Kategoriarkiv: Samverkan människa – maskin

Förutsägbar användarupplevelse

New York Times skriver om s.k. förutsägbar användarupplevelse (predictive user experience) som Mercedes-Benz jobbar med i ett projekt relaterat till Concept S-Class Coupé [1].

Tanken är att man med hjälp av olika sensorer ska observera hur föraren och passagerarna använder bilen och utifrån dessa observationer prediktera vad de kommer vilja ha i framtiden, exempelvis vilka inställningar på sätet som de föredrar och vilka destinationer de åker till.

Motiveringen ligger i att man vid köp av en ny bil spenderar mycket tid på att ställa in egna preferenser. På det här viset kan man enkelt överföra sina preferenser från en bil till en annan.

Enligt Mercedes chef för forskning och utveckling i Nordamerika är Mercedes projekt unikt eftersom det anpassar sensorerna efter de åkande. Om sensorerna t.ex. detekterar ett barn i bilen kl. 7:30 på en vardag kan en trafikrapport om vägsträckan till barnets skola visas på navigationsskärmen. I ett annat fall visas motsvarande rapport för vägsträckan till jobbet, eftersom föraren åker antingen till skolan eller till jobbet vid den tiden.  Ett annat exempel är diagnostisk övervakning som gör att föraren kan varnas för att undvika en situation där vägassistans skulle behövas.

Det påpekas att informationsdelningen kommer vara frivillig, men att man hoppas att fördelarna som den medför kommer att stimulera många av Mercedesanvändarna att dela med sig data.

Egen kommentar

Artikeln nämner inte kopplingen till automatiserade bilar, men fördelarna med sådana tjänster vid automatiserad körning är nog självklara. Bättre användarupplevelse är en av faktorerna som ofta förknippas med framtida bilar.

Källor

[1] R. Furchgott, New York Times, Sensors Could Put Cars a Step Ahead of Their Drivers, 2014-03-14 Länk

Expertpanelen svarar

Engelska tidskriften The Engineer har ställt ett tiotal frågor kring automatiserade fordon till en expertpanel bestående av: Tim Edwards (MIRA, ett engelskt konsult- och provningsföretag), Jonas Ekmark (VCC), Michael Fausten (Bosch) och Dave Meader (Direct Line Group, ett brittiskt försäkringsbolag) [1].

I det här nyhetsbrevet sammanfattar vi deras svar på några av dessa frågor.

Vad är nuvarande “state of the art” för teknik som ingår i prototypfordon och som inte nödvändigtvis nått marknaden ännu?

Tim Edwards: Grundtekniken som behövs för självkörande fordon har demonstrerats i en eller annan form sedan 2004. Under de senaste 12 månaderna har i princip alla de stora biltillverkarna visat självkörande fordon. Vi ska dock ej glömma att det krävs ytterligare teknikförbättringar i termer av kostnad, packning av komponenter och tillförlitlighet så att dessa demobilar kan klara av alla trafiksituationer.

Michael Fausten: Bosch håller på att utveckla en rad teknologier som så småningom kommer ingå i helt självkörande fordon. Automatic Park Assist som möjliggör för bilarna att parkera sig själva kommer troligtvis att finnas på marknaden 2015. Traffic Jam Assistant som kan ta över kontrollen i hastigheter upp till 50 km/h väntas i massproduktion under 2014. Utöver det håller Bosch på att utveckla och testa funktioner som täcker självkörning i högre hastigheter. Dessa är baserade på data från en rad olika sensorer, som radar och videokameror samt takmonterad lidar, och som tillsammans genererar en 3D-karta av bilens omgivning.

Hur skulle tekniken kunna hantera situationer som idag hanteras av förare, t.ex. att stanna för att låta en fotgängare korsa vägen eller för att ge företräde till andra fordon i en korsning?

Jonas Ekmark: Vi har redan visat teknik av detta slag, men tekniken som kommer finnas i våra första automatiserade fordon kommer att adressera trafiksituationer utan fotgängare (t.ex. pendlings- och motorvägar). Den främsta utmaningen är det automatiserade fordonets förmåga att samverka med olika trafikanter.

Tim Edwards: Google har exempelvis upptäckt att förare i andra fordon har svårt att tillåta det automatiserade fordonet att köra in i korsningen när det står och väntar på ett artigt sätt. Det här problemet har lösts genom att programmera det automatiserade fordonet att köra mer aggressivt i korsningar. Automatiserade bilar har inte samma förhandlingsförmåga som vanliga förare brukar ha.

Vilka åtgärder har tagits för att skydda dessa fordon mot dataintrång?

Tim Edwards: Traditionell fordonsteknik hade robusta metoder för funktionssäkerhet och tillförlitlighet. Det viktiga i dagsläget är att helt integrera säkerhetsaspekterna i design-, utvecklings- och valideringsprocesser. Man måste övergå från att designa fordon för tillförlitlighet (dependability) mot att designa fordon för motstånds- och återhämtningskraft (resiliance).

Jonas Ekmark: Alla externa kommunikationslänkar kommer att kontrolleras för autentisering och krypteras. Det är viktigt att förstå att fordonet inte är konstruerat för att fjärrstyras, så det finns inte mycket mening med att försöka göra det. Om det skulle vara så att radiokommunikationen störs utifrån så skulle detta leda till att fordonet lämnar tillbaka kontrollen till föraren eller stannar vid närmaste säkra plats. Det kommer också finnas skyddsåtgärder för fordons interna kommunikationsnätverk.

Michael Fausten: Genom att använda en ”dubbel arkitektur” kommer vi skapa en tydlig skillnad mellan funktioner som är relevanta för körning (t.ex. förarassistans) och de som inte är det (t.ex. infotainment). I framtiden kommer en säkerhetsmodul också att skydda kommunikationen i varje styrenhet, och företaget Escrypt (dotterbolag till Bosch) håller på att utveckla programvara för detta.

Om ett fordon som använder sig av dagens självkörande teknik skulle sluta fungera och orsaka skador, vem skulle hållas ansvarig ur ett försäkringsperspektiv?

Dave Meader: Om det inblandade fordonet inte blivit återkallat för produktfel eller om det inte finns bevis på att olyckan orsakats av tekniska fel, kommer ett sådant fall att vara väldigt svårt ur ett försäkringsperspektiv. Om ett fordon till exempel skulle skadas vid användning av ett helt automatiserat parkeringssystem är det osannolikt att ett forsäkringsbolag skulle driva fallet mot en fordonstillverkare eftersom kostnaden för skadorna skulle ha varit minimala på grund av låg hastighet.

Hur kommer dessa teknologier att påverka förarens försäkringspremier och skulle ett helt självkörande fordon betraktas på samma sätt?

Dave Meader: Försäkringsbranschen tar hänsyn till nya teknologier i sin försäkringskostnad. Ett fordon som innehåller bra säkerhetsfunktioner belönas med lägre försäkringspremier jämfört med motsvarande fordon utan dessa funktioner. När vi försäkrat någon att köra ett fordon som har en hel del säkerhetsfunktioner, är det sedan individens egen körning som är avgörande. Det är för tidigt att kunna bedöma försäkringsimplikationer för helt självkörande fordon.

Fler intressanta frågor och svar hittas här.

Källor

[1] Harris, S., The Engineer. Your questions answered: driverless cars. 2014-02-17. Länk

Fords nya samarbeten

Ford kommer börja samarbeta med Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Stanford University kring självkörande bilar, skriver Ford i ett pressmeddelande [1].

Dessa samarbeten offentliggjordes under veckan i samband med Washington Auto Show [2]. Det övergripande målet är att ge autonoma bilar “intuition”. Bilförare är generellt sett bra på att använda olika ledtrådar i omgivningen för att förutspå vad som händer lite lägre fram. De vet också att det man inte ser är oftast väldigt viktigt för en säker färd. Autonoma bilar behöver ha samma förmåga, menar Ford.

MIT kommer fokusera på att utveckla algoritmer som förutsäger vad andra trafikanter ämnar göra. På det viset kommer bilen att kunna planera sin färd och undvika andra objekt och trafikanter i omgivningen.

Stanfords uppgift är att fundera ut hur bil-baserade sensorer kan “se” runt objekt som skymmer sikten. Som ett exempel ges en situation där en framförvarande lastbil blockerar bilens sikt och, precis som en förare skulle ha gjort, behöver bilen manövrera i körfältet för att kika runt lastbilen och se vad som finns framför den.

Egen kommentar

Som vi skrev i slutet av förra året har Ford inlett ett samarbete med University of Michigan och State Farm Insurance för att utveckla en autonom Ford Fusion Hybrid [3].

Källor

[1] Ford News, Ford Teams Up with MIT and Stanford to Advance Automated Driving Research. 2014-01-22. Länk

[2] Washington Auto Show Länk

[3] Ford News. Ford reveals automated Fusion Hybrid research vehicle; Teams up with University of Michigan, State Farm. 2013-12-12. Länk

Delphi ger en föraning om hur det känns att köra en autonom bil

På CES-mässan, som vi skrev om förra veckan, visade också Delphi upp sin vision för autonoma fordon. I en mock-up baserad på en Tesla Model S, kunde man pröva på att köra i filer avsedda för autonom körning, ungefär som kollektivtrafikfiler idag.

NBC News [1] beskriver upplevelsen så här: när man är i den autonoma filen så blir bilens glasrutor ”frostiga” och funktioner som inte varit tillgängliga för föraren som t.ex. videospelare, slås på. Föraren kan titta på film, surfa på nätet eller till och med ta en tupplur.

När man närmar sig sin avfart börjar systemet att pocka på uppmärksamhet med ökande intensitet för att få föraren att ta tillbaka kontrollen. Först stängs videospelaren av och en röst säger ”placera båda händerna på ratten och titta framåt i färdriktningen.” Om föraren ändå inte tar över kontrollen börjar sätet att vibrera och en kamera kontrollerar att föraren tittar på vägen. Föraren tar kontrollen genom att trycka på en knapp på ratten.

Upplevelsen sägs vara liknande den för piloter som tar kontrollen för start och landning men låter autopiloten göra resten.

Enligt Delphi är teknologin tillgänglig redan nu men däremot är det mycket kvar att lösa i problematiken med lagstiftning och produktansvar.

Källor

[1] NBC News: Legal speed bumps remain on the road to driverless cars. 2013-01-10. Länk

Förstärkt verklighet från Vuzix

Jämfört med vanliga glasögon är de befintliga glasögonen för förstärkt (augumented) verklighet betydligt mer annorlunda och klumpiga, skriver MIT Technology Review [1].

Företaget Vuzix, en känd tillverkare av bärbara skärmar för militära och industriella tillämpningar, har nu lovat att utveckla glasögon för förstärkt verklighet som ser ut som vanliga glasögon, eller i alla fall som vanliga solglasögon.

Målet är att kunna visa information i mitten av användarens synfält, vilket är inte möjligt med motsvarande glasögon från andra tillverkare eftersom skärmen sitter antingen till höger eller till vänster om ögat.

För att åstadkomma detta kommer Vuzix att använda sig av s.k. waveguide-teknik som fungerar som en fiberoptisk kabel som riktar ljuset från skärmen mot linserna där ljuset sprids av nanostrukturer. Ljuset skickas till nanostrukturen på olika sätt vilket används för att skapa färgbilder med högupplösning. Som en konsekvens av detta kommer linsernas tjocklek vara mindre än 2 millimeter, något som är svårt att åstadkomma med traditionell optik.

Den här tekniken används i Vuzixs nyligen lanserade monokel [2] för industriella tillämpningar som kostar runt 6000 dollar. Priset för de planerade (sol)glasögonen är inte känt, men företagets VD har sagt att de kommer ha en ”consumer price point”.

Tekniken har utvecklats i samarbete med Nokia.

Egen kommentar

Vuzix har inte sagt något specifikt om möjlig tillämpning av dessa glasögon vid bilkörning, men de har angett navigering som ett intressant tillämpningsområde. Man kan tänka sig att användningen i bilen blir mer aktuell när prototypen är redo om ca ett år, speciellt med tanke på att bilkörningen blir mer och mer automatiserad och att föraren kommer kunna ägna sig åt annat än körningen.

Förstärkt verklighet har varit ett hett ämne på årets CES i Las Vegas. Utöver Vuzix, har bl.a. Innovega [3] och Epson [4] visat sina prototyper där. En session på konferensen har också handlat om förstärkt verklighet och de utmaningar och möjligheter som den för med sig. En intressant skildring av det hela hittas här [5].

Källor

[1] Orcutt, M., MIT Technology Review.  Coming Soon: Smart Glasses That Look Like Regular Spectacles. 2014-01-15. Länk

[2] Vuzix Press Release. Länk

[3] Statt, N., CNet. Augmented-reality contact lenses to be human-ready at CES. 2014-01-03. Länk

[4] Epson News Release. Epson’s Next-Generation Augmented Reality Smart Glasses Built to Revolutionize Gaming, Video Entertainment and More. 2014-01-07. Länk

[5] Statt, N.,  Wearables with augmented reality are mind-blowing — and an ethical nightmare. 2014-01-08. Länk

Rolig och självkörande?

En fråga som många ställer sig är om bilar kommer vara roliga och intressanta efter att körningen blivit automatiserad. Toyota tycker i alla fall så.

Genom ett initiativ som kallas Fun Vehicle 2 (FV2) vill Toyota skapa en fysisk och emotionell koppling mellan föraren och fordonet [1]. Detta görs delvis genom att ta hänsyn till förarens kroppsrörelser och delvis genom att använda sig av förarens röst och ansiktsuttryck för att känna av hans/hennes humör.

En konceptbil som tagits fram som en del av initiativet har visats upp på Tokyo Motor Show 2013.

Egen kommentar

Utöver den fysiska designen så måste fordonstillverkarna vara innovativa vad det gäller tjänster tillgängliga i autonoma fordon.

Källor

[1] de Paula, M., Forbes. The Tron-Like Toyota FV2 Concept Car Isn’t As Far-Fetched As It Sounds. Länk

För- och nackdelar med autopilot

Det råder ingen tvekan om att automatiserade system förbättrat flygsäkerheten under de senaste decennierna, men beroendet av autopilot är idag det största hotet mot flygsäkerheten, skriver The Wall Street Journal [1].

Detta är baserat på en studie som utförts av en rad experter från industri, universitet och olika myndigheter på uppdrag av amerikanska Federal Aviation Administration. Studien kommer att publiceras inom kort.

Utifrån en kombination av incident- och olycksanalyser samt naturalistiska observationer av hur piloter agerar i olika flygsituationer dras slutsatsen att många piloter har en tendens att lita för mycket på automatiserade system, vilket leder till att de får problem med beslutfattande och agerande när sådana system fallerar.

En annan intressant slutsats är att vissa piloter saknar tillräckligt djup kunskap om flygplanskontroll, mest på grund av bristfälliga metoder och redskap använda för att träna dem i att använda automatiserade system.

Studien visar att två tredjedelar av piloterna i olyckorna och incidenterna som analyserats hade problem med att styra flygplan eller gjorde fel vid hantering av diverse instrument när autopiloten slutat fungera.

Piloter som förlorar kontroll över sina flygplan på grund av dålig situationsmedvetenhet eller oförmåga att förstå vad deras instrument och automatiserade system visar har identifierats som den främsta orsaken i en stor del av flygolyckor de senaste åren.

Egen kommentar

Studien som The Wall Street Journal beskriver är unik eftersom den kombinerar olika datakällor, men dess resultat är generellt sett inte unika eftersom det finns en rad andra studier som lyfter fram samma problem.

Jag tycker att dessa problem är något som vi som arbetar med automatiserade vägfordon borde tänka igenom ordentligt. Vi kan lära oss mycket från flygindustrin och deras problem gällande autopilot och dess inverkan på degradering av piloternas förmåga att fatta beslut och agera i en nödsituation.

En ytterligare sak som vi måste ta hänsyn till att degraderingen sker till trots utbildningen och träningen som piloterna genomgår. Hur blir det för oss bilförare som inte får någon träning?

Källor

[1] Pasztor, A., The Wall Street Journal. Pilots Rely Too Much on Automation, Panel Says. 2013-11-17. Länk

Nissans förstärkta verklighet

I september presenterade Nissan ett koncept kallat Nismo SmartWatch som kan läsa av förarens biometriska data (t.ex. puls, temperatur) och kommunicera med fordonet, och därmed möjliggöra för föraren att övervaka fordonets telematik och prestanda [1]. På sikt kan klockan användas för att förbättra förarens körupplevelse.

Nu har företaget offentliggjort att det ska lansera ett nytt koncept kallat Nissan 3E. Lanseringen sker på Tokyo Motor Show som börjar den här veckan [2].

Nissan 3E, eller Third Eye är en typ av glasögon som förstärker verkliga bilder med datorgenererade. Detta sker i realtid i en liten skärm placerad framför vänster öga.

Egen kommentar

I dagsläget finns ingen information om vad som visas på 3E men tänkbart är att fordonets olika instrument återspeglas på skärmen [3]. Man har också börjat spekulera hur dessa glasögon kan användas i autonoma fordon, speciellt i kombination med SmartWatch.

Det är också värt att notera att Google Glasses har skärmen på höger sida. Jag vet inte om det är en ren ”slump” eller något annat som ligger bakom valet.

Källor

[1] Wakefield, J., BBC News. Nissan launches Nismo smartwatch for drivers. 2013-09-09. Länk

[2] Nissan. Länk

[3] George, P., Jalopnik. Nissan’s 3E Could Be Google Glass For Drivers. 2013-11-12- Länk

Fordonskontroll med hjälp av auditiva signaler

I slutet av oktober blev Googles patentansökan ”Control of vehicles based on auditory signals” (parent nr. 8571743) beviljad av det amerikanska patentverket (USPTO) [1].

Ansökan beskriver metoder och system för kontroll av autonoma fordon baserade på ljudsignaler.

Det hela illustreras med ett exempel där en fordonbaserad kontrollenhet konfigureras på så sätt att den kan ta emot ljudinformation från en ljudsignal vid ett övergångställe som fordonet är på väg mot.

Utifrån den mottagna informationen och informationen från fordonets egna sensorer räknar enheten fram sannolikheten att det finns några fotgängare vid övergångstället. I nästa steg tar den fram en lämplig kontrollstrategi och ger instruktioner på hur fordonet kan styras.

Egen kommentar

Här vill jag återigen påpeka att applikationen som beskrivs ovan är bara ett exempel på vad som skulle kunna göras med Googles patenterade metoder.

Jag tror att Google vill i själva verket använda dessa för andra applikationer (vi ska inte glömma att Google ganska nyligen lämnat in en liknande patentansökan för kontroll med hjälp av gester).

Applikationen i exemplet ovan skulle vara svår att realisera i praktiken, i alla fall inom snar framtid, eftersom det skulle kräva att våra trafiksignaler utrustas med kommunikationsenheter.

Källor

[1] Google. 2013-10-29. Control of vehicles based on auditory signals. Länk

Exploring the User Experience of Autonomous Driving Workshop Automotive UI 2013

Skrivet av Maria Nilsson, Viktoria Swedish ICT

Hur kommer användarupplevelsen att varar för autonoma bilar? Vad är viktigt vid design av gränssnittet mot föraren?

Detta diskuterades i samband med Automotive UI 2013 på en workshop om användarupplevelsen vid användande av autonoma bilar, organiserad av Intel i samarbete med Microsoft.

På workshopen presenterade representanter för Intel en översikt (baserat på publik information) över olika biltillverkares tankar kring gränssnitt och autonoma bilar:

  • Toyota/Lexus Advanced Active Safety Reseach Vehicle är designad som en ”co-pilot” som tar över inför en överhängande olycka
  • Lincoln MKL (Ford Fusion) kan, när föraren aktiverat systemet, styra tillbaka bilen till nuvarande fil
  • Audi tar bort hastighetsmätaren och visar istället föraren ”världen” från bilens perspektiv vid aktivering
  • Honda ger auditiv varning (pip) var 10 sekund för att påminna föraren om att denne ska ha händerna på ratten (föraren förblir i kontroll)
  • BMW har implementerat reglerlagar som t.ex. att aldrig göra omkörningar på höger sida
  • GM/Cadillac har utvecklat något som de kallar ”Super control” som tar över när föraren först aktiverat konstantfarthållaren och sedan körfältsvarning (två knappar)
  • Ford frågar föraren om bilen ska ta över när den upptäcker en trafikstockning
  • Mercedes Benz visar bland annat energiflöden och ger föraren möjlighet att använda pekskärm för sekundära uppgifter

Vidare lyfte Intel fram att fordonstillverkarna och deras underleverantörer framförallt fokuserar på säkerhetsaspekter och  mindre på underhållning/komfort i samband med autonoma fordon. Intel ansåg att man borde trycka mer på produktivitet och möjligheterna till komfort/social interaktion när bilen blir mer och mer automatisk.

Egen reflektion: Det visuella gränssnittet är i fokus för autonoma bilar: oftast är det en särskild knapp eller spak som aktiverar autonom körning på eller i närheten av ratten. Denna knapp/spak skiljer sig åt med avseende på hur ”utsmyckad” och framträdande den är i bildesignen.

Den (nuvarande) autonoma bilen skapas genom att kombinera redan existerande aktiva säkerhetssystem.

Intressant är att endast Ford verkar ha en mer proaktiv approach där systemet frågar föraren om den ska ta över istället för att vänta på input från föraren.