PIMM-projektet i Kankberg-gruvan

I förra nyhetsbrevet skrev vi om automatisering av Kankberg-gruvan. Projektet bakom kallas PIMM – Pilot for Industrial Mobile Communication in Mining och har letts av RISE Sics med partners Boliden, Ericsson, ABB, Volvo CE, Wolfit, Luleå Tekniska Högskola och Telia [1].

Fortsättningsprojektet, kallat PIMM DMA, har kick-off denna veckan.

Källor

[1] PIMM, Pilot for Industrial Mobile Communication in Mining, RISE Länk

Lidarsensorer på tapeten

Lidarsensorer har blivit ett hett ämne (igen).

I våras rapporterade vi om Luminar Technologies, ett startupföretag som utvecklat en ny lidarsensor som använder våglängd på 1550 nanometer (till skillnad från motsvarande andra lidarsensorer som använder 905 nanometer). Nu har det blivit känt att företaget inlett ett samarbete med Toyota Research Insititute (TRI) och levererat lidarsensorer till deras nya forskningsplattform kallad Platform 2.1 [1, 2]. För tillfället är det okänt om hur många enheter det handlar om exakt och vad de kostat. Enligt teknikchefen på TRI, James Kuffner, har Luminars lidar en imponerande räckvidd och precision. Här kan ni se TRIs nya plattform.

Att lidarsensorer är en viktiga för framtida fordon visar också Autolivs köp av tillgångar i företaget Fotonic som utvecklar 3D-kameror och lidarsensorer [3]. Det handlar framförallt om köp av immateriella rättigheter, tillgångar hänförliga till utveckling och prototyper samt utvecklingsresurser (35 ingenjörer).

Källor

[1] Toyota. Toyota Research Institute Demonstrates Progress in Advanced Technology Research. 2017-09-27 Länk

[2] Recode. Toyota is trusting a startup for a crucial part of its newest self-driving cars. 2017-09-27 Länk

[2] Fotonic. Fotonic to be acquired by Autoliv. 2017-09-28 Länk

Delphi knoppar av delar av verksamheten

Teknikföretaget Delphi har valt att knoppa av delar verksamheten som fokuserar på automatiserade fordon [1]. Det nya företaget kommer att heta Aptiv och namnet kommer att börja användas från och med mars nästa år då företaget ämnar slutföra avknoppningen av verksamheten.

Den nya organisationen kommer att omfatta två delar av Delphis nuvarande verksamhet: Electronics & Safety och Electrical/Electronic Architecture. Det som återstår av företagets kärnverksamhet kommer ingå i Delphi Technologies. Dessa varumärken kommer att lanseras under Consumer Elecronics Show i januari 2018.

Nuvarande VD för Delphi, Kevin Clark blir VD för Aptiv. Företagets teknikchef Glen De Vos kommer också att få motsvarande roll hos Aptiv.

Källor

[1] Delphi. Delphi Automotive Announces Post Spin-Off Names. 2017-09-27 Länk

Trender inom datasäkerhets- och integritetsforskning för fordon

Förra veckan hölls Autosec-seminariet Trends in Automotive Security and Privacy Research, där Tomas Olovsson, docent och avdelningschef för Nätverk och system på Chalmers Data- och informationsteknik, presenterade sin forskning och annan information om fordonssäkerhet i Sverige [1].

Olovsson var mycket tydlig: 100% informationssäkerhet är omöjligt att uppnå. Istället är det viktigt att erkänna att det finns många informationssäkerhetsrisker hos både automatiserade och traditionella fordon, och att bestämma vad som är en rimlig nivå av arbete och kostnader för informationssäkerhet innefattar kostnader för skadestånd.

Vi måsta också anta att hackarna är smarta och förstår fordonsarkitektur. Den vanliga bilden av en hacker är någon som vill påverka en algoritm för att skada passagerarna. Men Olovsson menar att det finns många olika människor med motiv att hacka fordon. Ägare kan vilja ha mer motoreffekt, och nu man kan göra det genom att ändra bilens mjukvara. Förare kan vilja dölja sin fortkörning för myndigheter. Verkstäder kan sälja billigare komponenter, och tredjepartsutvecklare kan sälja ostandardiserad mjukvara. Alla dessa kan bli farliga om de skapar oavsiktliga effekter.

Mer information om detta, och om informationssäkerhetsprojekten i Sverige finns på Autosecs webbplats.

Källor

[1] Tomas Olovsson: Trends in Automotive Security and Privacy Research Presentation. 2017-09-27 Länk

Automatisering av Bolidens Kankberg-gruva

Boliden har automatiserat sin Kankberg-gruva med hjälp av Ericsson, ABB och Volvo [1].

Ericsson har installerat 5G i gruvan vilket utgör basen för kommunikation och positionering i en miljö där det inte finns GPS. ABBs SmartVentilation sparar mycket energi och Volvos har försett gruvan med automatiserade grävare. Det långsiktiga syftet är att nå en helt automatiserad, eller åtminstone fjärrstyrd, gruva där alltså inga människor behöver vistas i farliga miljöer.

Egen kommentar

Även andra företag håller på med gruvautomation. I dagarna har Caterpillar visat upp hur de arbetar med att automatisera bland annat fordon från flera olika tillverkare, men också annan utrustning [2]. Man kallar sin lösning för MineStar och är utvecklad ihop med Torc Robotics.

Källor

[1] The minerless mine: Ericsson’s Kankberg project is a glimpse into the future of automation, mining-technology.com Länk

[2] Caterpillar details expanded autonomous mining truck capabilities developed with Torc Robotics, Robotics Tomorrow 2017-09-27 Länk

FFI Trafiksäkerhet & automatiserade fordon: Knö dej in!

I onsdags hölls årets resultatkonferens inom FFI-programmet Trafiksäkerhet & automatiserade fordon. Programmet har tills nu finansierat 143 projekt, varav 39 pågår. Budgeten totalt är ca 130 Mkr/år varav ca 66 Mkr/år i statliga bidrag.

Här kommer en kort sammanfattning om det som berörde automatiserade fordon.

Driver-centred motion control of heavy trucks
Kristoffer Tagesson, Volvo Lastvagnar, presenterade sitt doktorandarbete om reglering av tunga fordonskombinationers rörelser i både längs- och sidled, för att hjälpa föraren i kritiska situationer.

The potential of electric propulsion in collision avoidance functions
Aditha Arikere från eAAMs projekt handlar om att reglera fordonsrörelser med hjälp av elmotorerna i elbilar, som ju har snabbare respons och är mer reglerbara än förbränningsmotorer.

Noggrann satellitbaserad fordonspositionering med lågkostnadskomponenter
Per Sahlholm från Scania har utvärderat om lågkostnads GNSS (GPS/GLONASS/GALILEI)-mottagare, ihop med befintliga referensstationer samt tröghetssensorer för död räkning i t.ex. tunnlar, kan ge tillräcklig positionering för automatiserade fordon. Resultaten visar att det går att nå ca 5 cm noggrannhet med komponenter som kostar några hundra kronor, så länge som signalen inte uteblev längre sträckor än 45 m åt gången. Testerna gjordes med en enkanals-mottagare, men för att få tillräcklig uppstartstid (t.ex. när man kommer ut ur en tunnel) behövs en tvåkanalsmottagare.

Traffic safety: confined area to public road
Johan Tofeldt från Volvo Lastvagnar presenterade ett projekt där man maxutrustat en lastbil med sensorer, för att kunna självköra inom ett avgränsat område på en godsterminal. Det visade sig vara svårare än man hade trott av flera skäl. Man använde sig i praktiken huvudsakligen av GPS/RTK-mottagare i kombination med LIDAR.

Virtual method to optimize system for cleaning performance
Farin Daryosh från Volvo Cars beskrev arbetet med att ta fram beräkningsmetoder för nedsmutsning av t.ex. kameror och andra sensorer på utsatta ställen. Syftet är att designa form och position för sensorer för bästa prestanda samtidigt som man kan minimera användandet av rengöringsmedel. Arbetet inkluderade studier på mikronivå av partiklar och hur smuts fastnar på ytor.

A-Drive
Julia Nilsson från Zenuity presenterade sin doktorsavhandling som handlar om att optimera fram trajektorier (fordonsbanor) för självkörande fordon, genom att i förväg identifiera luckor i tid och rum som fordonet kan förflytta sig mellan t.ex. vid en omkörning. Fördelen är att man i förväg vet hur förflyttningen mellan dessa luckor kan ske och också när man senast kan avbryta en manöver. För körning i tät trafik uppstår kanske inga luckor, och då kan man istället ”knö sig in” genom att glida mellan filer och inte se omgivande fordon och luckor som bara rektanglar; ungefär som en mänsklig förare får göra.
En kommentar från publiken var att ISO-arbete med att standardisera automatiserade filbyten har påbörjats.

Säkerhet och självkörande personbilar
Lotta Jakobsson och Trent Victor från Volvo Cars avslutade med att spana in i framtiden. Två viktiga budskap var:

  1. Människan är dålig på att övervaka, så automatiserade bilar måste klara att hantera situationer utan förarens ingripande. Det går snabbt att (över)förlita sig på systemen.
  2. Dagens skyddssystem (säkerhetsbälten, strukturer, airbags) är gjorda för upprätt sittande passagerare som är vända rakt fram. I framtidens självkörande bilar kan passagerarna ligga, halvligga, sitta vända åt annat håll vilket då gör att åkandeskyddssystemen måste konstrueras om från grunden. Man kan inte förutsätta att automatiserade fordon aldrig krockar (de kan t.ex. bli påkörda)!

Även Ford samarbetar med Lyft

Ford har annonserat att de kommer att samarbeta med Lyft att använda Fords självkörande bilar i ”stort antal” från 2021 [1]. Men inledningsvis kommer man inte låta kunder använda bilar utan förare, och man vill inte säga när man tror det kommer att ske.

Till att börja med kommer Ford och Lyft att gemensamt utveckla mjukvara så att Fordbilar kan kommunicera med Lyfts telefonappar.

Lyft, som delägs av GM, samarbetar också med Drive.ai och Waymo, och erbjuder en öppen plattform för företag att implementera.

Källor

[1] Joseph White: Ford, Lyft will partner to deploy self-driving cars, Reuters 2017-09-27 Länk

KITT is back!

Nu har det blivit känt att Knight Rider, TV-serien från 80-talet, får ett nytt liv senare under året. Man kan undra om den självkörande bilen KITT kommer bidra till större acceptans av självkörande bilar i allmänhet?

Myter om automatiserade fordon

För två veckor sedan deltog jag på en föreläsning av Brad Templeton med titeln Everything you know about self-driving cars is wrong.  Föreläsningen anordnades av en MeetUp-grupp och hölls i Sunnyvale i Kalifornien. Den drog till sig ca 150 deltagare och att döma av publikintresset under och efter föreläsningen så gjorde han ett bra jobb och fick igång många tankar.

Brad har lång erfarenhet inom teknikbranschen och har bland annat startat ClariNet Communications Corp (som numera ägs av Newsedge Corporation), arbetat länge på Google och föreläst vid flera universitet.

Här är några av myterna som Brad diskuterade:

  • Myt: Det blir svårt att få användaracceptans. Folk kommer att lita på tekniken om den fungerar. Ungefär som folk litar på hissar. Många säger att de inte skulle låta sina barn åka i autonoma fordon, men de låter sina barn åka hiss?! Detta eftersom de litar på hisstekniken.
  • Myt: Folk vill inte åka i autonoma fordon. Hur skulle resultaten av en enkät om användaracceptansen sett ut för en smarttelefon år 2004? Väldigt få, om några alls, skulle ha sagt att de behöver och vill använda en smarttelefon.
  • Myt: Folk kommer inte ge upp körningen. Folk anpassar sig hela tiden. Folk ger upp körningen när de exempelvis åker till New York utan att ens tänka på det.
  • Myt: Automatiserade fordon har lett till många nya samarbeten. Det enda samarbetet som räknas och som ger något är uppköp. Allt annat är bara för att få medieintresse. Företag är duktiga på att informera om att de inlett nya samarbeten, men inte när det gäller att visa resultat från dessa.
  • Myt: Automatiserade fordon kommer göra lastbilschaufförernas jobb. Idag råder det stor brist på lastbilsförare i USA, hur kan då automatiserade fordon ta ifrån någons jobb?! Vi får hoppas att automationen kan fylla i gapet på marknaden, men också köra säkrare än lastbilschaufförer: det är enda yrket som dödar fler människor än läkare!
  • Myt: Vi behöver snabba på regelverket för automatiserade fordon. Det är alldeles för tidigt för detta. Idag introduceras förarstödsystem på marknaden av industrin och sedan kan det ta upp till 10 år tills dessa blir reglerade av myndigheterna. Varför skulle vi behöva betrakta nya system annorlunda? Det går också att dra paralleller till nyblivna (tonårs)förare som inte regleras så mycket idag men som kan vara livsfarliga. Egentligen räcker det med en enda regel för automatiserade fordon: det är inte OK att skada någon i trafiken.
  • Myt: Regelverket behöver harmoniseras på federal nivå. Inte nödvändigtvis. Är det bättre att driva fram ett harmoniserat regelverk med begränsad kunskap, vilket vi har idag, eller låta delstaterna prova sig fram till olika regelverk och därigenom lära sig vad som fungerar och vad som inte fungerar för att sedan kunna skapa ett harmoniserat regelverk baserat på denna kunskap och erfarenheter?
  • Myt: Säkra automatiserade fordon kräver dedikerad kommunikation. Automatiserade fordon måste vara säkra utan uppkoppling. Sådana fordon väntas på marknaden innan dedikerad korthållskommunikation finns i dem, dvs. de måste ha toppsäkerhet redan innan, vilket talar mot införandet av dedikerad korthållskommunikation.
  • Myt: Våra fordon måste kunna ”prata” med allt och alla. Tvärtom, precis som med våra barn så måste vi lära våra fordon att inte prata med alla. För att skydda sig mot möjliga attacker ska de bara prata med de som de känner, dvs. sina ”huvudkontor” som skickar dem viktig information.
  • Myt: Framtida fordon måste se ut som dagens fordon. Folk vill ha annorlunda fordon, och idag betalar vi mycket för att få något som är annorlunda. De första användarna (och köparna) av automatiserade fordon blir troligtvis de som har starkt intresse av tekniken, och de kanske vill att det ska vara synligt att de färdas i automatiserade fordon? De kanske vill att det ska sticka ut sensorer från taket?
  • Myt: Automatiserade fordon kommer att vara dyra på grund av extra sensorer. Men många funktioner och utrustning som vi har i dagens fordon kommer att försvinna, som exempelvis instrumentpanelen, och på det viset kan kostnaden balanseras.

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden