Autonoma lastbilar

The Independent skrev i slutet av förra veckan om självkörande lastbilar baserat på samtal med representanter från Volvo, Scania, ABI Research och Navigant Research [1].

Man lyfter fram att australiensiska företag Komatsu och Caterpillar redan börjat testa helt autonoma grävmaskiner och dumpers i gruvorna och att Volvo och Scania är inne på liknande spår.

Vidare nämns fordonståg (platoons) och dess för- och nackdelar. EU-projektet Sartre (Safe Road Trains for the Environment) som pågick mellan 2009 och 2012 tas upp som ett exempel på fordonståg involverande både lastbilar och personbilar. Det påpekas dock att utvecklingen på Volvo och Scania startat långt innan dess.

Artikeln nämner också det nya projektet kallat COMPANION [2] som leds av Scania och som kommer att vidareutveckla tekniken som krävs för körning i fordonståg och implementera den i dagligt transportsystem. Projektet delfinansieras av EU (3,4 miljoner EUR av totalt 5,4 miljoner EUR) och involverar 7 organisationer (Scania, KTH, Volkswagen, OFFIS, IDIADA, Science [&] Corporation och Transportes Cerezuela). Vi skrev om det i sista nyhetsbrevet förra året.

Volvos och Scanias representanter tror att trådlös kommunikation mellan lastbilar och mellan lastbilar och andra fordon kommer att medföra ett genombrott i termer av reducerat antal olyckor. Detta kommer att innebära att fordonsståg inte längre behöver bestå bara av ett fåtal lastbilar. Man kommer också att kunna dela med sig olika typer information (ex. halkinformation) och på det viset förbättra trafiksäkerheten.

Andra fördelar med självkörande lastbilar och fordonståg som nämns är reducerad bränsleförbrukning som i sig medför mindre kostnader och föroreningar, möjligheten att ha fler lastbilar på redan existerande vägar som eliminerar behovet för nya vägar samt möjligheten att minska kostnader som åkeriföretag har idag för sina lastbilsförare.

ABI Research och Navigant Research konstaterar att den sistnämnda fördelen kommer orsaka motståndskrafter från bl.a. fackföreningar och branschorganisationer. Medan självkörande lastbilar väntas medföra stora vinster för åkerier, är många lastbilsförare oroliga för sina jobb. Detta kommer dock inte kunna stoppa utvecklingen, autonoma lastbilar och platooning är helt enkelt ett faktum.

Källor

[1] Piesing, M., The Independent.  Autonomous vehicles: How safe are trucks without human drivers? 2014-01-09 Länk

[2] Scania Pressrelease. Scania leads European research project on vehicle platooning. 2013-12-11 Länk

Fords korthålls-kommunikation

Ford har också varit med på CES 2014 och visat en prototyp av sin uppkopplade bil [1].

Bilen som demonstrerats är en Ford Taurus som varnar för olycksrisk med hjälp av fordon-till-fordonskommunikation (V2V). Det handlar om korthållskommunikation (Dedicated Short Range Communication, DSRC) som är baserad på standarden IEEE 802.11p. Varje bil som är utrustad med systemet skickar och tar emot GPS-data inklusive position, rörelseriktning och hastighet.

DSRC signalen har en räckvidd på ca 450 meter och varje bil sparar information om andra bilar inom ca 300 meter vilket krävs för att räkna fram olycksrisken.

Systemet har demonstrerats för olika trafikscenarion inklusive vägkorsningar och blind spots.

Egen kommentar

Jag har inte kunnat hitta uppgifter om Fords planer gällande produktion av den uppkopplade bilen, men som vi skrev för ett tag sedan i vårt nyhetsbrev kan NHTSA (den amerikanska organisationen för trafiksäkerhet) komma att redan under 2014 besluta om att formulera krav på att alla nytillverkade bilar ska utrustas med fordon-till-fordonskommunikation.  Det har också lyfts fram att Fords system skulle kunna ses som en eftermarknadsenhet till bilar som är ute på marknaden idag.

Källor

[1] Cunningham W., CNET. Ford highlights V2V safety tech with daredevil drivers. 2014-01-06. Länk

Audis nya prototypbil

Audi visade i början av veckan sin självkörande bil på Consumer Electronics Show (CES) 2014 i Las Vegas [1].

Det handlar om en Audi A7 som är utrustad med en s.k. auto-pilot vars syfte är att hjälpa föraren under långa körningar. Den kan ta över kontrollen vid hastigheter 40 mph eller lägre. Detta tack vare en rad olika sensorer och en kompakt kontrollenhet som utvecklats i samarbete med Nvidia och som är baserad på två processorer som används i vanliga tablets [2].

Auto-piloten samt auto-parking som också finns med i prototypbilen kan styras via en Android tablet kallad Mobile Audi Smart Display som också introducerades på CES-mässan [3]. Den kopplas upp mot bilens egna gränssnitt via WiFi och är krocktålig och okänslig mot temperaturförändringar.

Andra tillämpningsområden för Mobile Audi Smart Display inkluderar infotainment och andra funktioner baserade på trådlös kommunikation som t.ex. Traffic Light Online som kommunicerar med trafikljus i omgivningen och informerar föraren om lämplig hastighet för att undvika stopp vid trafikljus. Traffic Light Online väntas minska CO2-utsläppen med ca 15%. Ur teknikperspektiv är funktionen färdigutvecklad och just nu pågår diskussioner med samhällsorganisationer för att få tillgång till trafikljussignaler.

En annan intressant funktion som Audi visat på CES är Facial Recognition. Den använder sig av kameror och avancerade algoritmer för att övervaka förartillstånd och varna föraren när han/hon håller på att somna.

Egen kommentar

Audis representanter har sagt att prototypfasen för auto-piloten är snart över. Det är dock lite otydligt vad som sagts gällande systemets introduktion på marknaden. Vissa medier skriver att det kommer finnas med i den nya A8 som lanseras om tre år [4].

Källor

[1] Huffington Post UK. Audi Unveils Self-Driving Concept Car ’A7 Autonomous’. 2014-01-07. Länk

[2] Simonite, T., MIT Technology Review. 2014-01-07. Länk

[3] Barry, K., USA Today. CES 2014: Audi Android tablet is designed for car use. 2014-01-07. Länk

[4] Dassanayake, D. Express. CES 2014: Audi unveils prototype autonomous car with ’auto-pilot’ system. 2014-01-07. Länk

Nya samarbeten

Google har offentliggjort ett nytt samarbete med Audi, GM, Honda, Hyundai and Nvidia kallat Open Automotive Alliance (OAA). Syftet med OAA är att utveckla en gemensam plattform för fordon baserad på Android [1].

Audi har också inlett ett nytt samarbete med Qualcomm som ska utveckla 4G LTE chip för trådlös kommunikation i vissa Audi modeller [2].

Källor

[1] Open Automotive Aliance. New roads ahead for Android and the Open Automotive Alliance. 2014-01-06. Länk

[2] Simonite, T., MIT Technology Review. 2014-01-07. Länk

Ontario vill testa autonoma bilar

Den kanadensiska motsvarigheten till näringsdepartementet (Ministry of Transportation) har under veckan föreslagit ett nytt projekt kallat A Pilot Project to Safely Test Autonomous Vehicles [1].

Projektet går ut på att genomföra en pilot med autonoma fordon på allmänna vägar i staden Ontario, under liknande förutsättningar som i de amerikanska delstaterna där testning av autonoma fordon är tillåten. Piloten skall i så fall användas som en bas för framtagning och verifiering av regler och lagkrav avseende testning av autonoma fordon.

Källor

[1] Ministry of Transportation, Ontario. A Pilot Project to Safely Test Autonomous Vehicles. 2013-12-17. Länk

SMARTs självkörande golfbil

MIT News [1] skriver om ett forskningscenter kallat Singapore MIT Alliance for Research and Technology (SMART), där MIT tillsammans med National University of Singapore utvecklat och demonstrerat en självkörande golfbil. Det långsiktiga målet med samarbetet är att utveckla en flotta med självkörande golfbilar som kan minska resetiden genom att adressera “first-and-last-mile”-problemet.

Golfbilen som visats upp är bl.a. utrustad med några laserenheter, vardera med 270-graders synfält och är oberoende av GPS.

Kostnaden för en sådan bil väntas vara mycket mindre jämfört med andra självkörande bilar som är under utveckling hos traditionella biltillverkare. Man har dock tydliggjort att SMART satsar på att erbjuda ett transportsystem snarare än privatägda bilar.

Projektet har finansierats av the National Research Foundation of Singapore. Forskningscentret SMART startades 1997, och är MITs första forskningscenter utanför USA och MITs största internationella forskningssamarbete.

Mer information om SMART och projektet med golfbilar finns här.

Källor

[1] Counts, N., MIT News. SMART Driverless golf cart provides a glimpse into a future of autonomous vehicles. 2013-12-09 Länk

Google på ATA

American Trucking Association (ATA) Executive Summit 2013 hölls i början av december i Dallas, Texas. Konferensen handlade om autonoma och uppkopplade fordon samt ”big data” och framtidens lastbilar.

En av talarna på konferensen var grundaren till Google Driverless Car Project, Anthony Levandowski. Han pratade om autonoma fordon och deras framtid på amerikanska vägar. Talet kan ses här.

Scania leder forskningsprojekt om konvojer

Enligt siten infrastrukturnyheter.se [1] har Scania tilldelats uppdraget att leda det tre år långa europeiska forskningsprojektet COMPANION. Projektet syftar till att utarbeta ett system för att införa fordonkonvojer på vägarna. Fordonskonvojer på europeiska vägar anses kunna ge ett stort bidrag till utsläppsminskningar.

Forskningsprojektet omfattar 5,4 miljoner euro varav EU bidrar med 3,4 miljoner. I projektet deltar förutom Scania också Volkswagen Group Research, KTH, tyska Oldenburger Institut für Informatik (OFFIS), spanska IDIADA Automotive Technology, nederländska S[&]T Corporation samt det spanska åkeriet Transportes Cerezuela.

Tanken är att åkerier utifrån sina transportuppdrag ska kunna fastställa optimala rutter med hänsyn till bränsleförbrukning. I ett integrerat system får lastbilsförarna information om var de ska ansluta till andra lastbilar för att bilda en konvoj. Det integrerade informationssystemet ska ge tydliga besked om olika alternativ, med hänsyn till bland annat väderförhållanden, trafiksituation, leveranstider samt fordonens vikt och hastighet.

Stor vikt läggs vid hur informationen till förarna förmedlas om hur och var de ska ansluta och lämna fordonskonvojer. Eftersom föraren alltid själv bestämmer över fordonet ges information som ska underlätta beslutet och tips om att exempelvis öka eller minska farten. Vidare ska de tekniska och säkerhetsmässiga förutsättningarna för fordonskonvojer ytterligare utredas.

Inom projektet ska parterna även undersöka hur gemensamma regler inom EU kan utformas som skulle tillåta täta fordonskonvojer. Ju kortare avstånd, desto större bränslevinster. Detta förutsätter dock att fordonssystemen är elektroniskt sammankopplade genom trådlös kommunikation.

Egen kommentar

Konvojkörning är troligen den lägst hängande frukten avseende autonom körning för kommersiella fordon. Det finns väsentliga bränslebesparingar att göra även om man inte kör väldigt tätt. Det gäller bara att på ett enkelt sätt hitta kompisar att samköra med.

Källor

[1] infrastukturnyheter.se: Ny EU-forskning om fordonskonvojer 2013-12-12  Länk

NHTSAs fordonsautomatiserings-nivåer

Några läsare har undrat vad de olika NHTSA-nivåerna betyder (NHTSA = National Highway and Traffic Safety Association, ungefär amerikanska trafiksäkerhetsverket).

Här är en förenklad översikt av dessa nivåer:

Nivå 0: Ingen automation
Föraren är i fullständig kontroll av alla primära funktioner i fordonet (broms, styrning, gas, koppling) hela tiden.

Nivå 1: Funktionsspecifik automation
Enskilda funktioner är automatiserade och aktiveras vid vissa tillfällen för att stödja föraren, som t.ex. automatisk inbromsning.

Nivå 2: Flerfunktions-automation
Minst två förarstödsfunktioner är integrerade och samverkar, t.ex. adaptiv farthållning och filhållningsfunktion.

Nivå 3: Begränsad autonom körning
Föraren kan överlåta kontrollen till fordonet under vissa förhållanden, t.ex. vid kökörning. Föraren förväntas dock vara tillgänglig för att ta tillbaka kontrollen, men med tillräckligt lång tid för att hinna agera.

Nivå 4: Helt automatiserad körning Föraren behöver bara tala om för fordonet en destination så sköts hela färden av fordonet, dvs. föraren är helt passiv under körningen.

Den fullständiga beskrivning av NHTSAs nivåer hittar ni i [1].

Källor

[1] NHTSA. Policy on Automated Vehicle Development. Länk

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden