Kategoriarkiv: Okategoriserade

Lyfts säkerhetsrapport och AD träning

Lyft har publicerat sin första Voluntary Safety Self-Assessment rapport som är en frivillig säkerhetsrapport med syfte att upplysa allmänheten om den pågående utvecklingen och testningen [1, 2].

Den har en viss betoning på säkerheten kring oskyddade trafikanter så som fotgängare, cyklister, motorcyklister och personer med mobilitetssvårigheter. Något annat som Lyft betonar i rapporten är allmänhetens acceptans, och hur de jobbar med frågor kring tillit till sina automatiserade fordon. De erbjuder bland annat support till resenärerna inför åkturer.

I rapporten beskrivs också allt ifrån systemarkitektur, tankar kring HMI, säkerhetstester, och funktioner i fordonen.

Lyft har också meddelat att de börjat använda data från sina manuella taxibilar. Det här för att kunna träna sina självkörande bilar på verkliga scenarion och mänskliga trajektorier [3, 4].

Källa

[1] Moon, M., Engadget. Lyft details how it’s going to make self-driving cars safer. 2020-06-23 Länk

[2] SELF-DRIVING SAFETY REPORT. 2020. Länk

[3] LyftLevel5, Medium. Accelerating Autonomous Driving with Lyft’s Ridesharing Data. 2020-06-23 Länk

[4] Wiggers, K., Venture Beat. Lyft crowdsources driver data to train its autonomous vehicle systems. 2020-06-23 Länk

Skicka till oss era guldkorn

Tiden går och snart är det dags för oss att sammanställa guldkorn från svensk forskning, vilket vi brukar göra inför vår sommar- och juluppehåll.  

Har du några nyligen avslutade, pågående eller planerade studier och projekt som rör automatiserade transporter och som du vill dela med våra andra läsare? Skriv i så fall en kort sammanfattning (3-10 meningar) på engelska eller svenska och skicka den till azra.habibovic@ri.se senast den 2 juli 2020.

Vi är intresserade av alla relevanta ämnen, från processorer till sensorer, algoritmer, HMI, mobilitetstjänster, utvärderingsmetoder och verktyg, designmetoder, koncept, samhällseffekter, trafikreglering och lagstiftning. Ja, allt mellan himmel och jord!

Det kan vara en sammanfattning av en specifik studie eller dina samlade insikter utifrån din forskning och utveckling inom ett visst område. Om möjligt, inkludera länkar till relevanta källor (artiklar, webbsidor, filmer). Glöm inte att nämna forskningensfinansiärer! Här är några exempel på hur en sådan sammanfattning kan se ut.

Medan ni funderar på vad ni ska skicka till oss så kan ni titta på roboten Spot och hans äventyr.

Med detta önskar vi på redaktionen en trevlig och regnfri midsommar! Vi är tillbaka nästa vecka.

Vilka olyckor kan undvikas med AD?

I en studie från Insurance Institute for Highway Safety (IIHS) har det beräknats att endast en tredjedel av alla olyckor går att förhindra med hjälp av självkörande fordon [1, 2, 3].

I studien undersökte forskarna mer än 5000 olika nationella fall från en NHTSA databas (NMVCCS) som är baserad på polisrapporter från olyckor i USA. Forskarna kom fram till att ungefär en tredjedel av fallen var enkom orsakade av mänskliga fel så som perception eller oförmåga att köra fordonet.

Många av fallen bedömdes vara mer komplexa och kunde t.ex. ha att göra med missuppfattning av andra trafikanters avsikter, för hög eller för låg hastighet för givna vägförhållanden, och inkorrekta undvikande manövreringar.

Forskarna menar att vid adressering av de resterande två tredjedelarna så behöver det självkörande systemet kompromissa mellan säkerhet, hastighet och bekvämlighet.

Egen kommentar

I mina ögon ser det ut som att man inte haft en tillräckligt bred definition av mänskliga fel, och inte heller av förmågorna hos AD systemet. En kul aktivitet kan vara att läsa de fem kategorierna som forskarna i den här rapporten tagit fram och fundera kring vad som är mänskliga fel och vad vi förväntar oss ifrån ett självkörande fordon.

Sedan är det också viktigt att olycksdata samlas och analyseras på ett bra sätt. För ca 10-15 år sedan var djupanalyser av olyckor och incidenter ett populärt ämne och det genomfördes flera sådana studier vid bl.a. SAFER, trafiksäkerhetscentret på Chalmers. I dessa studier var utgångspunkten i s.k. Människa-Teknik-Organisation samspel. Man gjorde djupintervjuer med involverade parter, samt en detaljerad kartläggning av händelseförloppet, fordonen, infrastrukturen och organisatoriska aspekter för att ta reda på bidragande faktorer och samverkan mellan dessa som lett till olyckan. Ett tillämpningsområde var just utveckling av olycksundvikande fordonssystem (ADAS). Kanske dags att uppdatera sig kring sådana analyser?

Källor

[1] Mueller, A., Cicchino, J., Zuby, D., Insurance Institute for Highway Safety. What humanlike errors do autonomous vehicles need to avoid to maximize safety? 2020-05 Länk

[2] IIHS. Self-driving vehicles could struggle to eliminate most crashes. 2020-06-04 Länk

[3] Bellon, T., Reuters. Self-driving cars could only prevent a third of U.S. crashes -study. 2020-06-04 Länk

Effekten av filhållningsstöd

En doktorsavhandling från institutionen för Mekanik och Maritima Vetenskaper på Chalmers har undersökt filhållningsstöd och dess potentiella effekt på trafiksäkerhet [1].

En avsevärd andel av dödsfall och allvarlig skador sker i samband med att fordon av olika anledningar kör ur sin fil och ut i exempelvis en fil med mötande trafik. Ett antal åtgärder för dessa sorters incidenter diskuteras i avhandlingen och inkluderar fräst väglinje, Autonomous Emergency Steering (AES), Emergency Lane Keeping (ELK), Lane Departure Warning (LDW) och Electronic Stability Control (ESC).

I avhandlingen undersöktes bland annat vilka effekter som LDW skulle haft för de dödsolyckor som skedde i trafiken år 2010 i Sverige och där oavsiktligt filbyte skett i samband med olyckorna. Vidare så undersöktes även om frästa mittlinjer kunde ha en positiv säkerhetspåverkan, både för fordon utrustade med och utan ESC. Slutligen undersöktes skillnader mellan LDW och ELK samt AES med förbättrad filhållning.

Resultaten visade att:

  • LDW har en stor potential för att rädda liv. Funktionen har potential att förhindra två tredjedelar av alla olyckor som sker i samband med oavsiktliga filbyten.
  • Frästa mittlinjer kan reducera olyckor med 40% för fordon med ESC och 29% för fordon utan ESC.
  • ELK kan förhindra upp till 49% av mötande och singelolyckor, medan AES har potentialen att förhindra 42% av alla dödsolyckor.

En viktig slutsats som dras i avhandlingen är att flera av dessa system kompletterar varandra och förstärker varandras säkerhetspåverkan. En annan viktig slutsats är att det finns en tydlig synergi mellan tekniken och infrastrukturen (exempelvis i termer av målade linjer), och att fordonstillverkarna och väghållarna har därmed ett gemensamt säkerhetsansvar.

Avhandlingen presenteras och försvaras online den 15 juni kl 9:15. Länken hittar ni här.

Källa

[1] Sternlund, S., Chalmers, Mechanics and Maritime Sciences. Traffic Safety Potential and Effectiveness of Lane Keeping Support. 2020-05 Länk

Sensorer

Murata med ny tröghetssensor. Den Japanska elektroniktillverkaren Murata presenterade sin nya tröghetssensor: SCHA600. Tröghetssensorer har en betydande roll för att avgöra ett objekts position, och SCHA600 sex frihetsgrader påstås vara till en stor fördel i detta. Länk

Omnivisions nya kamera. Kinesiska OmniVision som utvecklar kameror har presenterat en ny kamera, OVM9284, för bland annat tillämpning inom ADAS och självkörande fordon. Kameran är 6.5×6.5mm med 1MP och 1280×800 upplösning. I sitt pressmeddelande skriver de om tillämpning för Driver Monitoring Systems (DMS) där kameran har som fördel att den inte stör föraren tack vare sin storlek. Länk

Lansering av Tobii Pro Glasses 3. Det svenska företaget Tobii som utvecklar glasögon för blickspårning har nu lanserat sina nya glasögon. Dessa ska ha ett mer utökat synfält ifrån kamerornas perspektiv, kontroll via app, två alternativ för detekteringsfrekvens, m.m. Blickspårning används bl.a. i användarstudier om ADAS och självkörande fordon. Länk

Investeringar och uppköp

Otto Motors får 29 miljoner dollar. Otto Motors som tillverkar och utvecklar självkörande fordon för fabriker har nu fått 29 miljoner dollar i finansiering. Finansieringen blev ledd av Kanadas Kensington Private Equity fund. Pengarna kommer att användas till att skala upp produktionen, med ambitioner att bli en global leverantör av denna typ av självkörande fordon. Generellt förutser många en ljus framtid för sådana självkörande fordon, eller robotar som de också kallas. Länk

Mitsubishi och NTT köper upp 30% av HERE. Mitsubishi Corporation och japanska telekommunikationsföretagen Nippon Telegraph and Telephone Corporation (NTT) har köpt upp 30% aktier i HERE Technologies som är ett företag med kart- och navigeringstjänster, bland annat för självkörande fordon. Det är ett strategiskt uppköp som ger HERE möjligheten att expandera i Asien-Stillahavsregionen. Länk

Några intressanta investeringar

SoftBank investerar i DiDi. Det har diskuterats länge om att SoftBank är på väg att investera i det kinesiska mobilitetsföretaget DiDi, och så blev det [1]. De valde att investera ca 500 miljoner dollar i DiDis verksamhet kring automatiserade fordon. Det är första gången som DiDi får extern finansiering sedan förtaget blivit självständigt. Pengarna kommer att användas för teknologiutvecklingen samt för valideringen av denna. Syftet är att accelerera kommersialiseringen av mobilitetstjänster baserade på automatiserad körning. Länk

HOPU-Arm investerar i Idriverplus. HOPU-Arm Innovation Fund har investerat ”ett tiotal miljoner dollar” i det kinesiska startupföretaget Idriverplus som utvecklar systemet, eller hjärnan som de själva kallar det, för automatiserade fordon. Pengarna kommer att användas för vidareutvecklingen och kommersialiseringen av lösningen. Arm Limited, som är delägare i HOPU-Arm Innovation Fund, ägs av SoftBank. Länk

ZF köper upp Wabco. Tyska leverantören ZF har nu köpt upp Wabco Holdings för 7 miljarder dollar [1]. Wabco, som fokuserar på att utveckla autonom körteknik inklusive automatisk bromsning för kommersiella fordon, kommer därmed bli en oberoende division i ZF. Länk

Kommer Amazon köpa upp Zoox? För ett par veckor sedan skrev vi att Zoox verkar vara till salu. Nu har det börjats diskuteras i media om att Amazon är en seriös potentiell köpare. Summan som nämns är 1 miljard dollar, vilket är långt under Zoox senaste värdering på 3,2 miljarder dollar. Varken Zoox eller Amazon har uttalat sig kring detta, och vi får återkomma när det finns mer information om det hela. Rent spontant låter det som en bra, dock lite otippad, match. Otippad eftersom Amazon hittills inte visat något starkt intresse för mobilitetstjänster för personer, något som Zoox inriktat sig på. Men har man pengar så kan man lätt utvidga sina vyer. Länk

Pony.ai får transportera passagerare i Kina

Startuppföretaget Pony.AI har nu fått tillstånd av den kinesiska regeringen att transportera passagerare i sina självkörande fordon [1].

Den här tillåtelsen möjliggör mer realistiska tester för en framtida robotaxitjänst från Pony.AI. Skjutsandet av passagerare är begränsat till utvalda områden i Beijing, och kommer ske med en säkerhetsförare bakom ratten som kan ta över fordonet i nödsituationer.

Egen kommentar

Pony.ai har ett liknande tillstånd i Kalifornien för San Franciscoområdet.

Källa

[1] Yi, D., CX Tech. Beijing Approves Pony.ai to Test Passenger-Carrying ‘Driverless’ Vehicles. 2020-05-19 Länk

Tesla blir stämda igen

En Tesla Modell X påstås ha kört på en fotgängare i Japan. Fordonet påstås även ha haft Autopilot aktiverat vid tiden för händelsen [1].

Händelsen har skett i april 2018 i Kanagawa. Vidare så skall olyckan ha skett på en motorväg där den omkomna fotgängaren befann sig runt flera fordon som stod parkerade på sidan av vägen, förmodligen med anledning av en tidigare incident.

Som resultat av den påstådda händelsen så blev Tesla nyligen stämda.

Källa

[1] Eliot, L., Forbes. Tesla Lawsuit Over Autopilot-Engaged Pedestrian Death Could Disrupt Automated Driving Progress. 2020-05-16 Länk

Förarbeteende hos arga bilister

En grupp forskare från Liaoning Normal University i Kina har nyligen publicerat en studie kring beteenden hos förare med ilsken körstil [1].

Totalt ingick 35 förare i studien. För att bestämma om förarna hade en ilsken körstil fick förarna skatta sitt körbeteende med hjälp av en reviderad version av utvärderingsverktyget Multidimensional Driving Style Inventory (MDSI). I ett nästa steg bearbetades blickdata med hjälp av blickspårningsverktyget Tobii och korrelerades mot skattningen samt körbeteendet i givna trafiksituationer.

Man har mer specifikt tittat på blickfixering hos förarna vid filbyte med olika risknivåer. Låg risk exemplifieras av en situation där man kör på en påfart till en motorväg där ens enda uppgift är att bedöma om det är säkert att byta fil. En situation med hög risk exemplifieras av en situation där en förare är på väg att göra en omkörning från mittfilen samtidigt som en bakomliggande bil accelererar med avsikt att köra om föraren. Utöver filtyp användes även avstånd till andra fordon för att bestämma risknivån.

Forskarna kom fram till att förare med ilsken körstil fokuserade sin blick framåt mer än icke ilskna förare. Vidare så visade det sig att ju ilsknare förarna var desto snabbare var de på att fatta beslut om en omkörning i situationer som bedömdes vara av hög risk. En annan slutsats är att ju längre en förare fixerade blicken framåt desto kortare blev beslutstiden för filbytet.

Kort sagt: Studien visade att förare med ilsken körstil riktar mer visuell uppmärksamhet framåt och har en kortare beslutstid i situationer som kräver mer bearbetning. Ett sådant körbeteende kan klassas som impulsivt och riskfyllt.

Egen kommentar

Studier kring emotion och personlighetsdrag kopplat till säkerhetskritiskt beteende är oerhört intressanta ur ett förarstödssperspektiv.

Ni som är intresserade kan läsa min masteruppsats på ett väldigt relaterat ämne: improvisationsförmåga och motivationsbeteende ifrån ett human factors perspektiv här.

Källa

[1] Huo, D., Ma, J., Chang, R. Transportation Research. Lane-changing-decision characteristics and the allocation of visual attention of drivers with an angry driving style. 2020-03 Länk