Kategoriarkiv: Samhällspåverkan

Lagstiftning och regelverk

Vad ska ett automatiserat fordon kunna klara?

Brittiska försäkringsbolag svarar nu på en viktig fråga rörande automatiserade fordon: exakt vad ska ett sådant fordon kunna klara för att få kallas ”automatiserat”? Detta genom att sätta upp krav på 10 nyckelfunktioner och prestanda [1]:

10 nyckelfunktioner och egenskapskrav som krävs av ett säkert automatiserat fordon:

  1. Ska ha ett namn som tydligt beskriver den automatiserade funktionens kapabilitet.
  2. Ska vara förenlig med (Storbritanniens) trafiklagar
  3. Ska vara begränsad till specifika typer av vägar och områden via geo-fencing.
  4. Överlämning av kontroll ska följa en tydlig process för att erbjuda och acceptera överlämning.
  5. Fordonet ska kunna hantera alla rimligen förväntade situationer på egen hand.
  6. En bra och lämplig signal måste ges om fordonet oväntat behöver lämna tillbaka kontrollen till föraren.
  7. Fordonet ska kunna genomföra ett ”säkert stopp” om det inte kan fortsätta eller föraren inte tar tillbaka kontrollen.
  8. Fordonet ska kunna undvika eller förebygga en olycka i nödsituationer.
  9. Det ska finnas backup-system som träder in om de ordinarie systemen fallerar.
  10. Vid olyckor ska data spelas in och rapporteras om vilka system som var aktiverade vid olyckan.

Försäkringsbolagen vill också att data ska redovisas på individuell fordonsnivå, så att det går att se vilka fordon som inte har uppdaterad mjukvara eller har missat en service.

Källor

[1] Insurers set out criteria for what drivers should expect from vehicles described as “Automated”, Thatcham Research 2017-11-06 Länk

Bussar, Personbilar, Samhällspåverkan, Trafiksäkerhet

Barn och automatiserade fordon

Många av prototyper av automatiserade fordon som visats hittills är designade av vuxna – för vuxna. Men hur skulle automatiserade fordon fungera för barn? Är folk villiga att sätta sina barn i ett sådant fordon, eller låta sina barn att vistas runt ett sådant fordon?

För att belysa den här problematiken har designföretaget Teague från Seattle i USA tagit fram ett konceptfordon kallat Hannah som är specialdesignat för barn [1]. Hanna är helt självkörande och kan transportera upp till 6 barn åt gången. Den kommer kunna kommunicera med barn och känna igen deras ansikten. Tanken är att den ska fungera som skolbuss.

Men enligt Fred Andersky från Bendix Commercial Vehicle Systems är det inte där som behovet ligger. Statistiken visar att skolbussar är långsamma att anamma nya teknologier, och dessutom skadas väldigt få barn i skolbussar (6 dödsfall i USA per år). Däremot kan det finnas ett behov att transportera barn till och från skolbussen med automatiserade fordon.

Vi på RISE Viktoria har också utforskat den här problematiken något. I en studie utförd ihop med en grupp forskare vid Twente University i Holland har vi undersökt om automatiserade bilar behöver speciella externa gränssnitt för att underlätta samverkan med barn [2].

En av våra slutsatser är att barn över 7 år (det är vid den ålder som de börjar vistas i trafiken på egen hand) skulle gynnas av gränssnitt som utrycker fordonets intention, givet att dessa är designade efter deras behov. Tillsammans med barn har vi tagit fram några förslag på hur externa gränssnitt på automatiserade bilar skulle kunna utformas för att uppfylla barnens behov.

Källor

[1] Marshal, A. Wired. Who’s ready to put their kid on a self-driving school bus? 2017-11-01 Länk

[2] Charisi, V., Habibovic, A., Andersson, J., Li, J., Evers, V. “Children’s Views on Identification and Intention Communication of Self-driving Vehicles” in Conference: Interaction Design and Children IDC’17, 2017, pp. 399–404.

Trafiksäkerhet

Hellre halvdana än inga automatiserade bilar?

RAND Corporation, som är ett oberoende och icke-vinstdrivande forskningsinstitut, har publicerat en ny rapport som visar att legalisering av automatiserade fordon som är bara 10% bättre än mänskliga förare skulle kunna spara tusentals liv i USA per år [1]. Studien är baserad på amerikanska olycksdata och amerikanska förare. Forskarna landade i denna siffra genom att studera 500 olika framtidsscenarier.

Slutsatsen är att vi inte har råd med att vänta på automationen ska bli helt perfekt. Vi har mycket att vinna genom att ersätta icke perfekta förare med icke perfekt automation. Den så kallade mänskliga faktorn är så pass vanligt förekommande orsak till dödsolyckor att även bristfällig automation kan göra skillnad.

På RANDs hemsida finns också ett verktyg där man kan själv skapa ett framtidsscenario och se utgången i termer av dödsolyckor och sparade liv.

Rapporten återfinnes här.

Egen kommentar

Det är inte sällan som jag hör att ”säkerheten är ingenting som vi ska kompromissa med”. Den här studien visar just att gör det om vi inte tänker om och underlättar snabbare introduktion av automatiserade fordon i vårt samhälle. Det är kanske så att vi måste tillåta och acceptera olyckor med automatiserade fordon så länge det innebär att vi undviker många fler olyckor?

I RANDs studie hänvisas det återigen till att över 90% av alla olyckor är orsakade av den mänskliga faktorn. Värt att läsa till detta är artikeln om missvisande procenträkning som vi publicerade i nyhetsbrevet förra veckan.

Källor

[1] RAND. Why Waiting for Perfect Autonomous Vehicles May Cost Lives. 2017-11-07 Länk

Trafiksäkerhet

Missvisande procenträkning

Gérard Yahiaoui, chef för Nexyad, ett franskt företag som utvecklar moduler till aktiva säkerhetssystem, varnar i ett inlägg för vantolkning av procentsatser när man utvärderar potentialen av självkörande fordon [1].

Vi har alla hört uttalandet ”94% av alla allvarliga olyckor med dödsfall eller allvarliga personskador beror på mänskliga misstag”. Men att tolka detta som att med automatiserad körning kan vi undvika dessa 94% är helt enkelt felaktigt.

Som vanligt när det gäller procenträkning så gäller det att fråga ”procent av vad”. Författaren reder ut detta:

Olyckor med dödsfall eller allvarliga personskador kan ses som toppen av ett isberg:

  • Q = antalet olyckor med dödsfall eller allvarliga personskador
  • P = antalet allvarliga olyckor (kanske 10 gånger så många som Q)
  • O = totala antalet olyckor (kanske 10 gånger så många som P)
  • N = antalet incidenter och olyckor (kanske 10 gånger så många som O).

Så procentsatsen 94% är antalet olyckor med dödsfall eller allvarliga personskador som orsakats av mänskliga fel dividerat med Q. Men samtidigt så har förarna undvikit N-O olyckor. Alltså borde man inte räkna ut procentsatsen genom att dividera med Q utan med N vilket leder till en tusendel av 94% i räkneexemplet ovan. Och eftersom dagens förare är inblandade i en olycka (lätt eller svår) i genomsnitt endast efter 70 000 km, så kan man sluta sig till att det verkligen är många incidenter som aldrig leder till olyckor.

Poängen är att dessa incidenter inte studeras, inte hamnar i statistik och inte heller därmed används för att designa automatiserade fordon. Därmed löps risken att dagens olyckor bara ersätts med andra som bilarna inte undviker men dagens förare gör.

Så det verkliga målet för självkörande fordon att slå är en olycka per 70 000 km!

Egen kommentar

Det är alltid farligt med procenträkning. Själv tycker jag man borde vara försiktig med att lära ut det i skolorna. Jag tycker att Gérard har en poäng i att man inte bara ska titta på antalet olyckor utan också ta med incidenter.

Men författarens påstående att incidenter inte studeras stämmer inte helt; man samlar in stora mängder fältdata från vardaglig körning och däribland finns förstås också incidenter att lära sig av.

Källor

[1] Gérard Yahiaoui: Bad interpretation of percentages may lead to terrible misunderstanding : use case of self-driving car, LinkedIn 2017-10-28 Länk

Artificiell intelligens, Funktionell säkerhet, Personbilar, Produktplaner, Trafiksäkerhet

Toyota tar det säkra före det osäkra

Vid ett seminarium hos Toyota Research Institute sade chefen Gill Pratt att fordon på SAE-nivå 5 kommer att kräva en ny nivå av artificiell intelligens som ännu ingen vet hur den ska byggas [1].

”Om någon anger en tidplan för nivå 5, pressa dem hårt med frågor. Vi är i de första dagarna av en lång resa,” sade Pratt.

Toyota tar det säkra före det osäkra vad gäller utvecklingen av autonoma bilar, med målet att nå noll dödade i trafikolyckor involverande teknologin. ”Vårt mål är att skapa en bil som aldrig orsakar en olycka, oavsett vad föraren gör,” sade Pratt.

På vägen dit har redan utvecklat ett antal olycksundvikande system, vilka efter 2020 kommer att följas av mer avancerade funktioner som kommer att tillåta att föraren släpper ratten (SAE nivå 2).

Egen kommentar

De olika fordonstillverkarna har verkligen olika syn på hur snabbt det kommer att gå, med Tesla som kanske har den snabbaste tidplanen medan Audi ju lanserat en nivå 3-bil (med dispens från myndigheterna) och alltså Toyota och till exempel nog även Volvo Cars alltså är mer försiktiga.

Källor

[1] Toyota taking a cautious safety-based approach to autonomous driving, Autovista Group 2017-11-07 Länk

Samhällspåverkan

Vad händer i städerna?

Bloomberg Philanthropies har publicerat en interaktiv rapport där de kartlagt hur olika städer världen över förbereder sig för automatiserade fordon [1]. Rapporten kallas Global Atlas of Autonomous Vehicles (AV) in Cities och kommer att uppdateras regelbundet.

Enligt rapporten finns det idag 53 städer som arbetar med att omvandlas till en förarlös framtid genom att exempelvis vara värd för industritester, organisera egna piloter och utveckla proaktiva strategier och planer. Runt 50 % av dessa städer inledde sin verksamhet inom området under de senaste 12-36 månaderna. En annan intressant slutsats är att den s.k. last mile transit anses vara en lågt hängande frukt och ett område där automatiserade fordon kommer spela en stor roll. Automatiserade taxiresor och kollektivtrafik toppar också städernas prediktioner kring tillämpningsområden.

Bland barriärerna som identifierats är svårigheten att hitta personal och den ekonomiska kapaciteten att leverera fler projekt. Vissa städer står också inför utmaningar i form av att andra myndighetsnivåer negligerar eller förhindrar lokala åtgärder.

Rapporten är framförallt en resurs för städer så att de kan lära sig av varandra och dela med sig bästa praxis.

Egen kommentar

Göteborg återfinnes bland de listade 53 städerna. Om fler svenska städer vill finnas med på listan så bör de kontakta utgivaren via formuläret på deras hemsida.

Personligen tycker jag att den interaktiva biten gör den här rapporten till en riktig resurs och en bra plattform för informationsspridning.

Källor

[1] Bloomberg Philanthropies, The Aspen Institute.  Is your city getting ready for AVs? This is a guide to who’s doing what, where, and how. 2017-10 Länk

Lagstiftning och regelverk

Förtydligande om lagförslaget i USA

För ca 2 veckor sedan skrev vi i nyhetsbrevet en artikel om ett nytt lagförslag i USA.

Vi vill förtydliga att varje fordonstillverkare behöver bevisa för NHTSA att det automatiserade fordonet som ska testas/säljas har genomgått säkerhetsprövningen i linje med nationella säkerhetskrav (Federal Motor Vehicle Safety Standards (FMVSS)) för alla tre perioder som nämns i artikeln (och inte bara för period 3 som det kan uppfattas av skrivningen). Det behövs alltså inget tillstånd men säkerhetsrapporten behöver lämnas in till NHTSA i förväg.

Vi vill också förtydliga att det amerikanska departementet för transport fått i uppdrag att inom 180 dagar granska om nuvarande FMVSS behöver anpassas för automatiserade fordon, och hur i så fall. Därför kan det komma att fordonstillverkare behöver testa sina fordon i linje med nya uppdaterade/förbättrade säkerhetskrav.

Samhällspåverkan, Trafiksäkerhet

Waymos säkerhetsrapport och utbildning

Waymo har nu offentliggjort en säkerhetsrapport som beskriver hur företaget arbetar med att säkerställa att deras automatiserade fordon är säkra [1, 2].

Säkerhetsrapporten är ganska detaljerad och adresserar de 12 designegenskaperna som beskrivs i NHTSAs senaste riktlinjer för automatiserade fordon (Automated Driving Systems 2.0: A Vision for Safety). Rapporten beskriver bland annat parametrar som Waymo använder för att avgöra om ett fordon är säkert för drift, hur och när det samlar in data och vilka gränssnitt som används för att göra fordon användbara för en bredare krets av användare, såsom ljud och bild för användare med syn eller hörselskador.

Företagets förhoppning är att rapporten ska öka transparens och förståelse av dess teknologi men också leda till en större konversation om säkerhet.

Waymo har också lanserat ett program för utbildning av allmänheten och potentiella användare om automatiserade fordon [3, 4]. Programmet kallas Let’s Talk Self-Driving och görs i samarbete med amerikanska organisationer Mothers Against Drunk Driving, National Safety Council, Foundation for Blind Children, East Valley Partnership och Foundation for Senior Living. Utbildningen startar i Arizona med informationsspridning via digitala annonser, skyltar, reklam på bensinmackar och radio.

Egen kommentar

Säkerhetsutvärderingen som NHTSAs uppmuntrar aktörerna att utföra är frivillig och det är första gången som en aktör publicerar en sådan rapport. Waymos säkerhetsrapport har därmed starkt symboliskt värde, och förhoppningen är så klart att fler aktörer ska följa i Waymos spår.

Källor

[1] Waymo. On the Road to Fully Self-Driving. Waymo Safety Report. 2017-10-12 Länk

[2] Waymo. Waymo’s Safety Report: how we’re building a safer driver. 2017-10-12 Länk

[2] Let’s Talk Self-Driving. 2017-10-09 Länk

[3] Waymo, Medium. Let’s Talk Self-Driving Cars. 2017-10-09 Länk

 

Lagstiftning och regelverk

Uppdaterade regler i Kalifornien

I början av mars publicerade det kaliforniska departementet för motorfordon (DMV) ett förslag till nya regler för testning av automatiserade fordon. Nu har förslaget genomgått en revision och en ny version presenterades under veckan [1]. Planen är att dessa nya regler ska träda i kraft i juni 2018, och innan dess väntas ytterligare uppdateringar.

Den stora nyheten är att det blir tillåtet att testa fordon utan någon mänsklig förare bakom ratten, och att allmänheten får åka med i dem. Andra nyheter inkluderar bland annat kravet på att informera lokala myndigheter om planerad testning, samt ett mer strukturerat sätt för rapportering av incidenter, olyckor och andra avvikelser. Innan testningen påbörjas ska varje testorganisation visa att testfordonet uppfyller federala säkerhetsstandarder (Federal Motor Vehicle Safety Standards, FMVSS). Fordon som väger över 4500 kg (10 000 pund) omfattas inte av dessa regler.

Allmänheten har nu 15 dagar på sig att kommentera förslaget.

Källor

[1] Shieber, J., TechCrunch. California DMV changes rules to allow testing and use of fully autonomous vehicles. 2017-10-11 Länk

[2] DMV. Proposed Driverless Testing and Deployment Regulations. 2017-10-11 Länk

Lagstiftning och regelverk, Okategoriserade

USA ännu ett steg närmare federal lag

För ett par veckor sedan skrev vi om att representanthuset i USA godkänt ett lagförslag (SELF-DRIVE Act) som skulle möjliggöra storskalig testning av automatiserade fordon på allmänna vägar. Nu har Commerce, Science and Transportation Committee i Senaten godkänt ett liknande lagförslag kallat American Vision for Safer Transportation Through Advancement of Revolutionary Technologies (AV START Act) [1].

Enligt förslaget skall en fordonstillverkare få sälja upp till 50 000 automatiserade fordon under de första 12 månaderna utan att behöva genomgå någon till säkerhetsprövning eller godkännandeprocess. Under de efterföljande 12 månaderna skulle antalet fordon få gå upp till 75 000. Under år tre skulle en fordonstillverkare få sälja upp till 100 000 fordon under förutsättning att fordonen genomgår en ”förbättrad” säkerhetsprövning och godkännandeprocess. Delstaterna skulle få sätta upp regler om registrering, licensiering, ansvar, försäkring och säkerhetsinspektioner av automatiserade fordon, men inte prestandanormer.

Viktigt att notera är att AV START Act inte tar hänsyn till tunga fordon.

Nästa steg är att förslaget behandlas och godkänns av hela Senaten.

Egen kommentar

För att undvika diskriminering av funktionshindrade, reglerar lagförslaget språket som ska användas i sammanhanget. Förslaget välkomnas av American Foundation for the Blind (AFB) [2]. Enligt Mark Richert, policychef på ABF: “If we’re going to make the dream of driverless cars a reality for people with vision loss and so many others, we need to get rolling right now to get rid of any avoidable technological or legal obstacles—and that’s what this bill does”

Källor

[1] Bhuiyan, J., Recode. The U.S. Senate just took the next step to creating a national standard for testing and deploying self-driving cars. 2017-10-04 Länk

[2] ABF. Breaking News: AFB Applauds Senate Action on Autonomous Vehicles Legislation Benefiting People with Vision Loss. 2017-10-02 Länk