Alla inlägg av Azra Habibovic

Forskningsprojekt, Mobilitetstjänster

Fler tankar om mobilitet

I slutet av mars höll Vehicle and Road Automation (VRA) ett webbaserat seminarium [1] där Adriano Alessandrini (koordinator för EU-projektet CityMobile2) framförde sina tankar om mobilitet i framtiden.

I sin presentation försökte Alessandrini belysa följande frågor:

  • Hur kommer det ”urbana ekosystemet” att förändas när vägfordon blir självkörande?
  • Vad blir konsekvenserna av dessa förändringar för industrin, medborgare och deras livsstil?

Han konstaterade att automatiserad mobilitet innebär att personer och gods transporteras utan någon förare. Detta uppnås antingen genom att successivt automatisera föraruppgifter i dagens vägfordon, eller genom att successivt ta ut helt automatiserade transportsystem från en helt separat infrastruktur.

Vidare berättade han att man inom ramarna för CityMobil2 betraktat tre olika visioner:

  • Urban Automated Passenger Transport
  • Progressively more Automated Private Cars
  • Urban Automated Freight Transport

Var och en av dessa visioner kan komma att medföra både positiva och negativa effekter. Som ett exempel kan vi nämna att den först nämnda visionen möjliggör dörr-till-dörr-transport. En naturlig fråga att ställa kopplat till det är om on-demand dörr-till-dörr-tjänster kommer resultera i ett ökat antal resor. Det finns minst två möjliga svar på denna fråga:

  • Ja, eftersom bättre transporter brukar leda till att folk reser oftare och längre sträckor.
  • Nej, eftersom detta kan regleras med olika avgifter.

Alessandrini gick igenom varje vision och listade möjliga effekter samt vilka faktorer som kommer påverka respektive vision. En slutsats som han drar i slutet av presentationen är att vi behöver policys som gynnar visioner som är bäst för våra städer.

VRA är ett initiativ som finansieras av EU (7:e ramprogrammet) och koordineras av ERTICO – ITS Europe. Konsortiet består av 11 organisationer, däribland AB Volvo. Målet är att skapa ett nätverk av olika organisationer och experter som på ett eller annat sätt arbetar med automatiserade fordon och tillhörande infrastruktur. VRAs koordinator, Maxime Flament, gav också en kort presentation om VRA på ovannämnda seminariet.

En videoinspelning av Flaments och Alessandrinis presentationer hittas här.

Källor

[1] VRA. VRA Webinar 1: “Long Term Socio-Economic Effects of Mobility Automation in Cities”. 2014-03-28. Länk

Mobilitetstjänster

Mobilitet i framtiden

Förra gången skrev vi om Fords vision där det konstaterades att­ mobilitet kommer vara ett nyckelbegrepp i framtiden. Ford är dock inte ensamma om det. I slutet av förra veckan hade Autoline en lång diskussion med Chris Borroni-Bird från Qualcomm (ett kommunikationsföretag), Jean-Francois Tremblay från Ernst & Young och Jim Sayer från University of Michigan om just mobilitet och dess relation till automatiserade fordon [1].

Till att börja med försökte man reda ut vad mobilitet innebär och hur det kommer att utvecklas i framtiden. Representanten från Qualcomm definierade mobilitet som transport av personer från punkt A till punkt B. Han påpekade också att den pågående utvecklingen inom fordons- och telekombranschen kommer leda till en hel transformation av hur vi förflyttar oss och att vi kommer ha ett transportsystem där alla transportslag är kopplade till varandra och fungerar sömlöst. Tremblay lade till att mobilitet inkluderar också transport av gods, samt att förflyttning av både människor och gods kommer vara mycket mer koordinerat och optimerat i framtiden. Sayer påpekade att framtidens mobilitet inte nödvändigtvis kommer betyda slutet för privatägda bilar, men att vi kommer ha fler nya tjänster (t.ex. bildelning).

Under diskussionens gång konstaterades det också att framtida fordon kommer definieras av fem egenskaper: automated, connected, electric, shared, small. Sådana fordon kommer att vara av stor vikt för tätbebyggda områden eftersom de kommer adressera många stora problem som städerna brottas med.

En annan intressant detalj som togs upp är att mobilitet kommer vara en komplex ekvation med många ingredienser. Just nu pratar man mycket om positiva effekter som automatiserade fordon kommer medföra, men det är också viktigt att ta hänsyn till möjliga negativa effekter som till exempel att det finns en risk att folk reser längre sträckor eftersom det blir bekvämare att resa.

Det påpekades att fordonstillverkare kommer behöva tänka om vad det gäller deras interaktion med kunderna och vilka tjänster som de erbjuder till kunderna.

Till slut fick deltagarna en fråga om vem som kommer leda den revolutionerande mobilitetförändringen i framtiden. Svaret blev att det är svårt att föreställa sig att det är bara en organisation eller tjänst som definierar spelreglerna. Det är mer troligt att det blir en kombination av flera olika aktörer.

Källor

[1] Autoline. The Next Big Move for Automotive Mobility. 2014-03-28. Länk

Mobilitetstjänster

Fords vision

I en intervju på Forbes Reinventing American Summit konstaterar Fords styrelseordförande Bill Ford att självkörande bilar är ett faktum och att sådana fordon kommer introduceras innan samhället hunnit lista ut hur dessa ska hanteras [1]. Det innebär att det finns en hel del frågor som måste adresseras inom snar framtid.

En annan slutsats som Ford drar är att ökad grad av automation i bilar kräver förändringar i fordonstillverkarnas arbetsprocesser. Generellt sett är tillverkarna vana att prata om 5-7 års cykler men nu gäller det att handla mycket snabbare.

Till slut konstaterar Ford: ”We’re a personal mobility company. Whatever form that takes, we need to pursue”.

Egen kommentar

Att prata om mobilitet i samband med automatiserade fordon har blivit väldigt vanligt. Många tror att dagens mobilitet kommer förändras drastiskt med introduktion av automatiserade fordon.

Källor

[1] Solomon, B. Forbes. Bill Ford: ’Self-Driving Cars Are Coming’. 2014-03-27. Länk

Samverkan människa - maskin

Fordon som läser av förarens känslor

Det kommer dröja länge tills vi alla färdas i helt självkörande fordon. Under tiden är det viktigt att stödja föraren och få honom/henne att köra på ett säkert sätt. Bloomberg Businessweek skriver om studenter från University of Waterloo i Kanada som utvecklat ett system för igenkänning och hantering av förarens frustration och ilska [1].

Systemet använder sig av information från tre olika sensorer: en som mäter förarens hjärtfrekvens, en som mäter trycket från förarens grepp om ratten och en som känner av förarens ansiktsuttryck. Om förarens hjärtfrekvens och grepp om ratten överskrider ett visst värde aktiveras kameran för att kontrollera om föraren är frustrerad. För att systemet ska fungera behöver varje ny förare ”träna” kameran genom att visa sitt ansiktsuttryck när han/hon är lugn samt när han/hon är frustrerad.

När frustration upptäcks spelar systemet en lugnande låt från förarens smartphone med hjälp av en app som till exempel Musik Square. Musik har visat sig ha en lugnande effekt på förarna, men även andra åtgärder som gör föraren lugn kan tänkas (t.ex. temperaturjustering).

I samband med detta nämns också att flera fordonstillverkare redan introducerat system för detektion av uppmärksamhets- och trötthetsnivåer samt att igenkänning av känslor är något som är under utveckling. Det nämns bl.a. att Peugeot Citroën samarbetar med forskare vid École Polytechnique Fédérale i Schweiz för att skapa en videosensor som detekterar förares känslor, samt att Volvo håller på att vidareutveckla sitt befintliga trötthetsdetektionssystem. Volvos vidareutveckling går ut på att inkludera en sensor bestående av små lysdioder (LED) som möjliggör bättre igenkänning av förarens ansiktsuttryck och ögonrörelser.

Källor

[1] Winter, C. Bloomberg Businessweek. Teaching Cars to Read Our Emotions. 2014-03-26. Länk

Kooperativa system

Michigan vill utöka antalet uppkopplade fordon

Som vi rapporterat om tidigare har Michigan University med stöd av det amerikanska departementet för transport (U.S. Department of Transportation) utfört s.k. Safety Pilot där man testat 3000 uppkopplade fordon i verklig trafik. Nu har universitetet planer på att dra igång ett fortsättningsprojekt [1]. Den här gången med 9000 fordon. Att utvärdera effekten av uppkopplade fordon ses som ett viktigt steg mot självkörande fordon.

Egen kommentar

Det här uttalandet kom bara ett par dagar efter att Michigan University godkänt byggnation av den nya testbanan för automatiserade fordon som vi skrev om i förra nyhetsbrevet.

Källor

[1] Woodhouse, K. U-M to triple number of talking cars in Ann Arbor to 9,000 as connected vehicle research ramps up. 2014-03-25. Länk

Sensorer

Continental börjar tillverka radar i Texas

Continental kommer börja tillverka kortdistansradar (short range) i Texas för den amerikanska marknaden [1]. Detta eftersom efterfrågan på sådana sensorer ökat kraftigt på grund av allt fler automatiserade funktioner i fordon. Tillverkningen startar nu i dagarna och planen är att fabriken om två år årligen ska kunna tillverka tre miljoner radarenheter.

Kortdistansradar används bl.a. för övervakning av döda vinklar (Blind Spot Detection) samt för parkeringssystem och backningssystem (Rear Cross Traffic Alert, RCTA).

Källor

[1] Continental. Continental to Launch Production of Short Range Radar Sensors in the USA. 2014-03-26. Länk

Elektronik och processorer, Informationssäkerhet, Kartor, Kommunikation, Lagstiftning och regelverk, Sensorer

Bosch spår framtiden

Ordföranden i Boschs styrelse, Volkmar Denner, gav en presentation på 14th Stuttgart International Symposium on Automotive and Engine Technology som hölls förra veckan [1]. Han påpekade att Bosch ser en framtid där våra fordon är eldrivna, automatiserade och uppkopplade.

Denner tror att teknologin som krävs för fordon med hög automatiseringsgrad (high automation) kommer vara mogen runt 2020, och att helt självkörande fordon kan väntas ett decennium senare. En annan viktig slutsats som dras är att automatiserad körning kommer att införas stegvis. Detta kommer bl.a. att ge förarna tid att vänja sig vid den nya tekniken.

Han har också presenterat fem områden som Bosch identifierat som avgörande för vidare utveckling av automatiserad körning:

  • Sensorer för 360 grader detektering runt fordonet: vilka sensorteknologier krävs för att fånga omgivningen så rätt handling kan initieras?
  • Redundant systemarkitektur: för att försäkra sig att systemet fungerar även när en komponent slutat fungera behöver dagens systemarkitektur förändras.
  • Pålitlighet: funktionerna måste vara pålitliga och prestera oavsett vad, speciellt vad det gäller cyberattacker.  För att försäkra sig om detta behöver man utveckla nya verifieringsmetoder samt nya regler för dataskydd och säkerhet.
  • Högupplösta och noggranna kartor: noggrannheten av dagens navigationssystem är otillräcklig för automatiserad körning som kräver en positionering med noggrannhet på centimeternivå samt väldigt väl uppdaterade kartor.
  • Lagstiftning: Wien-konventionen från 1968 tillåter endast delvis automatiserade fordon, vilket innebär att man behöver nya regler som i sig kräver att frågor kring produktansvar för högre grader av automatisering reds ut.

Vad det gäller trådlös kommunikation (V2X) så menar Denner att även om sådan teknik inte blir nödvändig för automatiserad körning, kommer den vara till stor fördel i termer av säkerhet, effektivitet och komfort.

Egen kommentar

Dessa slutsatser skiljer sig inte så mycket jämfört med andra liknande förutsägelser. Den enda skillnaden som jag kan se är att Bosch lägger något större betoning på förändringar gällande systemarkitektur.

Nästa års International Symposium on Automotive and Engine Technology kommer att hållas 17-18 mars 2015 i Stuttgart. Artikelsammanfattningar kan registreras här fram till den 21 maj 2014.

Källor

[1] Bosch. Bosch putting the autopilot on the road. 2014-03-18. Länk

Funktioner

Beslutsfattandeprogram som återspeglar den mänskliga hjärnan

En grupp forskare på Stirling University i Skottland har utvecklat en mjukvara för beslutsfattande i komplexa trafiksituationer, skriver The Herald Scotland [1].

Forskarna hävdar att deras mjukvara återspeglar beslutsfattandeprocessen hos människor och att den kan fatta beslut vid körfältsbyte samt kontrollera hastigheten, bromsning och parkering. Med hjälp av denna hoppas de kunna utveckla en autonom bil inom snar framtid.

Mjukvaran kommer att presenteras på International IEEE/EPSRC Workshop on Autonomous Cognitive Robotics som kommer hållas den här veckan på Stirling University [2].

Källor

[1] The Herald Scotland. Scots in driverless car lead. 2014-03-24. Länk

[2] International IEEE/EPSRC Workshop on Autonomous Cognitive Robotics. Länk

Tester och demonstrationer

Testbana för automatiserade fordon

Vi har vid ett par tillfällen rapporterat om att man planerar att bygga en testbana för automatiserade och uppkopplade fordon i Michigan, USA. University of Michigan är ansvarigt för projektet och i slutet av förra veckan godkände universitetet upplägget för banan [2]. Förslaget har tagits fram av arkitektföretaget Mannik Smith Group.

Utvecklingen kommer att kosta 6,5 miljoner dollar och väntas bli klar under hösten 2014.

Källor

[1] Woodhouse, K. MLive. University of Michigan approves design for $6.5M test track for autonomous vehicles. 2014-03-21. Länk

Sensorer

Patent för detektering av väderförhållanden

Google har ganska nyligen lämnat in en patentansökan till den amerikanska organisationen för patent (USPTO), som handlar om detektering av väderförhållanden på eller i närheten av vägen [1]. Detta för tillämpning i självkörande fordon.

Patentet går ut på att fordonbaserade sensorer känner av väglaget genom analys av ljusstyrka och reflektioner, som sedan jämförs med liknande situationer vid torrt väglag för att bestämma om det är vatten, snö eller is på vägen. Även nätverksbaserad väderinformation (t.ex. väderprognoser) kan komma att användas.

Information om väderförhållanden är viktig för att avgöra om fordonet är på väg mot en farlig situation.

Patentet (US 2014/0081573) hittar ni här.

Egen kommentar

Allt fler av Googles patent är relaterade till självkörande fordon. Google har dessutom köpt en hel del företag inom robotik, internet of things och artificiell intelligens som anses vara kärnteknologier för självkörande fordon. En möjlig tolkning av detta är att företaget ”trappar upp” slaget om autonomi.

Källor

[1] Patent Shot. Google, applied for a patent detecting road weather conditions for autonomous driving vehicles. 2014-03-23. Länk