Etikettarkiv: Newsedge

Myter om automatiserade fordon

För två veckor sedan deltog jag på en föreläsning av Brad Templeton med titeln Everything you know about self-driving cars is wrong.  Föreläsningen anordnades av en MeetUp-grupp och hölls i Sunnyvale i Kalifornien. Den drog till sig ca 150 deltagare och att döma av publikintresset under och efter föreläsningen så gjorde han ett bra jobb och fick igång många tankar.

Brad har lång erfarenhet inom teknikbranschen och har bland annat startat ClariNet Communications Corp (som numera ägs av Newsedge Corporation), arbetat länge på Google och föreläst vid flera universitet.

Här är några av myterna som Brad diskuterade:

  • Myt: Det blir svårt att få användaracceptans. Folk kommer att lita på tekniken om den fungerar. Ungefär som folk litar på hissar. Många säger att de inte skulle låta sina barn åka i autonoma fordon, men de låter sina barn åka hiss?! Detta eftersom de litar på hisstekniken.
  • Myt: Folk vill inte åka i autonoma fordon. Hur skulle resultaten av en enkät om användaracceptansen sett ut för en smarttelefon år 2004? Väldigt få, om några alls, skulle ha sagt att de behöver och vill använda en smarttelefon.
  • Myt: Folk kommer inte ge upp körningen. Folk anpassar sig hela tiden. Folk ger upp körningen när de exempelvis åker till New York utan att ens tänka på det.
  • Myt: Automatiserade fordon har lett till många nya samarbeten. Det enda samarbetet som räknas och som ger något är uppköp. Allt annat är bara för att få medieintresse. Företag är duktiga på att informera om att de inlett nya samarbeten, men inte när det gäller att visa resultat från dessa.
  • Myt: Automatiserade fordon kommer göra lastbilschaufförernas jobb. Idag råder det stor brist på lastbilsförare i USA, hur kan då automatiserade fordon ta ifrån någons jobb?! Vi får hoppas att automationen kan fylla i gapet på marknaden, men också köra säkrare än lastbilschaufförer: det är enda yrket som dödar fler människor än läkare!
  • Myt: Vi behöver snabba på regelverket för automatiserade fordon. Det är alldeles för tidigt för detta. Idag introduceras förarstödsystem på marknaden av industrin och sedan kan det ta upp till 10 år tills dessa blir reglerade av myndigheterna. Varför skulle vi behöva betrakta nya system annorlunda? Det går också att dra paralleller till nyblivna (tonårs)förare som inte regleras så mycket idag men som kan vara livsfarliga. Egentligen räcker det med en enda regel för automatiserade fordon: det är inte OK att skada någon i trafiken.
  • Myt: Regelverket behöver harmoniseras på federal nivå. Inte nödvändigtvis. Är det bättre att driva fram ett harmoniserat regelverk med begränsad kunskap, vilket vi har idag, eller låta delstaterna prova sig fram till olika regelverk och därigenom lära sig vad som fungerar och vad som inte fungerar för att sedan kunna skapa ett harmoniserat regelverk baserat på denna kunskap och erfarenheter?
  • Myt: Säkra automatiserade fordon kräver dedikerad kommunikation. Automatiserade fordon måste vara säkra utan uppkoppling. Sådana fordon väntas på marknaden innan dedikerad korthållskommunikation finns i dem, dvs. de måste ha toppsäkerhet redan innan, vilket talar mot införandet av dedikerad korthållskommunikation.
  • Myt: Våra fordon måste kunna ”prata” med allt och alla. Tvärtom, precis som med våra barn så måste vi lära våra fordon att inte prata med alla. För att skydda sig mot möjliga attacker ska de bara prata med de som de känner, dvs. sina ”huvudkontor” som skickar dem viktig information.
  • Myt: Framtida fordon måste se ut som dagens fordon. Folk vill ha annorlunda fordon, och idag betalar vi mycket för att få något som är annorlunda. De första användarna (och köparna) av automatiserade fordon blir troligtvis de som har starkt intresse av tekniken, och de kanske vill att det ska vara synligt att de färdas i automatiserade fordon? De kanske vill att det ska sticka ut sensorer från taket?
  • Myt: Automatiserade fordon kommer att vara dyra på grund av extra sensorer. Men många funktioner och utrustning som vi har i dagens fordon kommer att försvinna, som exempelvis instrumentpanelen, och på det viset kan kostnaden balanseras.