Etikettarkiv: Monash University

Affärsmodeller, Fordon, Forskningsprojekt, Mobilitetstjänster, Personbilar

Forskning kring vistelse i autonoma fordon

Tid som spenderas på att köra fordon kan anses som förlorad produktivitet och autonoma fordon kan potentiellt öka nyttan av den tiden. Detta undersöktes av forskare från Monash University i Australien [1].

Forskarna har gjort en litteraturöversikt och metaanalys av forskningen kring Value of Time (VOT – term inom transportekonomi som reflekterar tidens värde under en resa eller också summan som en resenär är villig att bli kompenserad för resetiden) i syfte att ta reda på hur olika typer av autonoma fordon påverkar VOT under resan jämfört med manuellt drivna fordon.

Forskarna tog med 24 vetenskapliga ariklar i sin undersökning och kom bland annat fram till att ett antal faktorer påverkar tidens värde i autonoma och manuella fordon (fordonstyp, land, geografi: stad vs landsbygd, hur man demonstrerar resan för respondenter: verbalt vs video, stickprovsstorlek, urval, typ av resa, reselängd, ålder, utbildning, inkomst och körkort).

Resultaten visade också b.la att

  • Privatägda autonoma fordon hade fler fördelar för konsumenter jämfört med delade autonoma fordon och manuellt drivna fordon inom de flesta ovannämnda faktorer.
  • Respondenter från landsbygden föredrar resor i autonoma fordon mer än stadsbor eftersom den sistnämndas restid anses vara billigare.
  • Korta resor i privatägda och delade autonoma fordon är att föredra jämfört med manuellt drivna fordon, men gällande långa resor är det resor i privatägda autonoma fordon som ger mest nytta.
  • VOT varierar för de olika fordonstyperna beroende på land: VOT är 35% och 41% lägre i Tyskland respektive Nederländerna, jämfört med USA för privatägda autonoma fordon och delade autonoma fordon.
  • När det kommer till delade autonoma fordon så är VOT-medelsiffran högre i de sju europeiska länder (exklusive Tyskland och Nederländerna) som tagits i beräkning, jämfört med länder i övriga världen. Variationen är dock stor.

Källa

[1] Yasin-Huda, F., Currie, G., & Kamruzzaman, M.D., Understanding the value of autonomous vehicles – an empirical meta-synthesis. Transport Reviews. 2023-03-19 Länk

Konferenser

Vision Zero 2017

I mitten av juni anordnade Näringsdepartementet, Trafikverket och Transportstyrelsen en tvådagars konferens om nollvisionen i trafiken, Vision Zero 2017. Bland deltagarna fanns världens ledande experter, ministrar och beslutsfattare från Afrika, Amerika, Asien och Europa. Likaså var programmet fullspäckat med både inhemska och utländska talare.

Konferensen gick ut på att diskutera trafiksäkerhet på en strategisk nivå, och hur visionen om noll dödade och allvarligt skadade i trafiken kan uppnås. I många fall användes den ”svenska modellen” och trafiksäkerhetsarbetet som en referenspunkt – att uppnå lika stor reducering i antalet dödade och skadade i trafiken är något som många strävar efter. Och vad är då hemligheten bakom den stora framgången? Kortfattat handlar det om ett långsiktigt arbete, gott samarbete mellan olika aktörer och ett systemperspektiv.

Här är en kort sammanfattning av några föredrag som jag deltog på som berörde automatiserade fordon.

  • Infrastrukturmininstern Anna Johansson inledde konferensen. Hon pratade om att transportsystemet för första gången är en del i FN:s mål för hållbar utveckling. Hon påpekade också att trafiksäkerhetsarbetet behöver intensifieras globalt, och att vi i Sverige har kommit långt i trafiksäkerhetsarbetet och kan bidra med kunskap och erfarenhet från nollvisionsarbetet.
  • David Ward från Global New Car Assessment Programme (Global NCAP) pratade om vikten av att fordonen testas och utvärderas av oberoende parter. Han påpekade också vikten av systematiska utvärderingsmetoder. Att uppmuntra automatiserad körning är med på organisationens prioritetslista för 2030, men den hamnar i skuggan av andra lösningar som ESC (Electronic Steering Control), AEB (Autonomous Emerging Braking), ISA (Intelligent Speed Adaptation), och M-ABS (Motorcycle Anti-Lock Brake System). Storskalig implementation av dessa system i utvecklingsländer väntas spara många liv eftersom antalet fordon väntas öka kraftigt.
  • Björn Anwall från Volvo Cars underströk att trafikolyckor, trängsel och utsläpp är våra stora utmaningar. Automatiserade, elektrifierade och delade fordon är svaret på detta. Volvo Cars vision är att ingen ska dö eller allvarligt skadas i en Volvobil 2021, att ha 1 miljon elektrifierade fordon på marknaden 2025 samt att ”ge tillbaka” en vecka av kvalitetstid per år 2025. För att uppnå allt detta behövs ett tätt samarbete mellan myndigheter, akademi och industri. Myndigheterna kan stödja utvecklingen genom att exempelvis förse fordonen med ruttinformation vid vägbyggen.
  • Claes Tingvall från ÅF/Monash University pratade om vikten med innovation. Han presenterade sex innovationsregler. Bland dessa finns följande:
    a) If you cannot express the need for innovation in an innovative way, you need to go home and rethink
    b) Develop criteria, test methods, critical limits and test demos early to drive innovation
    c) Never give up, sometimes it can take 50 years to be understood!
  • Ola Boström från Autoliv pratade om hur körning med nedsatt körförmåga (imapired driving) kan förhindras. Viktigt är att utgå ifrån att fordonet och människan är ett gemensamt kognitivt system som delar kontroll och som måste kunna lita på varandra om samspelet ska fungera. Att skapa lagom mycket tillit är viktigt – för lite eller för mycket tillit till ett tekniskt system kan ha negativa konsekvenser. För att uppnå detta behöver fordonsindustrin generellt sett ha mer inslag av forskning kring mänskliga faktorer.
  • Catharina Elmsäter-Svärd från Drive Sweden påpekade att ett smart transportsystem behövs för att uppnå nollvisionen. Liksom representanten från Volvo Cars var hon inne på att automatiserade, elektrifierade och delade fordon är framtiden. I detta är det viktigt att tänka på att nya mobilitetsformer kommer förbättra livskvaliteten för många funktionshindrade.
  • Jag (Azra Habibovic) pratade om utmaningar med dagens teknikreglering i fordonen i Europa i förhållande till den alltmer ökande mängden av mjukvara i fordonen. Idag tar myndigheter mycket ansvar för säkerheten genom att i detalj specificera kraven som ett fordon behöver uppfylla och hur dessa ska utvärderas och godkännas. Det är en process som lämpar sig för godkännande av mekaniska komponenter, men blir svårare att tillämpa för system baserade på föränderlig mjukvara.

Materialet från dessa och andra presentationen från konferensen hittar ni här.

Informationssäkerhet, Samverkan människa - maskin

Informationssäkerhet och integritet

Informationssäkerhet och integritet relaterade till avancerade tekniska lösningar som automatiserade fordon är oerhört viktiga att beakta redan när de designas, menar David Lindsay, associerad professor vid Monash University i Australien. Han ger några exempel på aspekter som är viktiga att ta hänsyn till:

  • Nya möjligheter att skapa användarprofiler kommer att uppstå som en konsekvens av att fordon blir uppkopplade. Frågan är då vilken information som behöver avidentifieras och på vilket sätt för att inte äventyra användarens integritet.
  • För att få information vid olycksfall kommer många automatiserade fordon att logga en hel del information i sina ”svarta lådor”. Frågan är vilken information som ska få loggas, vem som äger den och vem som har rättighet att komma åt den. En annan viktig aspekt är hur sådan information ska skyddas från inkräktare.
  • Något som blir alltmer populärt är s.k. predictive search där algoritmer försöker gissa vad användaren önskar göra och utifrån det ge honom/henne relevanta förslag. Det är inte uteslutet att något sådant implementeras i automatiserade fordon. Frågan är då hur detta kommer att påverka människans förmåga att fatta beslut.