare framför bilen även i mörker, genom att kombinera information från en stereokamera med en radar.

Nyhet nr 3 är en funktion som detekterar för andra fordon som kommer från sidan i en korsning med hjälp av sidoradarer i bilens front, och varnar föraren via head-up display.

Källor:

[1] Hans Greimel: Lexus touts LS safety functions as world firsts, Automotive News Europe 2017-02-02 Länk

Hur snabbt kan en förare återta kontrollen?

En grupp forskare vid University of Southampton har utfört en studie där de undersökt hur snabbt en mänsklig förare kan återta kontrollen från ett högt automatiserat fordon [1, 2].

Testet utfördes i en körsimulator där teststräckan bestod av en sexfilig motorväg med tre körfält i vardera riktningen. Testgruppen bestod av 26 förare (10 kvinnor och 16 män) som var mellan 20 och 52 år. I genomsnitt hade de haft körkort i 10,6 år (minimum 1 år). För att växla mellan manuellt och automatiserat läge behövde förarna aktivera två knappar på en touchskärm placerad i bilens mittkonsol. När det krävdes att de återtar kontrollen fick de en uppmaning via en ikon som ersatte hastighetsmätaren på instrumentpanelen och ett röstmeddelande som löd ”Please resume control”.

Övertagningstiden mättes både när förarna åkte med i ett automatiserat fordon utan att vara engagerade i några andra uppgifter och när de var engagerade i att läsa en artikel från National Geographic.

För det första fallet varierade tiden mellan 2,0 och 25,8 sekunder (median 4,6 sekunder). När förarna var distraherade med läsning tog det mellan 3,2 och 21,0 sekunder (median 6,1 sekunder) för dem att återta kontrollen. Räknat med medianvärden innebär detta att bilen hinner förflytta sig ca 143 respektive ca 190 meter tills föraren kan återta kontrollen. Viktigt att notera är att dessa tider inte inkluderar tiden det tog för förarna att ta ställning till vad som händer i den givna situationen.

Källor

[1] Eriksson, A., Santon, N.A., Human Factors: The Journal of the Human Factors and Ergonomics Society. Takeover Time in Highly Automated Vehicles

Noncritical Transitions to and From Manual Control.

[2] Brown, B., Digital Trends. Lives depend on how fast drivers resume control of semi-autonomous vehicles. 2017-01-30 Länk

Röststyrning

I vårt senaste nyhetsbrev skrev vi att röststyrning var väldigt populärt på årets Consumer Electronics Show (CES). Flera fordonstillverkare visade sina lösningar med Alexa, Cortana och liknande digitala assistenter. Automotive News skriver om de huvudsakliga skillnaderna mellan dessa lösningar [1].

De flesta lösningar är baserade på en smartphone-applikation. Däremot har Volkswagen en lösning som är integrerad med övriga system i bilen utan att gå via smartphone.

Källor

[1] Hetzner, C. Automotive News. VW joins Ford, BMW to offer Amazon’s ’Alexa’ voice service. 2017-01-20 Länk

Autolivs LIV

Under Consumer Electronics Show som går av stapeln i början av januari väntas Autoliv visa upp sitt Learning Intelligent Vehicle (LIV) [1]. Det är ett system som utvecklats för att skapa ett förtroendefullt samarbete och delad kontroll mellan föraren och fordonet, för såväl självkörande fordon som för fordon där föraren har kontroll.

LIV baseras på information om föraren, bilen och omgivningen från teknologier som finns tillgängliga hos Autoliv idag. På sikt kommer det att inkludera även en rad andra teknologier, däribland online- och offline-baserad maskininlärning.

Källor

[1] Holm, O., MotorMagasinet. Autoliv Research lanserar en lärande intelligent bil. 2016-12-20 Länk

HMI-inspiration

En grupp studenter vid Art Center College of Design i Kalifornien har under en 14 veckor lång kurs utforskat bland annat hur man skulle kunna hjälpa människor att lita på självkörande fordon och hur man skulle kunna göra att samåkning upplevs personlig.

Här kan ni se några av deras idéer.

Källor

[1] Stewart, J., Wired. In the Self-Driving Future, Cars Are the New Arcades. 2016-10-25 Länk

Synskadade har stora förhoppningar på den nya teknologin

I augusti fick en grupp synskadade studenter och anställda vid Perkins School for the Blind i Massachusetts möjlighet att provåka i ett självkörande fordon på en parkering i anslutning till skolan [1]. Fordonet i fråga var en golfbil som omvandlats till självkörande av startupföretaget Optimus Ride.

Trots att resan var kort och följde en förbestämd rutt var testdeltagarna entusiastiska och uttryckte att de har stora förhoppningar på den nya teknologin.

Skolans VD Dave Power konstaterade att självkörande fordon skulle kunna revolutionera de synskadades liv, givet att dessa fordon är designade på rätt sätt. Liknande åsikter har framkommit av andra förespråkare för synskadade.

Powers tycker att företagen borde anpassa sina självkörande fordon för synskadade snarare än producera speciella fordon för dem, eftersom detta skulle förmodligen vara dyrare. Han tror också att det kan vara svårt för traditionella fordonstillverkare att ta hänsyn till de synskadades behov, och därför försöker hans skola skapa en aktiv dialog med teknikföretagen. Målet är att tydliggöra de synskadades behov så att teknikföretagen kan designa och utveckla lösningar utifrån detta.

Som ett exempel på detta har Perkins School studenter och anställda föreslagit till Optimus Ride att lämna tillräckligt med golvyta för ledarhundar, och att skapa en geststyrd app för smartphones som synskadade passagerare skulle kunna använda för att bland annat kalla på ett fordon och instruera det att göra oplanerade stopp. Appen i sin tur skulle kunna ge dem regelbundna statusuppdateringar om resan och meddela dem när de har nått destinationen.

Viktigt att notera är att delvis automatiserade fordon utesluts som ett sätt att förbättra de synskadades mobilitet. För att mobiliteten ska bli bättre än idag måste fordonen vara helt självkörande och kunna användas utan något direkt mänskligt stöd.

Egen kommentar

Inom det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden bedrivs just nu ett projekt kallat ”Automatisering för ökad tillgänglighet?” som syftar till att identifiera hur automatiserade fordon kan bidra till en högre tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Projektet fokuserar på vilken nytta personer med synnedsättning kan få av självkörande fordon och det beräknas vara klart i april 2017. Det jobbar förutsättningslöst kring graden av automation och försöker identifiera nyttor för olika grader av synnedsättning i system med olika grad av automation. Det drivs av Norconsult Astando och medverkande är Viktoria Swedish ICT, Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Volvo Cars och Synskadades Riksförbund.

Källor

[1] Woyke, E., MIT Technology. The Blind Have High Hopes for Self-Driving Cars. 2016-10-12 Länk