I måndags var det dags för Scanias tester med delvis självkörande lastbilar på allmänna vägar i Nederländerna [1].
Dessa tester utfördes i samarbete med Transport en Logistiek Nederland (TLN) och involverade tre lastbilar som fick köra i kolonn med fördefinierat avstånd mellan varandra på motorväg A28.
Källor
[1] Savela, T., NL Times. Self-driving trucks tested on dutch highway. 2015-02-10. Länk
FleetOwner har samtalat med Sandeep Kar, forskningschef på Frost&Sullivan inom fordon- och transportforskning, om automatiserade lastbilar och deras framtid [1]. Några slutsatser från intervjun:
Källor
[1] Cullen, D., FleetOwner. Self-driving trucks: How the road ahead may shape up. 2014-12-02 Länk
Quartz har publicerat en artikel där författarna konstaterar att det är självkörande bussar som kan lösa nuvarande och framtida transportproblem i USA, och inte självkörande bilar som många verkar tro [1].
Det är framförallt kolonnkörning (platooning) av bussar som de lyfter fram. Bussar som på ett säkert sätt kör nära varandra i höga hastigheter kan förflytta många människor på samma gång, vilket i sig är billigare och mer energieffektivt än enskilda bilar.
Det här påståendet stöds av en nyligen publicerad studie från Princeton University som visar att Lincoln Tunnel (förbinder New York City och New Jersey) skulle kunna ha 200 000 resenärer per timme om bussarna kunde köra på 1,8 meters avstånd från varandra. Detta är fem gånger mer än vad tunneln klarar av idag.
En annan viktig slutsats i artikeln är att vi behöver komma på hur automatiserad körning kan användas för att uppfinna nya transportsystem och inte bara reparera det befintliga systemet.
Källor
[1] Lindsay, G., Townsend, A.. Quartz. Forget self-driving cars; we should be focusing on self-driving buses. 2014-11-02 Länk
I början av året rapporterade vi om ett forsknings- och utvecklingsprojekt som amerikansk militär och marinen driver tillsammans med Lockheed Martin. Då skrev vi att dessa aktörer hade precis utfört sina första tester med tre självkörande militära lastbilar körandes i konvoj (platooning) på en testbana i Texas där olika trafikmiljöer, inklusive stadsmiljö, var simulerade. Konvojens maximala hastighet var ungefär 32 km/h. Nu har det blivit känt att de utfört ännu ett test med fler lastbilar och högre hastighet [1][2].
Det nya testet fokuserade också på konvojkörning, nu med upp till sju lastbilar. Konvojens maximala hastighet var ungefär 64 km/h och involverade ingen förare. Testet utfördes på testbanan Savannah River Site, South Carolina som tillhör amerikanska energidepartementet.
Lastbilarna som ingick i testet var av typen Family of Medium Tactical Vehicles (FMTV) och Medium Tactical Vehicle Replacment (MTVR), M915 Line-Haul Tractors, Palletized Laod System Vehicle och Heavy Equipmnet Transport. Dessa lastbilar är utrustade med GPS, radar, lidar och andra kommersiellt tillgängliga sensorer.
Fler tester kommer att göras nästa månad med efterföljande sex veckors utvärdering i verkliga militära och marina tillämpningar under juli/augusti. Målet är att standardisera det automatiserade systemet för användning inom militären och marinen.
Projektet utförs vid Tank Automotive Research, Development and Engineering Center (TRADEC).
Egen kommentar
För tillfället är det här det största platooningtestet med lastbilar som utförts i USA.
Källor
[1] Fiddan, P., Armed Forces International. Autonomous Vehicles Trials Success. 2014-06-11. Länk
[2] Green Car. US Army, Lockheed Martin complete 2ndautonomous convoy demo: more vehicles, higher speeds. 2014-06-12. Länk
Vox har nyligen publicerat en artikel som listar en rad anledningar till att amerikanska lastbilar kommer automatiseras snabbare än personbilar i allmänhet, och taxibilar i synnerhet [1].
Den främsta anledningen är att automatiserade lastbilar kommer leda till markanta kostnadsreduceringar för åkerier eftersom lastbilsföraren elimineras ur ekvationen. I jämförelse med automatiserade taxitjänster är potentialen av automatiserade lastbilar större och drivkraften starkare:
Artikeln nämner också vilka hinder som måste överkommas för att storskalig implementation av automatiserade lastbilar ska uppnås:
Egen kommentar
Dessa argument är skrivna med USA i fokus, men många av dem är generella och kan gälla även för andra delar av världen.
Artikeln nämner också ett projekt där konvojkörning med två lastbilar provats på allmän väg i Nevada, USA. Det är teknikföretaget Peloton som utvecklat tekniken. Projektet avslutades i februari 2014. Mer detaljer om dettta, inklusive en videoinspelning, hittas här och här.
Konvojkörning har också testats i ett annat amerikanskt projekt som utförts av PATH vid University of California som ni kan läsa om här. Utöver det har konvojkörning involverandes lastbilar testats i flera europiska projekt (till exempel, SARTRE, KONVOI, iQFleet, COMPANION) och japanska projekt (NEDO).
Källor
[1] Stromberg, S. VOX. Why trucks will drive themselves before cars do. 2014-06-03. Länk
På gårdagens SVEA-seminarium om Vehicle Dynamics in a Cooperative Environment togs självkörande fordon upp ur flera aspekter.
En tidig applikation av fordonsautomation kan komma att vara konvojkörning med tunga lastbilar.
Det går att spara bränsle med uppkopplad konvojkörning och med befintliga sensorer, vilket man visat t.ex. i SARTRE-projektet. Redan vid fordonavstånd på 20 m kan man spara ca 8 % bränsle, vid 10 m avstånd ca 10 % och kan man komma ner till 5 m avstånd mellan bilarna kan man spara ca 15 %. Besparingen varierar mellan fordonen i konvojen så det bör skapas något system för att fördela vinsterna.
Ovanstående gäller på körning på platta vägar. Verkligheten innehåller backar vilket ger utmaningar när bilarna i en konvoj är olika lastade och har olika motorstyrka och då får olika hastighet uppför backarna. Vid nedförsbackar kan bilarna som får lägre luftmotstånd i konvojen behöva bromsa bort mer energi.
Ett möjligt sätt att hantera detta är att ha en övergripande transportkontrollsystem.
En annan utmaning är affärsmodeller och affärsekosystem. För att teknologin ska löna sig krävs det att åkarna kan köra konvojkörning mycket, och då räcker det inte med några få som är utrustade. Det krävs därmed också standardisering så att bilar av olika märken kan samköra.
Amerikanska armén har tillsammans med företaget Lockheed Martin utfört tester med självkörande lastbilar i Fort Hood, Texas, skriver Lockheed Martin i ett pressmeddelande [1].
Testerna utfördes på en testbana och omfattade scenarios inom både stads- och landsbygdsmiljö. Förarlösalastbilar fick köra i konvoj genom korsningar och rondeller samt hantera mötande och förbipasserande fordon och fotgängare.
Lastbilarna som användes var av typen M915 och Palletized Loading System (PLS), men det automatiserade systemet kan i princip installeras på vilken militär lastbil som helst.
Testerna gjordes som en del av Army and Marine Corps’ Autonomous Mobility Appliqué System (AMAS) program.
Egen kommentar
Det amerikanska försvaret (Department of Defense) har länge stöttat forskningen kring självkörande icke-militära fordon, bl.a. genom Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA) som finansierat det välkända DARPA Grand Challange.
Källor
[1] Lockheed Martin. U.S. Army and Lockheed Martin Complete Advanced Autonomous Convoy Demonstration. 2014-01-30.
The Independent skrev i slutet av förra veckan om självkörande lastbilar baserat på samtal med representanter från Volvo, Scania, ABI Research och Navigant Research [1].
Man lyfter fram att australiensiska företag Komatsu och Caterpillar redan börjat testa helt autonoma grävmaskiner och dumpers i gruvorna och att Volvo och Scania är inne på liknande spår.
Vidare nämns fordonståg (platoons) och dess för- och nackdelar. EU-projektet Sartre (Safe Road Trains for the Environment) som pågick mellan 2009 och 2012 tas upp som ett exempel på fordonståg involverande både lastbilar och personbilar. Det påpekas dock att utvecklingen på Volvo och Scania startat långt innan dess.
Artikeln nämner också det nya projektet kallat COMPANION [2] som leds av Scania och som kommer att vidareutveckla tekniken som krävs för körning i fordonståg och implementera den i dagligt transportsystem. Projektet delfinansieras av EU (3,4 miljoner EUR av totalt 5,4 miljoner EUR) och involverar 7 organisationer (Scania, KTH, Volkswagen, OFFIS, IDIADA, Science [&] Corporation och Transportes Cerezuela). Vi skrev om det i sista nyhetsbrevet förra året.
Volvos och Scanias representanter tror att trådlös kommunikation mellan lastbilar och mellan lastbilar och andra fordon kommer att medföra ett genombrott i termer av reducerat antal olyckor. Detta kommer att innebära att fordonsståg inte längre behöver bestå bara av ett fåtal lastbilar. Man kommer också att kunna dela med sig olika typer information (ex. halkinformation) och på det viset förbättra trafiksäkerheten.
Andra fördelar med självkörande lastbilar och fordonståg som nämns är reducerad bränsleförbrukning som i sig medför mindre kostnader och föroreningar, möjligheten att ha fler lastbilar på redan existerande vägar som eliminerar behovet för nya vägar samt möjligheten att minska kostnader som åkeriföretag har idag för sina lastbilsförare.
ABI Research och Navigant Research konstaterar att den sistnämnda fördelen kommer orsaka motståndskrafter från bl.a. fackföreningar och branschorganisationer. Medan självkörande lastbilar väntas medföra stora vinster för åkerier, är många lastbilsförare oroliga för sina jobb. Detta kommer dock inte kunna stoppa utvecklingen, autonoma lastbilar och platooning är helt enkelt ett faktum.
Källor
[1] Piesing, M., The Independent. Autonomous vehicles: How safe are trucks without human drivers? 2014-01-09 Länk
[2] Scania Pressrelease. Scania leads European research project on vehicle platooning. 2013-12-11 Länk
Enligt siten infrastrukturnyheter.se [1] har Scania tilldelats uppdraget att leda det tre år långa europeiska forskningsprojektet COMPANION. Projektet syftar till att utarbeta ett system för att införa fordonkonvojer på vägarna. Fordonskonvojer på europeiska vägar anses kunna ge ett stort bidrag till utsläppsminskningar.
Forskningsprojektet omfattar 5,4 miljoner euro varav EU bidrar med 3,4 miljoner. I projektet deltar förutom Scania också Volkswagen Group Research, KTH, tyska Oldenburger Institut für Informatik (OFFIS), spanska IDIADA Automotive Technology, nederländska S[&]T Corporation samt det spanska åkeriet Transportes Cerezuela.
Tanken är att åkerier utifrån sina transportuppdrag ska kunna fastställa optimala rutter med hänsyn till bränsleförbrukning. I ett integrerat system får lastbilsförarna information om var de ska ansluta till andra lastbilar för att bilda en konvoj. Det integrerade informationssystemet ska ge tydliga besked om olika alternativ, med hänsyn till bland annat väderförhållanden, trafiksituation, leveranstider samt fordonens vikt och hastighet.
Stor vikt läggs vid hur informationen till förarna förmedlas om hur och var de ska ansluta och lämna fordonskonvojer. Eftersom föraren alltid själv bestämmer över fordonet ges information som ska underlätta beslutet och tips om att exempelvis öka eller minska farten. Vidare ska de tekniska och säkerhetsmässiga förutsättningarna för fordonskonvojer ytterligare utredas.
Inom projektet ska parterna även undersöka hur gemensamma regler inom EU kan utformas som skulle tillåta täta fordonskonvojer. Ju kortare avstånd, desto större bränslevinster. Detta förutsätter dock att fordonssystemen är elektroniskt sammankopplade genom trådlös kommunikation.
Egen kommentar
Konvojkörning är troligen den lägst hängande frukten avseende autonom körning för kommersiella fordon. Det finns väsentliga bränslebesparingar att göra även om man inte kör väldigt tätt. Det gäller bara att på ett enkelt sätt hitta kompisar att samköra med.
Källor
[1] infrastukturnyheter.se: Ny EU-forskning om fordonskonvojer 2013-12-12 Länk