Kategoriarkiv: Forskningsprojekt

Forskningsprojekt

AUTOCITS testar autonoma fordon i Madrid, Paris och Lissabon

Det EU-finansierade forskningsprojektet AUTOCITS kommer att börja testa autonoma fordon i 3 städer: Madrid, Paris och Lissabon [1] [2].

I Madrids centrum kommer man att testa 3 kooperativa ITS-tjänster: varning för vägarbete, varning för trafikköer och varning för dåliga väderförhållanden.

I Lissabon kommer man att testa varningar för trafikköer, långsamma eller parkerade fordon och för dåliga väderförhållanden vid körning på trafikleden A-9. Man kommer också att testa två autonoma lågfartsfordon som skyttlar.

I Paris kommer man att testa varningar för farliga situationer och trafikköer, ge information om hastigheter och rekommenderade filer etc på trafikleden A-13 i utkanten av staden.

i AUTOCITS-konsortiet ingår Indra, spanska trafikmyndigheten (DGT), Madrids tekniska universitet, Trafikverket i Portugal (ANSR), Universitetet i Coimbra, Pedro Nunes-institutet och Inventors for the Digital World. Projektets budget är 2,6 miljoner Euro.

Källor

[1] Indra launches tests of the autonomous vehicle in Madrid, within the framework of the AUTOCITS project, Indra 2017-10-11 Länk

[2] https://www.autocits.eu

Forskningsprojekt, HMI

Rön från svenska forskningsprojekt

För ca 10 dagar sedan hölls en resultatkonferens i forskningsprojekten AIMMIT och HATric. Dessa projekt har involverat flera parter, bland andra Volvo Cars, VTI, Chalmers, Semcon och RISE Viktoria och delfinansierades av FFI. Konferensen bjöd på flera presentationer från studier som gjorts inom dessa projekt. Den hölls på Volvo Cars i Göteborg och drog till sig ca 70 deltagare.

Här är en kort sammanfattning av tre presentationer, fler kommer i nästa nyhetsbrev.

Niklas Strand och Christina Stave från VTI presenterade en studie som utforskat förarnas upplevelser och erfarenheter med Pilot Assist i Volvobilar. Studien är baserad på semi-strukturerade djupintervjuer med förare. Intervjuerna gjordes vid fyra tillfällen: innan förarna fick bilen levererad för att ta reda på deras förväntningar, strax efter att föraren hade hämtat sin nya bil, efter en vecka samt efter ca 3 månader.  Studiens resultat tyder på att förarnas mentala modeller av hur bilen fungerar hade utvecklats med tiden. Däremot hade inte deras förståelse av själva Pilot Assist utvecklats så mycket. Förkunskaper och informationen som köparna får hos återförsäljaren spelar stor roll för hur de använder och upplever systemet.

Pontus Wallgren från Chalmers pratade också om en studie som är baserad på semi-strukturerade intervjuer med bilförare (13 män, 1 kvinna). Studien visar att många hade svårt att föreställa sig vad en automatiserad bil skulle kunna vara och hur den skulle kunna användas. Det fanns dock tydliga skillnader beroende på tidigare erfarenheter. Väldigt få pratade om vad de skulle kunna göra i bilen medan den framförs av automationen. Likaså hade de inga djupa tankar om gränssnittdesign. När deltagarna blev tillfrågade var automatiserade bilar skulle kunna användas konstaterade många av dem att det är framförallt motorväg och landsväg. De hade svårt att föreställa sig hur en automatiserad bil skulle kunna fungera i Tingstadstunneln. Bland fördelarna som lyftes fram var att det var roligt/spännande, säkerhet och miljö. Bland utmaningarna nämndes tekniken, systemförmågan, ansvarsfrågor, mix av olika bilar, ”big brother” och kostnad.

MariAnne Karlsson från Chalmers pratade om utmaningar med att utveckla konceptuella ramverk för design av interaktion i automatiserade fordon. Baserat på bland annat intervjuer med representanter från industrin är en slutsats att det finns två tydliga sidor – säkerhet och upplevelse. I framtiden behöver dessa integreras på ett bättre sätt men det finns ingen enkel väg framåt. En annan observation från studien är att i-et i HMI har olika innebörd inom en och samma grupp. Betyder det interface eller interaktion?

Forskningsprojekt

Sweden4Platooning

Scania, AB Volvo, Research Institutes of Sweden (RISE), Kungliga Tekniska Högskolan, (KTH), Schenker AB och Trafikverket arbetar i ett forskningsprojekt om kolonnkörning på allmänna vägar med fordon från olika tillverkare [1, 2].

Projektet väntas bland annat generera en standardiserad platooningapplikation för olika lastbilsmärken, öka kunskap om behov och ekonomiska värden för olika platooningrelaterade tjänster samt bygga kunskap om relevanta affärsmodeller. En pilotstudie med kooperativ adaptiv farthållare (CACC) med endast longitudinell styrning är också planerad att utföras. Utöver det kommer projektet att generera en licentiatavhandling och en doktorsavhandling.

Projektet startade i januari 2017 och kommer att pågå till december 2019. Det delfinansieras av Fordonsstrategisk Forsning och Innovation (FFI).

Källor

[1] Volkswagen News. Scania takes part in multi-brand platooning project. 2017-10-19 Länk

[2] VINNOVA. Sweden 4 Platooning. Länk

Forskningsprojekt, Personbilar

Autoliv i samarbete med MIT AgeLab

Autoliv inleder ett två årigt forskningssamarbete med  Massachusetts Institute of Technology (MIT) AgeLab [1]. Samarbetet går ut på att utveckla en delvis automatiserad bilprototyp baserad på artificiell intelligens och med människan i centrum.

Enligt forskningschefen på Autoliv, Ola Boström, räcker det inte att införa säkerhetssystem i fordon. För att undvika olyckor måste också tilliten till tekniken byggas upp hos människor, och det hoppas man kunna åstadkomma genom det nya samarbetet.

Troligvis kommer resultaten från samarbetet att föras in i utvecklingen på Zenuity, Autolivs och Volvo Cars gemensamma satsning.

Källor

[1] Autoliv. Press releases. Autoliv and MIT AgeLab to collaborate in the research of autonomous vehicle systems. 2017-10-11 Länk

Forskningsprojekt, Personbilar, Tester och demonstrationer

Born to Drive

Förra veckan demonstrerades resultaten från forskningsprojektet Born to Drive, där man tagit fram en lösning där bilar kör själv från tillverkningsbanan till uppställningsplats för transport [1].

Bakgrunden är att bilar rangeras väldigt många gånger, runt 25, från det att de tillverkas till att de når slutkunden. Genom att automatisera hela eller delar av dessa kan logistik-kedjan bli både effektivare och säkrare, när de kan parkeras tätare och personal inte behöver befinna sig bland bilar som kör.

Samtidigt innehåller moderna bilar i princip all teknologi som krävs för att (långsamt) köra själva inom fabriksområdet. Born to Drive bygger helt på mjukvara. Systemet innehåller också en trafikledningsfunktion.

Projektet har genomförts av Actia Nordic, Combitech, Consat, Semcon, Trafikverket, RISE Viktoria, Volvo Cars och VTI.

Källor

[1] Ny forskning skapar förarlös logistikkedja, Pressmeddelande RISE 2017-09-15 Länk

Forskningsprojekt

Second Road 2 och Heavy Road

Second Road Fas 2 och Heavy Road är två separata men samarbetande VINNOVA / FFI-stödda projekt som under de senaste tre åren har utvecklat nya och förbättrat befintliga processer, metoder och verktyg inom utvalda problemområde kopplade till morgondagens uppkopplade och självkörande fordon. Grundtanken är att inte bara tekniken utan även arbetssätten måste utvecklas. De båda Volvo-bolagen har varit projektkoordinatorer och 11 andra parter har deltagit.

Som avslutning av projekten hölls ett seminarium i Volvos lokaler på Lindholmen den 24 maj. Slutseminariet var en heldagshändelse, som blandade presentationer och demonstrationer för att sprida insikter och resultat från båda projekten. Innehållet i presentationer och demonstrationer kretsade kring seminariets huvudteman modellering, simulering respektive kontinuerlig integration.

De båda projekten har producerat nya och förbättrade metoder och verktyg som gynnar  fordonsutvecklingen. Därmed har flera utmaningar hanterats, men det betyder inte att framtidens behov är tillgodosedda. Därför tas nästa steg i utvecklingen inom de nyligen startade VINNOVA / FFI-stödda projekten Simulation Scenarios och Open Innovation Lab som kommer att löpa under två år.

Bussar, Forskningsprojekt, Sensorer

Autonoma bussar snart en verklighet

I Ericssons senaste ’Mobility Report’ beskrivs att det snart kan bli vanligt att se autonoma bussar på vägarna [1]. Ett viktigt steg  för att införa autonoma bussar i kollektivtrafiken är dock utvecklingen av fjärrövervakning och kontrollsystem som säkerställer säkerheten.

Rapporten beskriver att Scania har ett 5G-konceptnätverk som nu används för olika tester där en fjärroperatör kör en buss runt ett testområde, som till och från en parkeringsplats. Testerna fokuserar på två områden: responstiden för fjärrövervakning och kontrollsystemet, och de automatiska verktygen som krävs för att prioritera nätverkstjänsterna. Sensordata från bussen, inklusive videouppspelning med högupplösning, strömmas till fjärroperationscentralen över LTE-radio i ett 5G-nätverk. Testbädden inkluderar också en automatiserad servicebeställning, vilket möjliggör att man kan prioritera vilka nätverksresurser som behövs för fjärrövervakning och drift.

Parallellt med Scanias verksamhet demonstrerades också fjärrstyrningen av ett forskningskonceptfordon (RCV) – utvecklat och anpassat av Integrated Transport Research Lab vid KTH Royal Institute of Technology – på Mobile World Congress 2017.

Källa

[1] Remote operation of vehicles with 5G, Ericsson.com, 2017 Länk

Forskningsprojekt

HumanDrive

HumanDrive är ett nytt brittiskt forskningsprojekt som startade i april med mål att fram till 2020 utveckla ett automatiserat fordon som klarar av att köra själv under en hel resa omfattande olika trafikmiljöer (motsvarande SAE-automationsnivå 4) [1, 2]. För att skapa en så bra upplevelse för passagerarna som möjligt ska fordonet ha en körstil som återspeglar körningen hos en skicklig mänsklig förare.

Projektet involverar flera aktörer, däribland University of Leeds (ITS) och SBD Automotive. Det finansieras av Innovate UK.

Källor

[1] University of Leeds. ITS to lead human-centred design and evaluation of automated vehicle behaviour in a new Innovate UK project: HumanDrive. Länk

[2] SBD Automotive. SBD cybersecurity specialists support HumanDrive project. Länk

Forskningsprojekt

Autopilot ska demonstrera IoT-lösningar

I april lanserades ett nytt EU-projekt kallat Automated driving Progressed by Internet Of Things (AUTOPILOT) som ska pågå i tre år och som fokuserar på att demonstrera IoT-lösningar för högt automatiserade fordon [1].

Projektet fokuserar på fyra scenarier:

  1. Automatiserad körning i tätbebyggda områden (Urban Driving)
  2. Automatiserad körning på motorvägar (Highway Pilot)
  3. Automatiserad parkering som möjliggör för fordon att köra sig själva till och från parkeringen (Automated Valet Parking)
  4. Konvojkörning med lastbilar i stadstrafik och på motorväg (Platooning).

Stor betoning i projektet ligger på innovation kring nya mobilitetstjänster med hjälp av automation och trådlöskommunikation (V2X).

Utvärdering av lösningar och insamling av relevant data kommer att ske på testområden i Frankrike, Finland, Korea, Spanien, Italien och Nederländerna. Dessa testområden inkluderar olika trafikmiljöer och kommer att användas för demonstration av olika scenarier. Testområdet i Italien innehåller exempelvis en motorväg mellan Florence och Livorno samt infartsvägar till hamnområdet i Livorno [2].

Projektet finansieras genom Horizon2020-programmet, har en budget på ca 45 miljoner euro (varav ca 20 miljoner är bidrag från EU), involverar 43 aktörer och koordineras av ERTICO.

Källor

[1] Autopilot. Länk

[2] ERTICO Network. Italian pilot site: Large-scale testing ground for AUTOPILOT IoT enabled autonomous driving. 2017-05-08 Länk

Forskningsprojekt

Digitaler Knoten 4.0

Digitaler Knoten 4.0 är ett nytt tyskt forskningsprojekt inom automatiserad och uppkopplad körning som startade i januari 2017 och som finansieras av det tyska förbundsdepartementet för transport och digital infrastruktur [1, 2]. Projektet kommer att fokusera på utveckling av digitala lösningar för korsningar med blandad trafik (automatiserade och icke-automatiska fordon, cyklister och fotgängare) i tätbebyggda områden. För detta används en digital plattform kallat AIM (Intelligent Mobility Application Platform) som utvecklats 2014 av DLR för forskningsändamål.

Deltagarna i projektet är: AVL Software and Functions GmbH, Deutsches Zentrum für Luft‐ und Raumfahrt e.V. (DLR), NORDSYS GmbH, OECON Products & Services GmbH, OFFIS e.V. – Institut für Informatik, Technische Universität Braunschweig, TRANSVER GmbH och Volkswagen AG.

Källor

[1] OECON. Project “Digitaler Knoten 4.0” kicked off. 2017-01-18 Länk

[2] Hanser Automotive. Nordsys beteiligt sich als Partner am Forschungsprojekt ”Digitaler Knoten 4.0”. 2017-05-09 Länk