Etikettarkiv: OECD

Lastbilar, Samhällspåverkan

Makroekonomiska effekter av självkörande långfärdslastbilar

Antaganden om hur ett införande av självkörande lastbilar skulle slå mot arbetsmarknaden för lastbilsförare har länge varit relativt pessimistisk läsning. OECD bedömde till exempel 2017 att gapet mellan behov och efterfrågan på förare hade potential att öka drastiskt.

En färsk rapport från USA:s transportdepartment pekar däremot på att övergångschocken inte måste komma bli så hård, i alla fall inte för långdistanstransporter [1]. Rapporten beskriver effekter ur ett större perspektiv och ser att teknologin skapar en produktivitetsökning som i sin tur genererar bland annat ökad BNP, ökad sysselsättning, samt höjda löner.

Vad det gäller specifikt lastbilsföraryrket så är rapporten också positiv. Ett ”värstascenario” med snabbt teknologiupptag bedöms bara generera uppsägningar av färre än 2% av arbetsstyrkan årligen (under en femårsperiod med början nio år efter det att lastbilarna automatiserats).

Den 42-sidiga rapporten finns att ladda ned från Bureau of Transportation Statistics.

Egen kommentar

Värt att påpeka här är att det idag råder brist på lastbilsförare i USA, speciellt vad det gäller långdistanstransporter. Trenden väntas fortsätta. På så sätt menar vissa experter att man borde ora sig mer för vad som händer om automationen uteblir, snarare än att automationen kan leda till arbetslösheten.

Källa

[1] Stone, T. Traffic Technology Today. USDOT report shows autonomous trucks will only lead to minimal layoffs in the sector. 2021-03-16 Länk

Affärsmodeller

Regionala förutsättningar för tillväxt

Tillväxtverket har publicerat en rapport under namnet Utvecklingskraft i hela Sverige 2030 – Kunskap om regionala förutsättningar för tillväxt [1] som är skriven på uppdrag av regeringen med målet att kartlägga utmaningar och prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken. 

Här är några intressanta utdrag från rapporten som relaterar till automatiserade fordon:

Vi kommer också att se utveckling av nya affärsmodeller och globala värdekedjor. Utveckling inom industrirobotar, Artificiell intelligens (AI), automatiserade fordon och transporter (självkörande bilar och drönare), additiv tillverkning (3D-printing) och blockkedjeteknik kommer att driva produktivitetstillväxten och vara en förutsättning för att nå en ökad levnadsstandard. Utvecklingen inom AI, automatisering och robotisering medför därför stora möjligheter till högre produktivitet och välfärdsvinster det kommande årtiondet.

Angående självkörande fordon bedömer OECD att det är ganska osannolikt att sådana dominerar före år 2030. Utvecklingen påverkar dock framåtriktade investeringar som görs under perioden och förutsättningarna för självkörande fordon i Sverige kan skilja sig åt beroende på bland annat varierande vägkvalitet.

Självkörande fordon möjliggör längre pendling, sub urbaniseringsprocesser utanför större städer samt ny form av kollektivtrafik vilket gynnar utvecklingen i rurala områden och kan medföra minskade transportkostnader.

Källor

[1] Tillväxtverket. Utvecklingskraft i hela Sverige 2030 – Kunskap om regionala förutsättningar för tillväxt, Rapport 0292. September 2019. Länk

Inspiration

Inspiration

I en artikel av McKinsey med följande titel kan ni läsa om möjligheter och utmaningar med automation av logistiken: Automation in logistics: Big opportunity, bigger uncertainty. En intressant uppskattning: “We estimate that, out of every $100 in e-commerce sales, these companies (or in-house logistics units) are collecting $12 to $20, a massive increase from the $3 to $5 spent on logistics in a typical brick-and-mortar-retail operation.”

OECDs International Transport Forum, ITF, är en organisation med 59 medlemsstater som fungerar som ett stöd avseende policyutveckling inom transportområdet åt OECDs transportministrar. Nu har ITF släppt en rapport med titeln High Capacity Transportsom bland annat diskuterar hur olika ITS-lösningar och automatiserad körning kan bidra till hållbar transport av gods. 

Samhällspåverkan

OECD om Big Data och automatiserade fordon

International Transport Forum (ITF), en del av OECD, har nyligen offentliggjort två rapporter: Big Data in transport: Understanding and assessing options och Automated and autonomous driving: Regulation under uncertainty [1][2].

Den första rapporten handlar om Big Data och hur de kommer att förändra transportsektorn. Idag genereras stora datamängder via olika enheter som gör att människor, varor och fordon kan lokaliseras ganska exakt. Detta väntas öka trafiksäkerheten, både vad det gäller konventionella och automatiserade fordon. Men det finns också risk att det öppnar upp för missbruk, inklusive manipulation av individer. Rapporten konstaterar att anonymisering av sådana data är svår och att datapolicys ligger efter i utvecklingen. Effektivare skydd av lokaliseringsuppgifter måste integreras i själva lösningarna, algoritmer och processer. Nya affärsmodeller behövs också för att möjliggöra dataledning mellan individer och företag.

Den andra rapporten handlar specifikt om automatiserade fordon. Den konstaterar att tekniken börjat mogna och att den kommer lanseras på marknaden inom kort. Det finns stora förhoppningar om att automatiserade fordon ska reducera antalet olyckor, men risken är också att det kommer uppstå nya typer av olyckor (t.ex. vid kontrollöverlämning mellan människor och bilar). Just nu finns det två trender: stegvis ökning av automatiseringsgraden i fordon och helt självkörande fordon. Båda har sina för- och nackdelar som behöver förstås i mer detalj och sättas i ett större sammanhang. Vissa myndigheter har påbörjat utveckling av regelverk för prototyptestning, men även där behövs beredare och mer förebyggande åtgärder. En viktig detalj i det hela är hur man säkerställer att tekniken hålls uppdaterad och därmed reducerar risken att olyckor uppstår på grund av teknikåldrandet.

Källor

[1] OECD. Big Data and Transport: Understanding and assessing options. Maj 2015. Länk

[2] OECD. Automated and autonomous driving: Regulation under uncertainty. Maj 2015. Länk

Mobilitetstjänster, Samhällspåverkan

Hur kommer vår stadstrafik att förändras?

International Transport Forum (ITF), en organisation inom OECD som involverar 54 länder, har gjort en studie om förändringar inom vår stadstrafik som självkörande fordon kan komma att medföra [1].

Studien har utforskat två olika koncept av självkörande bilar: TaxiBot och AutoVot. Den förstnämnda går ut på att transporttjänsten delas av flera passagerare åt gången, medan den sistnämnda handlar om transport av en passagerare åt gången. Utgångspunkten för studien har varit att dessa tjänster används för samma typ av resor som görs idag i termer av startpunkt, destination och tid. Ett annat antagande var att TaxiBot och AutoVot ersätter alla bil- och bussresor. Studien har tittat på vilka effekter som dessa tjänster skulle kunna ha i termer av antalet fordon och resor samt parkeringskrav. Man tittade på dessa effekter per dag samt under rusningstrafik.

Studien är baserad på simuleringar där Lissabon använts som ett exempel på en medelstor europeisk stad. Lissabon har 565 000 invånare och en yta på 84,6 kvadratkilometer. I genomsnitt görs 1,2 miljoner resor där dagligen, eller 1,9 resor per invånare. Andelen bilar är relativt låg, 217 per 1000 invånare. En uppskattning är att det under rusningstiden cirkulerar över 60 000 bilar, 400 bussar and 2 000 taxibilar samtidigt i Lissabon, motsvarande 60 fordon per kilometer vägnät.

Slutsatser från studien inkluderar följande.

  • TaxiBots kan i kombination med högkapacitetsfordon för kollektivtrafik (pendeltåg, Bus Rapid Transit (BRT) och Light Rail Transit (LRT)) ersätta 9 av 10 bilar. AutoVots utan någon kombination med sådan kollektivtrafik ersätta 8 av 10 bilar.
  • TaxiBots kan i kombination med högkapacitetsfordon för kollektivtrafik leda till en 6 % ökning i antalet körda kilometer per bil. Detta eftersom TaxiBots kommer att ersätta både bil och bussresor som görs idag. AutoVot utan någon kombination med högkapacitets-kollektivtrafik kommer att fördubbla antalet körda kilometer per bil.
  • TaxiBot kan i kombination med högkapacitetsfordon för kollektivtrafik leda till 65 % färre fordon i rusningstrafik. AutoVots utan någon kombination med sådan kollektivtrafik kan leda till 23 % färre fordon i rusningstrafik. Totala antalet resta kilometer kommer att öka under rusningstiden jämfört med idag: 9 % med TaxiBot och 103 % med TaxiVot.
  • Parkeringsbehoven kommer att reduceras kraftigt. Behovet för parkeringsplatser längs med gator kommer försvinna helt och hållet (motsvarande 210 fotbollsplan!). Utöver det skulle 80 % av andra parkeringsplatser kunna tas bort.
  • Utan tillgång till högkapacitetsfordon för kollektivtrafik skulle antalet bilar öka i TaxiBots och AutoVots flottan med 5 000 respektive 12 000 bilar.
  • Om endast 50 % av bilresor utförs med delade självkörande bilar och resten med traditionella bilar, kommer det totala antalet resta kilometer med fordon att öka mellan 30 % och 90 %. Trots detta kan sådana fordon vara attraktiva för att reducera trafikstockningar samt för att reducera kostanden av traditionell kollektivtrafik.
  • Säkerhetsvinster med delade självkörande bilar kan vara mer påtagliga än miljövinster eftersom mängden utsläpp är relaterad till antalet resta kilometer och därmed strakt beroende av bränslesnålare och mindre förorenande teknik.
  • Delade självkörande bilpooler kommer att konkurrera med dagens taxitjänster och kollektivtrafiken. Styrning av transporttjänster, inklusive diverse föreskrifter och villkor, kommer att behöva anpassas.

Källor

[1] International Transport Forum, OECD. Urban Mobility SystemUpgrade- 2015-04 Länk