Alla inlägg av Johan Wedlin

Aktuatorer, Funktioner, Sensorer

ZF köper TRW Automotive

Förra veckan blev det klart att det tyska företaget ZF Friedrichshafen köper amerikanska fordonskomponenttillverkaren TRW Automotive.

Enligt Automotive News [1] är ett viktigt skäl för ZF att få tillgång till TRWs teknologi för kollisionsundvikande system som kameror, elstyrservo och elektroniskt reglerade bromsar – nyckelteknologier för automatiserade fordon. Enligt TRWs VD John Plant är utvecklingen av dessa teknologier så komplex och dyr att endast ett fåtal stora leverantörer kan klara det.

Konsultfirman IHS Automotive har räknat ut att marknaden för automatiserade fordon kan nå 21 miljoner fordon 2030, varav en stor del, 14 miljoner, är Nivå 3-fordon enligt NHTSA-skalan. Men, säger man, även om den mer sofistikerade teknologin aldrig når marknaden så kan leverantörerna ändå tjäna pengar på mer grundläggande kollisionsundvikande system som sprider sig neråt till även lågprissegmenten. ZF-TRW räknar med att ta en stor del av den kakan.

Närmast på gång från TRW är en radar kallad AC 1000 som kopplad med en kamera kan hjälpa fordon att automatiskt styra, accelerera och bromsa. Dock fungerar det bara på landsvägar och i normalt dagsljus och kan inte hantera filbyten.

ZF har en lång historik. Företaget grundades 1915 av Ferdinand Zeppelin för att leverera transmissioner till hans luftskepp. Även om transmissioner har varit företagets kärna så har man också ökat produktportföljen bland annat med köpet av Sachs som bland annat tillverkar stötdämpare och motorkomponenter.

Egen kommentar

Konsolideringen bland fordonsindustrins leverantörer av denna sorts teknologier kan innebära att mindre fordonstillverkare som t.ex. Volvo Cars kan hamna i strategiskt underläge när det gäller att få tillgång till de nya teknologierna tidigt. De stora leverantörerna kan förväntas prioritera större affärer.

Källor

[1] ZF-TRW ’playing in a new league’; Combo gains clout in collision avoidance, Automotive News 2014-09-22 Länk

Nyhetsbrevet

Intervju med redaktionen

Hur ser ni på framtiden avseende automatiserade fordon?

Azra: Vårt trafik- och transportsystem är komplext med många komplexa problem som kräver många komplexa lösningar. Det är därför spännande med så många olika spelare inom området som jobbar mot olika lösningar.

Johan: Det är ju ett starkt teknikrace som pågår, men det är fortfarande oklart om det kommer att finnas någon marknad för helt autonoma fordon. De stora vinsterna i form av ökad säkerhet, minskad trängsel och jämnare trafikflöde kommer först när en stor del av fordonen är automatiserade. Då blir det svårt att hitta tidiga kunder som är villiga att betala. Jag skulle vilja se mer studier av detta och inte bara av tekniska lösningar.

Kent Eric: Jag tror att den största skillnaden kommer att vara hur man ser på restiden. Redan med adaptiv farthållare och automatisk kökörning så kan föraren slappna av mer. Restiden är inte förlorad tid. Man kommer att kräva en lugnare trafikrytm och säker trafik.

Hur hittar ni material till nyhetsbrevet?

Azra: Jag söker information på många olika ställen. Jag läser pressmeddelanden från företag, nättidningar, webbforum, sociala medier och deltar på seminarier och konferenser. Det händer också att vi får tips av våra läsare, vilket uppskattas oerhört mycket. Här vill jag passa på att uppmuntra er att skicka oss ännu fler tips och förslag på vad ni skulle vilja läsa om i nyhetsbrevet.

Johan: Vi får alltfler tips från läsarna vilket kompletterar våra egna, främst Azras, källor. Fortsätt med det!

Kent Eric: Mitt bidrag är marginellt, teamet har överträffat mina förväntningar. Jag hade hoppats att vi skulle få fler tips och fler kommentarer till nyheterna.

Är redaktionen och Swedish ICT nöjda med nyhetsbrevet?

Azra: Vi har fått positiv feedback från många av er och för mig är det ett tecken på att vi lyckas leverera värdefullt och intressant innehåll i våra brev. Det är extra roligt med tanke på att vi har läsare från så många olika branscher. Jag har också sett att våra nyhetsbrev används som informationskällor i viktiga rapporter och utredningar, vilket är ännu ett bevis på att vi gör ett bra jobb.

Johan: Ja, det känns bra. Första nyhetsbrevet nådde 32 mottagare och idag har vi 585 prenumeranter från såväl industri, akademi och samhälle. Vi får också bra feedback att man tycker det är lättläst.

Kent Eric: Absolut, gensvaret från läsarna är mycket positiva. Vi såg ett behov när automatiserade transportsystem på kort tid blivit internationellt mycket hett både från industriaktörer, myndigheter, forskare och politiker. Forskningsinstituten vill orkestrera innovation genom att hitta vinnande nyttor för alla aktörer i samordnade aktiviteter.

Konferenser

Workshop om automatiserad körning

Skrivet av Mathias Lidberg, Chalmers

Det är med glädje vi kan meddela att IAVSDs workshop om automatiserad körning och autonoma funktioner i vägfordon kommer att hållas den 27-29 augusti 2014 här i Göteborg.

Ämnet för seminariet är systemdynamiken för självkörande fordon – de fordon som har fullständig eller partiell autonomi i olika miljöer eller i speciella situationer, till exempel för att undvika olyckor.

Trenden mot automatiserad körning och autonoma funktioner utvecklas snabbt i hela bilindustrin, med högprofildemonstrationer från Google och andra. Nyligen meddelade Volvo Cars att de avser att driftsätta självkörande fordon i stort antal i Göteborg under 2017 – alltså är Göteborg den naturliga mötesplatsen för denna workshop!

För ytterligare information och anmälan: http://www.chalmers.se/iavsd2014

Samhällspåverkan

Sergey Brin om Googles självkörande bil-projekt

I en videointervju hos <re/code> [1] berättar Googlegrundaren Sergey Brin bland annat om framtidsprojekten som utvecklas i idélaboratoriet Google X, som drivs skilt från övriga Google. Sergeys drivkraft är att ta forskning till verkliga tjänster för bred användning.

Ett av de 8 projekten man driver inom Google X är det om självkörande bilar. En grundtanke med projektet är förbättra världen, dels genom att ge mobilitet även för dem som idag är underförsedda, som unga, gamla, handikappade men även dem som bor utanför områden med bra kollektivtrafik. Dels genom att minska belastningen på samhället: dagens individuellt ägda bilar står parkerade 96-97 % av tiden och tar upp 3 parkeringsplatser, vilket tar upp enormt stora ytor. Till det kommer trängsel: det finns undersökningar som visar att ca 30 % av trafiken i stora städer är bilar som letar efter parkering. Med självkörande bilar som man beställer kan man minska det behovet. Dessutom skulle de kunna köra tätare i fordonståg och även fortare, när man väl verifierat säkerheten.

Man har nu, ihop med befintliga leverantörer till bilindustrin, skapat en prototyp för hur en framtida självkörande bil kan se ut, för att bättre kunna studera integration och även användarupplevelsen: med prototyper som bygger på vanliga bilar får man inte samma upplevelse som när man åker i en bil utan ratt, gas, broms. Dessutom kan man designa bilen med bättre passiv säkerhet genom att man kan placera komponenter som sensorer bättre än när man ska göra det i en befintlig bil.

Man planerar att bygga 100-200 prototyper, att användas för testning på allmänna vägar, inledningsvis med förare och någon form av interface typ joystick, men så småningom, förhoppningsvis inom ett par år kan man ta bort detta och köra dem helt själva.

Sergey Brin berättar också att man arbetar med myndigheterna (i USA) om den framtida lagstiftningen och han är hoppfull att det går att hitta en lösning: självkörande bilar är inget nytt utan ungefär som tidigare hästkärror.

Hela intervjun ser ni här, den är nästan 70 minuter lång och avsnittet om självkörande bilar börjar 22:30 minuter in. Det kommer också en publikfråga som börjar efter 61:00 minuter och handlar om de moraliska dilemman som dagens förare kan ställas inför och som självkörande bilar kan behöva hantera. Sergey Brin menar att dilemmat är lite konstruerat och att självkörande bilar kan göras mycket säkrare än dagens förarberoende fordon.

Egen kommentar

Sergey undviker elegant en del frågor, som den om Google kommer att sälja bilar själva. Jag tror att han inser att det finns många traditionella frågor att lösa när man ska bygga bilar, förutom krocksäkerhet – som han berättar att det arbetar med – så finns det massor av frågor att lösa runt kvalitet, produktionsanpassning och produktegenskaper som ljud, komfort och prestanda.

Källor

[1] Swisher, Kara: Self-Driving Into the Future: Full Code Conference Video of Google’s Sergey Brin 2014-06-11. Länk

Affärsmodeller, Forskningsprojekt, Kolonnkörning, Konferenser

Automatiska fordonståg

På gårdagens SVEA-seminarium om Vehicle Dynamics in a Cooperative Environment togs självkörande fordon upp ur flera aspekter.

En tidig applikation av fordonsautomation kan komma att vara konvojkörning med tunga lastbilar.

Det går att spara bränsle med uppkopplad konvojkörning och med befintliga sensorer, vilket man visat t.ex. i SARTRE-projektet. Redan vid fordonavstånd på 20 m kan man spara ca 8 % bränsle, vid 10 m avstånd ca 10 % och kan man komma ner till 5 m avstånd mellan bilarna kan man spara ca 15 %. Besparingen varierar mellan fordonen i konvojen så det bör skapas något system för att fördela vinsterna.

Ovanstående gäller på körning på platta vägar. Verkligheten innehåller backar vilket ger utmaningar när bilarna i en konvoj är olika lastade och har olika motorstyrka och då får olika hastighet uppför backarna. Vid nedförsbackar kan bilarna som får lägre luftmotstånd i konvojen behöva bromsa bort mer energi.

Ett möjligt sätt att hantera detta är att ha en övergripande transportkontrollsystem.

En annan utmaning är affärsmodeller och affärsekosystem. För att teknologin ska löna sig krävs det att åkarna kan köra konvojkörning mycket, och då räcker det inte med några få som är utrustade. Det krävs därmed också standardisering så att bilar av olika märken kan samköra.

Mjukvara

System of systems

Vårt systerinstitut SICS Swedish ICT – Swedish Institute of Computer Science – utger kopplat till FFI-projektet TIVES (Technology Intelligence within Vehicle Electronics and Software) ett nyhetsbrev för omvärldsbevakning av FOU inom fordonselektronik.

Det senaste handlar om ”System of systems” vilket har många kopplingar till autonoma fordon. Ni hittar nyhetsbrevet här.

Konferenser

Elektronik i Fordon 2014

Konferensen Elektronik i Fordon hölls för 10 året 8-9 april i Nya Ullevis konferenscentrum, i år med ca 285 deltagare. Konferensen vänder sig huvudsakligen till näringslivet och är alltså inte så vetenskapligt eller akademiskt inriktad, även om några av presentatörerna kom från universitet.

Konferensens första dag var gemensam medan den andra var uppdelad på 4 spår: Drivlina & Transmission, Elektronik & Arkitektur, Säkerhet och Tunga Fordon. Automatiserade och självkörande fordon togs upp i många presentationer i flera av spåren. Själv deltog jag i Säkerhetsspåret och lite i Tunga Fordon.

Se även på konferensens hemsida www.elektronikifordon.se.

Anders Kullgren från Folksam visade statistik för hur olika elektroniska skyddssystem haft effekt på trafiksäkerheten.

Nästa stora steg blir autonom körning, troligen med början i separata körfält. Det har potential till stora säkerhetsvinster men ställer krav på anpassning av infrastrukturen.

Transportstyrelsen håller på att titta på lagkravs- och ansvarsfrågor.

Jonas Ekmark från Volvo Personvagnar berättade om samarbetsprojektet Drive Me, som ju ska placera 100 självkörande bilar i Göteborg 2017.

Jonas tog också upp problematiken med de olika försök till klassificeringsnivåer för autonom körning som finns, dels i att de är flera standarder, dels i att de alla försöker reducera en komplex verklighet till en enkel linjär skala.

Han tog också upp såväl möjligheter som svårigheter med självkörande bilar, som t.ex. positioneringsnoggrannheten där GPS inte är tillräckligt bra.

Vad gäller återlämnande av kontroll till föraren så måste systemet designas så att det kan klara sig även om föraren inte tar kontrollen. Tiden för överlämnande blir därmed inte en så viktig fråga.

Johanna Vännström, fordonsergonom på Scania, berättade om deras arbete med automationsdesign med föraren i fokus. Scania har utvecklat en metod för att utveckla och bedöma autonoma system, kallat MODAS.

Vid automatisering går förarens roll från att vara såväl operativ, taktisk och strategisk, till att istället bli strategisk, övervakande och ”resilient” (ska klara att ta över om och när systemet brister).

Anders Almevad, projektledare för samarbetsprojektet Non Hit Car and Truck på Volvo Personvagnar, berättade om projektet och vilka erfarenheter man dragit.

Projektet har bland annat tittat mycket på sensor fusion, men även tagit fram en patentsökt manövergenerator som kan hitta ”flyktvägar” och undvika kollisioner. Tanken är att gå vidare och utveckla manövergeneratorn för självkörande fordon.

Ari Soltani från Qamcom berättade om radarteknologi som möjliggörare för självkörande fordon. Sådana måste vara robusta och ha hög noggrannhet för att kunna även fånga upp det som föraren idag kan uppfatta och tolka.

Trenderna inom radarteknologin går mot högre frekvenser, minskad storlek, bättre signalbehandling och lägre pris. De högre frekvenserna leder bland annat till ökad störningskänslighet och att man kan få fler reflektioner från varje objekt, som då måste analyseras för att se vilka som hör till samma objekt.

Pär Degerman från Scania höll slutligen en presentation om automatisering för ökad trafiksäkerhet. Ett problem är att införandet av ny teknologi leder till dyrare fordon, vilket gör att man på vissa marknader får en låg penetration och inte får de trafiksäkerhetseffekter man eftersträvar. Om man kan standardutrusta fordonen blir så klart effekten bättre, vilket ju EU-lagkravet om automatbromsning för tunga fordon syftar till.

Självkörande fordon ger möjlighet för förarna att göra annat under tråkiga stunder. För yrkesförare kan det handla om att göra annat arbete som att ha kontakt med kunder eller göra administration.

Utmaningar för automation är anpassning av lagar och regelverk, ansvarsfrågor, teknologin i sig och acceptans, inte bara av användarna utan också av omgivningen. Elsystemen kommer att behöva uppgraderas för att hantera både den ökade informationsmängden och säkrad kraftförsörjning.