Kategoriarkiv: Samhällspåverkan

Funktioner, Trafiksäkerhet

Nissans ProPilot 2.0

Nissan lanserar i Japan en avancerad förarstödsfunktion som tillåter föraren att ta sina händer från ratten under vissa motorvägs-situationer [2]. Det är en uppföljning till Nissan ProPilot och heter Nissan ProPilot 2.0.

Funktionen introduceras på den japanska marknaden i fordonsmodellen Skyline i höst, och beskrivs som ett påfart-till-avfart-system för motorvägskörning. 

Föraren måste ställa in en rutt i navigationssystemet och uppmanas att aktivera systemet när det är tillgängligt. När systemet är aktiverat kommer det hantera styrning, bromsning och acceleration. En kamera monterad på instrumentbrädan övervakar föraren för att säkerställa att han eller hon fortfarande uppmärksammar vägen. 

Källor

[1] Nissan. Nissan to equip new Skyline with world’s first next-gen driver assistance system. 2019-05-16 Länk

Samhällspåverkan

Bli mekaniker

Många oroar sig för hur automatiserad körning kommer påverka yrkesförare och om det kommer göra dem arbetslösa. Lyfts driftchef Jon McNeill har ett förslag för dagens taxiförare: i en framtid med självkörande taxi så kan de istället bli mekaniker. Han jämför den kommande förändringen med telefonutvecklingen och hur växelyrket förändrades under 1970-talet. Mer om McNeills resonemang kan ni läsa om här.

Funktioner, Trafiksäkerhet

Varningar för trafikfaror

Mitsubishi Electric och HERE har offentliggjort att de genomfört fälttester med Lane Hazard Warning i Kalifornien och Ibaraki i Japan [1]. Systemet möjliggör för fordon att automatiskt varna andra om kommande faror inom ett specifikt körfält. Exempel på faror som systemet kan detektera och varna för är bland annat en stillastående eller långsam bil, halka, skräp och vägskador.

Nu är planen är att göra systemet tillgängligt för biltillverkare att testa i sina fordon.

Källor

[1] Smart Highways. Mitsubishi and HERE Technologies pilot hazard system for autonomous vehicles. 2019-05-15 Länk

Infrastruktur, Samhällspåverkan

Hur påverkas framkomligheten?

Inom pågående EU-projektet CoEXist utforskar VTI och Göteborg stad hur mixen av olika typer av självkörande fordon påverkar framkomligheten i delade miljöer där olika trafikslag behöver samsas om utrymmet [1]. En del av studien fokuserar också på hur framkomligheten påverkas under tiden som staden arbetar med stora infrastrukturförändringar.

CoEXist bygger på tre pelare, varav VTI leder arbetet för de två senare:

  • Utveckling och uppdatering av trafikmodeller.
  • Utveckling av verktyg för att bedöma hur redo vägutformning eller annan infrastruktur är. 
  • Planering inför de kommande förändringarna av infrastrukturen. Åtta befintliga infrastrukturutformningar utvärderas med de uppdaterade trafikmodellerna och det speciellt utvecklade verktyget. 

Våren 2019 kommer forskarna inom CoEXist att ägna sig åt fallstudier, hösten åt analys, sedan återstår några månader åt att färdigställa slutrapporten.

Projektet CoEXist bekostas med 3,5 miljoner euro inom Horizon 2020. Utöver Göteborg stad deltar också städerna Helmond i Nederländerna, Milton Keynes i Storbritannien och Stuttgart i Tyskland. Varje stad har tagit fram två tillämpningsfall, där verkliga problem studeras när det gäller effektivitet och säkerhetsaspekter i trafiken.

Källor

[1] VTI. Så ska automatiserade fordon samsas med övrig trafik. 2019-05- Länk

Kolonnkörning, Lagstiftning och regelverk

Lagar och regler i USA

Som ni säkert känner till är det olika lagar och regler som gäller i de olika amerikanska delstaterna. Enligt Insurance Institute for Highway Safety (IIHS) är fullskalig implementering av självkörande fordon idag tillåten i 15 delstater (Arizona, California, Colorado, Florida, Georgia, Iowa, Nebraska, Nevada, North Carolina, North Dakota, Pennsylvania, Tennessee, Texas, Utah) samt i District of Columbia [1].

Utöver det är testning av självkörande fordon tillåten i 10 delstater (Arkansas, Connecticut, Hawaii, Illinois, Maine, Massachusetts, New York, Ohio, Virginia och Washington).

Det är tillåtet att framföra självkörande fordon utan någon säkerhetsförare i fordonet i 17 delstater, men vissa begränsar det till definierade villkor. I 11 delstater (Colorado, Georgia, Massachusetts, Nebraska, Nevada, North Carolina, North Dakota, Pennsylvania, Tennessee, Texas och Washington) krävs ingen licensiering av säkerhetsoperatörer. Vidare ställer 6 delstater inga krav på ansvarsförsäkring. 

Kolonnkörning (platooning) har hittills reglerats i 22 stater (Alabama, Arkansas, Kalifornien, Florida, Georgia, Indiana, Kentucky, Louisiana, Michigan, Mississippi, Nevada, North Carolina, North Dakota, Oklahoma, Oregon, Pennsylvania, South Carolina, South Dakota, Tennessee, Texas, Utah och Wisconsin).

Här kan ni se en interaktiv karta – klicka på respektive delstat för att se vad som gäller där.

Källor

[1] IIHS. Automation and crash avoidance. 2019-05 Länk

Infrastruktur, Kartor

Kartläggning av väginfrastrukturen

Storbritanniens nationella kartföretag Ordnance Survey och teknikföretaget Mobileye har inlett ett pilotprojekt som går ut på att skapa en detaljerad nationell vägdatabas [1]. 

Databasen kommer att innehålla data med hög precision om bland annat vägar, vägmarkeringar, elskåp, trafikljus, vägskyltar, gatubelysning och brunnsskydd. Data samlas in av fordon utrustade med Mobileyes kamerasystem som sedan valideras av Ordnance Survey med hjälp av befintliga data. Insamlingen görs inledningsvis i London, Manchester och i nordöstra delarna av landet.

Målet är att leverera kartdata med hög precision till företag över flera sektorer och därmed främja utvecklingen av smarta fordon och annan AI-driven teknologi. Bland dem som väntas ha stor nytta av den nya databasen finns också diverse infrastrukturföretag. VA-bolaget Northumbrian Water Group har därför gått med i projektet och kommer hjälpa till med datainsamlingen genom att installera Mobileyes system på sina fordon. 

Egen kommentar

I Sverige har vi en nationell vägdatabas (NVDB) som anses vara bland de bästa i sin klass. Däremot innehåller den inte högprecisionsdata och dess värde för just självkörande fordon i nuvarande form är begränsad.

Förra året gjorde vi på RISE ett projekt på uppdrag av Transportstyrelsen just om detta och kom fram till digitalisering av trafikregler kan vara en förutsättning för storskalig implementation av självkörande fordon. Företag som i det här fallet MobilEye kommer skapa sina egna kartor men dessa behöver valideras mot en pålitlig databas. På det viset är arbetet som Storbritannien påbörjat av strategiskt värde.

Källor

[1] Ordinance Survey, Ordnance Survey and Mobileye begin trials to map Britain’s roadside infrastructure. 2019-05-07 Länk

Trafiksäkerhet

Auroras säkerhetsrapport

Startuppföretaget Aurora har publicerat sin första säkerhetsrapport [1]. Där framgår det att hela arbetet är uppbyggt kring tre kärnvärden ”safely, quickly, broadly” och att den bästa säkerhetsstrategin är att attrahera, anställa och behålla de bästa talangerna.

Vidare beskriver Aurora mjuk- och hårdvaran för sin ”förare” på en övergripande nivå, hur den testas i simuleringar och i verklig trafik, några utmanande scenarier samt hur man tränat upp mänskliga säkerhetsförare. Målet är att fördela testningen över olika operativa kördomäner (ODD) så att olika ljus-, väder-, väg- och trafikförhållanden täcks med så få körda mil som möjligt. 

För tillfället testar Aurora sina bilar i Pittsburgh, Palo Alto och San Francisco.

Egen kommentar

Det är oerhört positivt att alltfler företag publicerar sina säkerhetsrapporter. Jag märker dock att alla dessa är i princip kopior av varandra och skrivna på en väldig hög (abstrakt) nivå. Jag ser framemot mer detaljerade rapporter där man inte enbart pratar om antalet avaktiveringar och körda mil som något slags mått på hur bra och säkert det gått.

Mer om Aurora och dess grundare kan ni läsa om här.

Källor

[1] Aurora. The New Era of Mobility. 2019-05 Länk

Personbilar, Tester och demonstrationer, Trafiksäkerhet

Hur undviker Waymo cyklister?

Ett exempel på hur Waymo undviker cyklister kan ni se i filmen nedan. Detta är resultaten av hårt arbete och många körda mil. Waymo rapporterar att de kört mer än 16 miljoner km (10 miljoner mil) i verklig trafik, 11,2 miljarder km (7 miljarder mil) i simulering, och skapat ett bibliotek med tusentals olika scenarier.

Källor

[1] Waymo. Safety at Waymo | Self-driving cars & other road users. 2019-05-01 Länk

Miljöpåverkan

Ljusföroreningar

För närvarande står gatu- och parkeringsbelysning för cirka 90% av all utomhusbelysning i den industrialiserade världen. Ungefär 2% av all energi som används i EU går åt för detta, och fordonsstrålkastare förbrukar ca 3% av fordonets bränsle. Mycket av denna energi är bortkastad och orsakar ljusföreoreningar som har negativ effekt för både djur och människor. 

En grupp forskare från Delft University of Technology föreslår i en nyligen publicerad artikel att automatiserade fordon bör utformas för att minska ljusföroreningar i städer [1].

Förslaget baseras på en moralisk bedömning av automatiserade fordon med följande två argument:

  • Automatiserade fordon är en teknik under utveckling, vilket innebär att designen av både fordonen och den omgivande infrastrukturen är öppen. Design för värden (design for values) är en väg framåt. Enligt den bör man sträva efter att införliva etiska och moraliska värden under utvecklingsfasen av den nya tekniken. 
  • Nattbelysning bör vara ett självklart värde som tas med i beaktandet under utvecklingsfasen av automatiserade fordon. En betydlig minskning av ljusföroreningar och en bättre balans mellan ljus och mörker kan uppnås genom utformning av framtida automatiserade fordon. 

Studien exemplifierar problematiken och hur dessa två argument kan tillämpas i två fallstudier, parkeringsplatser och motorvägar. 

Summa samarium:At the least, autonomous vehicles should be designed to reduce the adverse effects of light pollution. More radically, they can strive to create darker nights and play a role in re-imagining urban nightscapes.

Egen kommentar

Möjligheterna med automation är oändliga. Själv tycker jag att det är intressant att man släpper det ständigt diskuterade moraliska trolley-dilemmat och visar på att det finns fler viktiga etiska och moraliska frågor att ta hänsyn till. 

Något annat intressant i sammanhanget är hur ljusföroreningar skulle påverkas av de nya visuella externa fordonsgränssnitt som föreslagits av flera aktörer för att stödja samspelet mellan automatiserade fordon och andra trafikanter. Kan vinsten med dessa gränssnitt i termer av tillit och säkerhet övervinna de negativa effekterna i termer av ljusföroreningar? 

Källor

[1] Stone et al., Science and engineering ethics. Driving in the Dark: Designing Autonomous Vehicles for Reducing Light Pollution. 2019-03-22 Länk

Samverkan människa - maskin, Trafiksäkerhet

Effekten av subtila automationsfel

En grupp forskare från University of Leeds och företaget Seeing Machines har publicerat en studie där de undersökt hur förare reagerar på subtila (silent) automationsfel utan att de fått någon förvarning eller förfrågan om att ta över kontrollen [1]. Dessutom har de undersökt sambandet mellan sådana fel och förares engagemang i visuella uppgifter. 

Studien genomfördes i en körsimulator med 30 förare. Varje förare fick uppleva följande två testfall med sex subtila fel var: 

  1. Föraren behöver övervaka trafiken och hålla utkik efter variabla trafikskyltar (VMS)
  2. Föraren behöver övervaka trafiken och hålla utkik efter variabla trafikskyltar (VMS) samt engagera sig i en visuell icke-körrelaterad uppgift.

Automationen gestaltades av adaptiv farthållare och körfälthållare. Automationens status (tillgänglig/på/av/manuell kontroll) visades via ett gränssnitt i kontrollpanelen. Subtila automationsfel infördes genom att avaktivera automationen och övergå till manuell kontroll. Felen sammanföll med en mycket subtil sidoförflyttning av fordonet (0,2 graders offset i rattvinkel). Ett förarövervakningssystem användes för att studera förarnas ögonbeteende och uppmärksamhet.

Resultaten visade att i båda testfallen upptäckte och reagerade alla förare på samtliga subtila automationsfel så småningom. Att engagera sig i en visuell icke-körrelaterad uppgift när det subtila felet inträffade resulterade dock i betydligt fler körfältsavvikelser och längre övertagningstid. Det ändrade distributionen av förarnas visuella uppmärksamhet före och efter felet samt hur de fördelade uppmärksamheten mellan trafiken och gränssnittet som visade automationens status. 

Resultaten antyder att subtila fel kan trigga förarreaktionen. Detta i kombination med förarövervakningssystem kan användas som ett verktyg att hålla förare alerta och med i kontroll-loopen. 

Egen kommentar

Under de senaste åren har mycket fokus gått åt studier om kontrollöverlämning mellan automation och mänskliga förare. Däremot är effekten av subtila automationsfel ett mindre utforskat område. Något som också studeras i FFI-projektet HARMONISE.

Här kan man också dra paralleller till logiken som vissa fordonstillverkare indikerat att de använder sig av: att medvetet göra förarstödsystem lite skakiga så att förarna behöver hålla händerna på ratten. Det räcker inte med att visa varningar till förare utan man behöver också känna vad som händer, t.ex. att man håller på att glida utanför körfältet. 

Källor

[1] Louw, T., et al., 2019. Engaging in NDRTs affects drivers’ responses and glance patterns after silent automation failures. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour. Länk