Årets HMI Design Innovation Award har tilldelats Scania och Volkswagen Group Research för en app som de utvecklat i ett gemensamt projekt om automatiserad kökörning (traffic jam pilot) [1]. Konceptet möjliggör för lastbilsföraren att ägna sig åt diverse aktiviteter på en bärbar enhet samtidigt som han kan följa närliggande trafik i skärmens kant medan lastbilen är inställd på automatiserad körning.
Källor
[1] Scania News. Traffic jam pilot app wins prestigious design award. 2014-07-04. Länk
Volkswagens Electronics Research Laboratory (ERL) påpekar i ett pressmeddelande vikten av intuitiv och sömlös kommunikation mellan föraren, bilen och omgivningen i alltmer uppkopplade och automatiserade bilar [1]. ERL håller därför på att utveckla teknik och algoritmer som gör att fordon kan lära sig, förutse och anpassa sig efter förarens behov och önskemål.
Källor
[1] Volkswagen Media. Volkswagen Group Of America Redefines Driving Experience Through Cloud And Connected Intelligence Services. 2014-08-06. Länk
I ett pressmeddelande skriver BMW om ett projekt som kallas UR:BAN och om deras preliminära resultat från projektet som presenterats i onsdags [1].
Projektet fokuserar på utveckling av kooperativa och intelligenta system för förarstöd och trafikstyrning i tätbebyggda områden. Målet är att öka säkerhet, effektivitet och komfort. Projektet påbörjades 2012 och ska löpa fram till 2016. Det finansieras av German Federal Ministry for Economic Affairs and Energy och involverar 31 olika organisationer från industri, akademi och myndigheter.
UR:BAN är uppdelat i tre delprojekt:
Som en del av Cognitive Assistance har BMW utvecklat ett nytt detekteringssystem och algoritmer för situationsanalys och bedömning. Fokus ligger på situationer som involverar fotgängare och cyklister.
Inom Networked Traffic System har BMW visat ett system som syftar till att öka trafikeffektiviteten och samtidigt minska bränsleförbrukningen och buller vid trafikljusreglerade korsningar. Systemet använder sig av V2X-kommunikation och prediktiv information om trafikljus och situationen i korsningen. Det heter Green Coordination and Deceleration Assistant och har installerats i två bilar som ska testas under året.
Inom delprojektet Human Factors in Traffic arbetar BMW med att ta fram standarder och metoder för verifiering av HMI-koncept i framförallt tidskritiska situationer. BMW är också involverad i utveckling av metoder för detektering av förarens intentioner.
Egen kommentar
Andra parter i UR:BAN har också visat sina preliminära resultat. Här kan ni läsa pressmeddelanden från Opel och Volkswagen. Mer information om hela projektet hittas här.
Källor
[1] BMW Group, Press Release. UR:BAN research initiative. 2014-05-14. Länk
Audi har presenterat ett ”Virtual cockpit”-koncept för automatiserade bilar. Konceptet kallas Audi James 2025 [1].
Det är HMI-lösningar för övergång mellan manuell och automatiserad körning som är i fokus. Som ett exempel kan nämnas att ratt, sittplatsposition samt ljusbaserade indikatorer och knappar förändras när automatiserad körning aktiveras. En skärm åker upp till förarens synfält och visar bilens planerade körmanöver, medan en annan skärm ger föraren tillgång till infotainmentfunktionerna. Ungefär 20 sekunder innan bilen återgår till manuell manövrering återgår interfacet till ursprungsform.
James 2025 visar var Audi (och Volkswagen) vill vara om 10 år. Konceptet presenterades i mitten av mars i samband med CeBIT 2014 och kan ses här.
Egen kommentar
I samband med CeBIT 2014 gjorde tyska förbundskanslern Angela Merkel samt brittiska premiärministern David Cameron positiva uttalanden om automatiserade bilar. Dessa hittas här.
Källor
[1] Volkswagen Group, CeBIT 2014: Volkswagen Group presents visionary automotive functions. 2014-03-10. Länk
Ett nytt EU-forskningsprojekt kallat AdaptIVE (kort för Automated Driving Applications & Technologies for Intelligent Vehicles) har annonserats [1, 2].
Målet är att utveckla och testa nya teknologier som möjliggör delvis och helt automatiserad körning på motorvägar och i tätbebyggda områden. Huvudfokus kommer att ligga på dynamisk anpassning av automationen till olika trafiksituationer, inklusive samverkan mellan fordonet och föraren. Projektet kommer också att utforska rättsliga och ansvarsfrågor för förare och fordonstillverkare.
Olika automatiserade funktioner kommer att demonstreras i sju personbilar och en lastbil.
Projektet kommer att pågå i 3,5 år och leds av Volkswagen. Det involverar 29 olika organisationer inklusive BMW, Bosch, Continental, Ford, General Motors, Mercedes-Benz, Nissan-Renault, Volvo Group, Volvo Cars samt universitet från England, Tyskland, Nederländerna, Italien, Spanien och Sverige (Chalmers). Budgeten ligger på 25 miljoner EUR.
Egen kommentar
AdaptIVE är på ett sätt en fortsättning på två andra nyligen avlutade EU-projekt: HAVEit [3] och interactIVe [4].
Källor
[1] AdaptIVe project moves automated driving forwards. FleetNews. 2014-02-04 Länk
[2] Duarte, J., Digital Journal. VW draws nearer to driverless cars. 2014-02-02. Länk
[3] HAVEit. Länk
[4] interactive. Länk
The Independent skrev i slutet av förra veckan om självkörande lastbilar baserat på samtal med representanter från Volvo, Scania, ABI Research och Navigant Research [1].
Man lyfter fram att australiensiska företag Komatsu och Caterpillar redan börjat testa helt autonoma grävmaskiner och dumpers i gruvorna och att Volvo och Scania är inne på liknande spår.
Vidare nämns fordonståg (platoons) och dess för- och nackdelar. EU-projektet Sartre (Safe Road Trains for the Environment) som pågick mellan 2009 och 2012 tas upp som ett exempel på fordonståg involverande både lastbilar och personbilar. Det påpekas dock att utvecklingen på Volvo och Scania startat långt innan dess.
Artikeln nämner också det nya projektet kallat COMPANION [2] som leds av Scania och som kommer att vidareutveckla tekniken som krävs för körning i fordonståg och implementera den i dagligt transportsystem. Projektet delfinansieras av EU (3,4 miljoner EUR av totalt 5,4 miljoner EUR) och involverar 7 organisationer (Scania, KTH, Volkswagen, OFFIS, IDIADA, Science [&] Corporation och Transportes Cerezuela). Vi skrev om det i sista nyhetsbrevet förra året.
Volvos och Scanias representanter tror att trådlös kommunikation mellan lastbilar och mellan lastbilar och andra fordon kommer att medföra ett genombrott i termer av reducerat antal olyckor. Detta kommer att innebära att fordonsståg inte längre behöver bestå bara av ett fåtal lastbilar. Man kommer också att kunna dela med sig olika typer information (ex. halkinformation) och på det viset förbättra trafiksäkerheten.
Andra fördelar med självkörande lastbilar och fordonståg som nämns är reducerad bränsleförbrukning som i sig medför mindre kostnader och föroreningar, möjligheten att ha fler lastbilar på redan existerande vägar som eliminerar behovet för nya vägar samt möjligheten att minska kostnader som åkeriföretag har idag för sina lastbilsförare.
ABI Research och Navigant Research konstaterar att den sistnämnda fördelen kommer orsaka motståndskrafter från bl.a. fackföreningar och branschorganisationer. Medan självkörande lastbilar väntas medföra stora vinster för åkerier, är många lastbilsförare oroliga för sina jobb. Detta kommer dock inte kunna stoppa utvecklingen, autonoma lastbilar och platooning är helt enkelt ett faktum.
Källor
[1] Piesing, M., The Independent. Autonomous vehicles: How safe are trucks without human drivers? 2014-01-09 Länk
[2] Scania Pressrelease. Scania leads European research project on vehicle platooning. 2013-12-11 Länk
Enligt siten infrastrukturnyheter.se [1] har Scania tilldelats uppdraget att leda det tre år långa europeiska forskningsprojektet COMPANION. Projektet syftar till att utarbeta ett system för att införa fordonkonvojer på vägarna. Fordonskonvojer på europeiska vägar anses kunna ge ett stort bidrag till utsläppsminskningar.
Forskningsprojektet omfattar 5,4 miljoner euro varav EU bidrar med 3,4 miljoner. I projektet deltar förutom Scania också Volkswagen Group Research, KTH, tyska Oldenburger Institut für Informatik (OFFIS), spanska IDIADA Automotive Technology, nederländska S[&]T Corporation samt det spanska åkeriet Transportes Cerezuela.
Tanken är att åkerier utifrån sina transportuppdrag ska kunna fastställa optimala rutter med hänsyn till bränsleförbrukning. I ett integrerat system får lastbilsförarna information om var de ska ansluta till andra lastbilar för att bilda en konvoj. Det integrerade informationssystemet ska ge tydliga besked om olika alternativ, med hänsyn till bland annat väderförhållanden, trafiksituation, leveranstider samt fordonens vikt och hastighet.
Stor vikt läggs vid hur informationen till förarna förmedlas om hur och var de ska ansluta och lämna fordonskonvojer. Eftersom föraren alltid själv bestämmer över fordonet ges information som ska underlätta beslutet och tips om att exempelvis öka eller minska farten. Vidare ska de tekniska och säkerhetsmässiga förutsättningarna för fordonskonvojer ytterligare utredas.
Inom projektet ska parterna även undersöka hur gemensamma regler inom EU kan utformas som skulle tillåta täta fordonskonvojer. Ju kortare avstånd, desto större bränslevinster. Detta förutsätter dock att fordonssystemen är elektroniskt sammankopplade genom trådlös kommunikation.
Egen kommentar
Konvojkörning är troligen den lägst hängande frukten avseende autonom körning för kommersiella fordon. Det finns väsentliga bränslebesparingar att göra även om man inte kör väldigt tätt. Det gäller bara att på ett enkelt sätt hitta kompisar att samköra med.
Källor
[1] infrastukturnyheter.se: Ny EU-forskning om fordonskonvojer 2013-12-12 Länk
I slutet av förra veckan deltog jag på ett webbseminarium som anordnades av konsultföretaget Frost & Sullivan. Det var fyra talare på seminariet: två från Frost & Sullivan, en från Valeo och en från MIRA. Seminariet var i princip uppdelat i tre delar.
I den första delen gav Frost & Sullivan en översikt över pågående aktiviteter inom fordonsindustrin kopplade till automatiserad körning. Sammanfattningsvis kan man säga att det är flera företag (Volvo, Audi, BMW, Mercedes, Volkswagen, Nissan, Lexus, Ford, GM, Google) som håller på att utveckla någon form av automatiserad körning.
I de flesta fall handlar det om mer eller mindre avancerade förarstödfunktioner som kan ta över både lateral och longitudinell kontroll av fordonet under specifika förhållanden. Funktioner som är i fokus och väntas bli lanserade på marknaden senast 2020 är Traffic Jam Assist, Autonomous Parking Assist och Automated Highway Driving.
Rättare sagt så ser de flesta aktörerna automatisering som ett sätt att stödja snarare än att ersätta föraren. Detta gäller dock inte Google som satsar på fordon som är helt självkörande under alla förhållanden.
Man presenterade också en roadmap för de kommande åren. Slutsatsen var att det är en successiv utveckling som gäller och att det är en lång väg till helt självkörande fordon.
Det gavs också en kostnadsuppskattning av Traffic Jam Assist, baserad på kostnaden av standard förarstödsystem (ADAS) år 2014. Enligt uppskattningen kommer Fords Traffic Jam Assist vara billigast; givet att Fords standard ADAS paket kostar 1.700 dollar så kommer paketet med standard ADAS och Traffic Jam Assist att kosta 2.500 dollar (dvs. 800 dollar mer). Här är några andra exempel:
Lexus: standard ADAS = 2.400 dollar jmf. standard ADAS plus Traffic Jam Assist = 3.500 dollar (dvs. 1.100 dollar mer).
Volvo: standard ADAS = 2.800 dollar jmf. standard ADAS plus Traffic Jam Assist = 4000 dollar (dvs. 1.200 dollar mer).
Mercedes: standard ADAS = 1.920 dollar jmf. standard ADAS plus Traffic Jam Assist = 4.000 dollar (dvs. 2.080 dollar mer).
Audi: standard ADAS = 2.300 dollar jmf. standard ADAS plus Traffic Jam Assist = 6.600 dollar (dvs. 4.300 dollar mer).
Del två handlade om pågående utveckling på Google och Valeo. Vad det gäller Google kan man säga att deras system använder specialbyggda sensorer och att det krävs mycket arbete för att integrera dessa på ett robust och säkert sätt för massproduktion.
Ett annat intressant uttalande som togs upp var faktumet att Google skapat Android, som används på olika telefoner oberoende av tillverkare, och att det är precis vad de försöker göra med fordon.
Valeo presenterade sin parkeringsfunktion Park4U som sedan den lanserats år 2007 utvecklats till en helt automatiserad parkeringsfunktion kallad Valet Park4U och som introduceras på marknaden inom ett par år. I samband med detta belystes några förväntade utmaningar som att bestämma fordonets position och manövrer baserade på information från ultraljudsensorer samt att integrera komplexa algoritmer på en liten mikroprocessor.
Valeo belyste också oförutsedda utmaningar som exempelvis att avgöra fordonets rörelseriktning i små hastigheter. Slutsatsen var att utveckling av automatiserade fordon handlar mycket om hantering av nyuppkomna och oförutsedda utmaningar.
I den avslutande delen presenterade talaren från MIRA sin syn på utveckling, testning och validering av autonoma fordon. Han påpekade att autonoma fordon är komplexa ”system av system” som måste ha hög motståndskraft, dvs. förmåga att hantera avbrott som t.ex. störningar orsakade av människor, naturkatastrofer eller mjukvarufel, samtidigt som systemet kan behålla en acceptabel prestandanivå.
MIRAs recept för att uppnå detta är att utöka det redan existerande ramverket för identifiering av faror och hot till att inkludera systematiska strategier för prediktering, identifiering och hantering av allvarliga störningar i en tidig fas av utvecklingsprocessen.
Detta ställer hårdare krav för testning och validering, vilket är också anledningen till att MIRA just nu fokuserar på att identifiera dessa krav och deras innebörd för testmetoder och test infrastruktur.
Egen kommentar: Det är två saker som jag vill påpeka. Den ena är att seminariet inte behandlat pågående aktiviteter på universitet och andra forskningsorganisationer.
Den andra är att det är lite otydligt att det finns fler aktörer än Google som utvecklar helt självkörande fordon. Som ett exempel kan vi ta fordon som kommer testas och användas som taxi i Milton Keynes (Cambridge University leder projektet) [1]. Det bör dock noteras att dessa fordon kommer till en viss början att köra i dedikerade körfält.
Källor
[1] Siu, J., Auto Guide. Autonomous Pod Car Service Heading to the UK by 2017. Länk