Alla inlägg av Daban Rizgary

Funktionell säkerhet

Dödsfall i samband med fjärr-start av Toyota Lexus

En 21-årig man fördes till sjukhus efter att ha blivit klämd mellan två bilar på en parkeringsplats i New York [1]. Ett av fordonen ska oavsiktligt fjärrstartats av ägaren och börjat rulla när den mannen stod mellan bilarna. Mannen dog senare på sjukhuset. 

Med begränsade detaljer är det svårt att dra slutsatser om fjärr-start-systemet, men en väldigt viktig detalj som presenterats är att funktionen inte var tillgänglig i fabriksmodellen av fordonet. Fordonet var en Toyota Lexus IS300 från 2002. 

Egen kommentar

Det här är en otroligt tragisk händelse och man undrar hur det egentligen kunde ha skett. Vad var det för fjärr-start system som installerats i det här fordonet och varför började bilen rulla efter fjärr-start? 

Källa

[1] Man killed by Lexus car being remotely started, BBC News 2019-12-12 Länk

Informationssäkerhet

Ny rapport om säkerhet för uppkopplade fordon

European Union Agency for Cybersecurity (ENISA) har publicerat en rapport som syftar till att förbättra cybersäkerheten för uppkopplade fordon [1]. Det här är alltså en uppföljning på ENISA’s tidigare rapport som publicerades i början av 2018 [2]. 

Rapporten är omfattande och behandlar allt ifrån taxonomi och definitioner, hot och attackscenarion av uppkopplade fordon och rekommenderade handlingsplaner kring uppkopplade fordon. Som grund för rapporten har man i metodologin använt sig av frågeformulär och intervjuer med experter. 

Olika attackscenarior har i rapporten klassificierats efter hotets allvarlighet, där t.ex. en attack på fjärrservrar i syfte att påverka fordonets beteende är klassificerat som ett hög-allvarligt hot, och där kommunikationsstörning i syfte att störa V2X (vehicle-to-everything) kommunikation är klassificerat som ett låg-allvarligt hot. 

Rapporten riktar sig huvudsakligen till fordonstillverkare, systemleverantörer och återförsäljare och innehåller kategorierna policy, organisatorisk praxis och teknisk praxis. 

Egen kommentar

Kommunikationsstörningar i V2X har här kategoriserats som ett låg-allvarligt hot i rapporten och givetvis är det en definitionsfråga, men man skulle kunna argumentera att V2V (vehicle-to-vehicle) eller V2D (vehicle-to-device) som är underkategorier till V2X kan vara resultera i högre allvarlighet vid kommunikationsstörningar. 

Här är en video som vi tagit upp några gånger tidigare men som passar ypperligt i sammanhanget.

Källor

[1] ENISA good practices for security of smart cars, ENISA 2019-11-25 Länk

[2] ENISA Threat landscape report 2017, ENISA 2018-01-15 Länk

Tester och demonstrationer

Plus.ai avklarar kust-till-kust automatiserad körning på tre dagar

Plus.Ai meddelade den 10 december att de kört en lastbil klassad med automationsnivå SAE 4 kust-till-kust från Tulare, CA till Quakertown, PA i USA. Lastbilen var utrustad med Plus.AI:s självkörande system som använder sig av blandade sensorer och körningen var ”primärt” i autonomt läge, med en säkerhetsförare som övervakade och kunde ta kontroll vid behov [1].

Sträckan kust-till-kust var 2 800 miles (ca 450 mil) och bestod av varierande väglag och väderförhållanden inklusive regn och snö. 

Källor

[1] Plus.ai Completes First Cross-Country Commercial Freight Run by a Self-Driving Truck in Record Three Days, Business Wire 2019-12-10 Länk

Arbetsmaskiner

Caterpillar når en miljard ton transporterat material

Caterpillars autonoma fraktsystem som utvecklats för gruvarbete har nu nått en miljard ton i förflyttat material hos Fortescue Metal Group i Australien. Lastbilarna som är utrustade med systemet utför inte endast transporten utan gör även en del andra uppgifter i gruvarbetsprocessen. Lastbilarna lastar material, åker till avlastningsplats, lastar av materialet och kan även rapportera underhållsbehov [1].

Arbetet som automatiserats har förbättrat produktiviteten i gruvarbetet med 30% på Fortescue Metal Groups gruvarbetsplats. Företaget har för tillfället 137 lastbilar med teknologin, och uppskattar en utökning till 175 autonoma lastbilar till mitten av 2020. 

Samarbetet började i 2012 och man har idag använt de autonoma lastbilarna i 33,5 miljoner km körning utan några olyckshändelser.

Den här milstolpen har nåtts tidigare av Rio Tinto som vi skrev om i början av 2018. Dock började Rio Tinto redan i 2008 med autonoma lastbilar. 

Även gruvföretaget Brønnøy Kalk AS i Norge använder autonoma lastbilar, i det här fallet från Volvo Trucks som vi skrev om i slutet av 2018. De har nog inte transporterat lika många ton än. 

Källa

[1] Caterpillar autonomous haulage system moves 1 billion tonnes of material, OEM 2019-11-13 Länk

Övriga fordon

Autonoma bagagetraktorer på Toulouse flygplats

Bagagetraktorer förflyttar bagage till flygplanen efter de sorterats och lastats på av en operatör. Den här förflyttningen av bagage till flygplan kan nu göras autonomt med hjälp av bagagetraktorn AT135, och det pågår nu tester av detta sedan den 15e november på Toulouse flygplats [1,2].

Testerna görs i samarbete av Charlatta Autonom, Toulouse-Blagnacs flygplats och Air France, och flygplatsen ser det här som ett första steg till att använda sig mer av autonoma fordon på flygplatsen. 

Fordonet har förmågan att navigera och ta beslut självständigt med hjälp av lidar, kameror, GPS, vägmätare och mjukvara för autonom styrning. Fordonet övervakas under körningen och ger också kontrollen till en fjärroperatör när det närmar sig flygplanet där bagaget ska lastas av.

Källor

[1] A world first – an autonomous baggage tractor tested in real conditions, Air France 2019-12-03 Länk

[2] Air France tests autonomous baggage tractor at Toulouse Airport, Airport-Technology 2019-12-04 Länk

Forskningsprojekt, Miljöpåverkan, Trafiksäkerhet

Drive Me: Automation, olycksrisker och trängsel

Drive Me, som är ett Vinnova och FFI finansierat projekt där Trafikverket och Volvo Cars Corporation varit samarbetspartners, har nu publicerat två rapporter: ADEST och ADFE. Den förstnämnda behandlar frågor kring autonom körning relaterat till hållbara transporter och den sistnämnda belyser frågor kring autonom körning och energieffektivitet [1].

Trafikverkets medverkan är nu avslutad med dessa två publikationer och slutsatserna från deras insats visar på om flera intressanta prognoser. Fyra arbetspaket har ingått i projekten: testprober, trafiksäkerhet, trafikflöde och energieffektivitet. Intressant för undersökningarna i dessa projekt är att man använt naturalistiska testdata från en 30 km lång provsträcka i Göteborg (ringleden) med hastighetsgränser 70km/h och 80km/h. Fordonen som använts begränsades kapacitetsmässigt till att köra automatiserat med övervakning, där automatiserad körning som funktion endast var tillgänglig under vissa trafikförhållanden. Beslutet för att inte använda så kallad oövervakad automation togs av säkerhetsskäl. Notera att trafikförhållandena för undersökningarna var goda och beskrivs som torrt väglag, bra väder och bra väderförhållanden. 

I studierna användes data från verklig körning, data från olyckor och incidenter och trafiksimuleringar.

Några av slutsatserna från projekten är bl.a att en 20% ökning av autonoma fordon på vägarna visas kunna minska olycksrisker men samtidigt försämra trängseln i trafiken. Anledningen till försämring av trängseln är att autonoma fordon är mindre effektiva i att lösa upp köer än mänskliga förare. Det här innebär att trots förbättrad energieffektivitet med autonoma fordon i körningen så ser man samtidigt även en försämring i energiförbrukning genom ökad köer. 

Trots de nackdelar som tas upp i artiklarna så lyder slutsatsen att stora säkerhetsfördelar kan förväntas med ökning av automatiserade fordon. 

Egen kommentar

Det är intressant att man kommer till slutsatsen att fler AV’n leder till försämrade kö-tillstånd i trafiken. Det här togs även upp i artikeln vi skrev om förra veckan från MIT [2], men där man även tog hänsyn till att kollektivtrafiken automatiseras, vilket bör skapa en mer komplicerad uträkning. Sedan är frågan också beroende på till vilken utsträckning folk väljer kollektivtrafik med autonoma fordon, eller autonoma personbilar (utan samåkning) i framtiden.

Källor

[1] Ökad automation minskar olycksrisken men kan öka köerna, Trafikverket 2019-11-27 Länk

[2] MIT Energy Initiative. 2019. Insights into Future Mobility. Cambridge, MA: MIT Energy Initiative Länk

Mobilitetstjänster

Daimler testar användarupplevelser med robottaxi i San José

För ungefär ett år sedan skrev vi att Daimler kommer erbjuda självkörande mobilitetstjänst med Mercedes-Benz S-klass bilar i San Jose, och nu verkar Daimler påbörjat tester [1].

Vi skrev också i mitten av november om Daimlers ‘reality-check’ kring självkörande taxi, och om hur VD Ola Källenius avsåg att istället omdirigera satsningar kring självkörande fordon på långdistanstransport av gods. Anledningen till att fokusera mindre på självkörande taxi var att man missbedömt och underskattat utmaningarna i att utveckla säkra självkörande bilar i stadsmiljöer.

I uttalandena kring den här nyheten så sägs Daimler göra dessa tester för att fånga användarupplevelsen med självkörande taxitjänster [1]. Daimler är intresserade av att få veta vad allmänheten förväntar sig i en självkörande taxibil i jämförelse med en vanlig manuellt körd taxibil.

Fordonen som används för de nya testerna är till större delen Mercedes-Benz S-class med sensorer inklusive lång-distans LiDAR. Fordonen kommer av säkerhetsskäl inte vara förarlösa.

Källa

[1] Daimler starts pilot testing of self-driving Mercedes S-class taxis, Automotive News Europe 2019-12-02 Länk

Mobilitetstjänster

Ford avbryter sin blomstrande transporttjänst

Efter två års framsteg och bra resultat från Fords mobilitetstjänst GoRide skall den nu avbrytas i de fem städer där den i dagsläget finns, för att Ford istället ska fokusera på ett AD-relaterat pilotprojekt med tjänsten i Miami [1]

GoRide är en tjänst som hjälper de med rörelsesvårigheter att ta sig till och från vårdanläggningar, och tjänsten uttrycks ha varit väldigt lyckad med 95% punktlighet. 

Ford har inte gett mycket detalj mer än att tjänsten går in i nästa fas med ett pilotprojekt i Miami och att det slås ihop med arbete inom AD. 

Källa

[1] Ford to shut down GoRide Health service and pivot to AV research, Techcrunch 2019-12-03 Länk

Övriga fordon

Autonoma fordon på flygplatser

I en ny rapport från Airport Council International (ACI) World diskuteras dagsläget och framtiden för autonoma fordon på flygplatser [1]. 

Flygplatser är i ständigt behov av att effektivisera processer och rutiner för att hålla tider och undvika säkerhetsproblem, eftersom transport med flyg är en högt efterfrågad tjänst. Angela Gittens, generaldirektör för ACI, beskriver följande applikationsområden för autonoma fordon på flygplatser [2]:

  • Robotik för assistans av flygpassagerare och städning.
  • Självkörande fordon för transport av personer med begränsad rörlighet.
  • Autonoma snöplogar för minskade risker och minskad arbetslast hos personal.
  • Drönare för förbättrad övervakning runt och i flygplatsområdet.

Rapporten diskuterar behovet av olika sorters autonoma fordon med avseende på säkerhet, trygghet och effektivitet på flygplatser, samt går igenom olika flygplatser som påbörjat användning av autonoma fordon [2]. 

ACI och International Air Transport Association har format ett initiativ där autonoma fordon ingår som arbetsområde. Initiativet heter New Experience Travel Technologies [3].

Egen kommentar

Vi har skrivit flera gånger tidigare om autonoma fordon på flygplatser, se lista här.

Källor

[1] Autonomous Vehicles and Systems at Airports Report, Airport Council International 2019-11-26 Länk

[2] Angela Wittens: How airports can prepare for the rise of autonomous vehicles, International Airport Review 2019-11-27 Länk

[3] Melina Druga: ACI report studies autonomous vehicles at airports, Transportation Today 2019-11-27 Länk

Okategoriserade

MIT:s studie om framtidens mobilitet

I en omfattande rapport (220 sidor!) från MIT kan man nu läsa om deras syn på framtidens mobilitet [1]. Det som presenteras och diskuteras i rapporten innefattar dagens utmaningar tillsammans med en prognos för framtiden avseende flera olika frågeställningar.

Rapporten behandlar frågor som hur klimatpolitiken kommer att påverka bränslepriser, hur statistik kring fordonsägande kommer att se ut i framtiden samt framtidens infrastruktur i storstäder i förhållande till autonoma fordon.

I rapporten presenteras en modell kring målet om att begränsa globala uppvärmningen till 2°C och hur det kan gå till. 

Framtidsvisionerna i relation till fordonsautomation tas upp med analyser kring några specifika punkter:

  • Förordningar som omfattar sensorkrav, pålitlighetskrav m.m. behöver komma på plats innan autonoma fordon kan användas som en möjlig form av mobilitet.
  • Allmänhetens attityder, som i dagsläget prognostiseras vara mest positiv från enbart några få målgrupper.
  • Mobilitettjänster, där billiga dörr-till-dörr mobilitetstjänster kommer att leda till högre energiförbrukning. 
  • Behovet av fjärroperatörer, där det endast blir ekonomiskt lönsamt om en operatör kan övervaka flera automatiserade fordon samtidigt.
  • Trängsel som resultat av ökad fordonsautomation. Det här erkänns vara diskutabelt i och med att även kollektivtrafik kan automatiseras, och den mest lovande lösningen uttrycks vara kollektivtrafik som står för de storskaliga transporterna. 

Egen kommentar

Fjärroperatörer som övervakar flera fordon, trots att det blir mer ekonomiskt lönsamt, kan bli en större utmaning från ett human factors perspektiv. Frågan är om fjärroperatörer behöver en övervakare, en ”säkerhetsoperatör”?

Källor

[1] MIT Energy Initiative. 2019. Insights into Future Mobility. Cambridge, MA: MIT Energy Initiative Länk