Suddiga utsikter

Vart är vi på väg, kan man travestera ett känt TV-program men då avse marknaden för självkörande fordon. Å ena sidan så finns de som ser en stor marknad i de 4 TB data som varje sådant fordon uppskattas generera. Å andra sidan så ser andra de problem och hinder som gjort att tidigare års optimistiska prognoser kommit på skam.

Exempelvis skriver Axios [1] att analytiker skrivit ner värdet av GMs AD-enhet Cruise Automation vilket kan tyda på att fordonstillverkarna har svårare att implementera teknologin än exempelvis Googles Waymo.

Medan andra analytiker pekar på en prognos att marknaden för komponenter till aktiva säkerhetssystem och till fordonsautomation kan nå ca 500 miljarder kronor redan om 10 år [2].

Så kanske man ska vänta tills ledtrådarna blivit lite tydligare innan man bestämmer sig?

Källor

[1] Joann Muller: Wall Street is split on self-driving cars, Axios 2019-01-30 Länk

[2] Global ADAS and Autonomous Driving Component Market to Reach $56.59 Billion by 2028, BIS Research 2019-01-30 Länk

A Startup’s Road to Self-Driving future

I tisdags deltog jag på ett event där Chris Urmson och Sterling Anderson från startupföretaget Aurora diskuterade automatiserade fordon. Eventet anordnades av MIT Club of Northern California och ägde rum på forskningscentret PARC, ett Xeroxföretag där många stora innovationer blivit till. Uppskattningsvis var, det ca 300 deltagare.

Chris har varit den som startat och lett Googles projekt om självkörande fordon (numera Waymo) innan han lämnade det 2016 för att starta Aurora ihop med Sterling, som fram till dess hade lett Teslas utveckling av aktiv säkerhet och Autopilot (som ni kanske minns hade han en tvistmed Tesla som de löste utan att gå till domstol). 

Diskussionen var väldigt livlig, mycket tack vare moderatorn Mark Platshon, som själv startat och finansierat flera företag (bland annat Tesla) samt arbetat på höga poster hos diverse fordonstillverkare. 

Så småningom kommer det att finnas en videoinspelning av diskussionen, men tills dess så får ni nöja er med mina minnesanteckningar:

  • Varför lämnar man drömjobbet på Google/Tesla för att starta ett nytt företag? Både Chris och Sterling hade väldigt diplomatiska svar på den här frågan, men om man läser mellan raderna så handlar det om att kunna göra saker på sitt sätt. De hade båda lärt sig hur vad som fungerar och vad som inte gör det och såg nu sin chans att göra saker på rätt sätt från början. Det inkluderar själva teknikutvecklingen men också hur man samverkar med andra, inklusive myndigheterna.
  • Det som gör deras nya företag Aurora unikt i en skog av andra likartade företag är att Aurora vet vart de vill gå (”we know where we are going” upprepades minst tio gånger under kvällen!). Företagets vision kan sammanfattas av tre ord: safelyquicklybroadly
  • Det som också gör företaget unikt och som Chris och Sterling anser vara garanti för framgång är dess medarbetare och mix av erfarenheter. Många av Auroras anställda är världsledande experter, och det är framförallt det som lockar investerare och samarbetspartners. 
  • Aurora vill utveckla en ”förare” som går att integrera i olika fordon. Företaget har samarbete med flera fordonstillverkare och tjänsteleverantörer för att säkerställa att den framtagna föraren går att integrera i olika fordon och tjänster. Det förstnämnda är dock prio; utan ett fungerande självkörande system i fordon blir det svårt att ha tjänster som bygger på självkörande fordon. I båda fall handlar det alltså om utveckling av kommunikationsplattformar och gränssnitt. Aurora vill inte ses som Tier 1. 
  • Enligt Chris och Sterling vill de låta fordonstillverkarna göra det de är bra på: bygga bilar. De ser inte något problem i att fordonstillverkarna själva utvecklar självkörande system; det är bara positivt, för då inser de hur svårt det är och blir imponerade av Auroras system. Själv skulle jag inte vara så säker på det – vi vet ju att fordonstillverkare genomgår en transformation och faktiskt har mycket know-how. 
  • Det kom en fråga om hur de ser på att AI utvecklas så mycket och hur de kan vara säkra på att den grunden de lägger nu kommer ”hålla” om ett par år. Det är stor skillnad mellan att integrera nya funktioner på en existerande mjukvaruarkitektur, och att göra det på en specialutvecklad arkitektur. Aurora har valt att utveckla en egen arkitektur med hjälp av världsledande experter som sätter normen inom området. Vad det gäller hårdvaran och relaterade nätverk så är det ett område som är under utveckling, och just nu vet man inte vad som fungerar bäst. 
  • Fjärrkontroll av självkörande fordon är inte uteslutet, men då för väldigt unika fall. I grund och botten ska ett självkörande system kunna klara sig självt. Detsamma gäller trådlös kommunikation: det är bra att ha men det ska absolut inte vara en förutsättning för självkörande fordon.
  • Högupplösta kartor behövs. Myten om att det är svårt att hålla dem uppdaterade är lite överdriven, för de är skapade med hjälp av sensorer som används för automatiserad körning. Det innebär att man kommer kunna göra kontinuerlig uppdatering av kartor utan extra kostnad. 
  • Just nu behövs en kombination av olika sensorer. När algoritmerna blivit bättre är det inte uteslutet att man kan klara sig med enbart kameror, men det lär dröja. Lidarkomponenter är inte alls dyra så det finns ingen anledning till att lidarer fortsätter att vara dyra när man börjat beställa dem i stora mängder. 
  • Säkerheten var definitivt ett ämne som diskuterades mest. En kombination av verkliga tester och simuleringar för specifika operativa domäner är vägen framåt, i kombination med en genomtänkt och väldokumenterad utvecklingsprocess.
  • Att ha en ständig dialog med myndigheterna är avgörande. Det handlar om att förklara för dem hur systemet är utvecklat, vilka standarder och principer man följt och hur man testat det så att de förstår varför tillverkaren tror på systemet. En slags ömsesidig förståelse. (Måste säga att jag blev förvånad över hur ofta de använde ordet ”explain” och ”believe” i det här sammanhanget!). Aurora har ständig dialog med myndigheterna. Det krävs ingen tredje part för att validera säkerheten, det är tillverkaren som har bäst kunskap om systemet. Man kan fråga sig då hur objektivt blir detta?
  • Det kommer inte heller finnas något ”körkort” för automatiserade fordon. Systemen är alltför komplexa och det går inte att ha något generiskt. Istället gäller det att förklara systemet för myndigheter och allmänhet på deras eget språk. 
  • Flygande bilar och liknande kan bli en möjlighet i en mer avlägsen framtid. Men just nu finns det många hinder, inte minst regelmässiga, som gör det mindre sannolikt för sådana lösningar att slå igenom. Dessutom krävs det otroligt många flygningar för att en sådan lösning ska vara kostnadseffektiv.
  • I början var det många, framförallt fordonstillverkare, som såg Googles arbete kring självkörande fordon som vansinne. Enligt Chris ändrades detta när Uber gick in i spelet. Då började fordonstillverkarna inse allvaret i det hela. Han påpekar också att förstå att fordonsindustrin inte är homogen; även hos de mest konservativa företagen finns det de som är futuristiska. 

Till slut vill jag dela med er att jag lärt mig en ny förkortning (!) – ACES (Autonomous, Connected, Electric, Shared). 

Argo AI får test-tillstånd i Kalifornien

Fords utvecklingspartner Argo AI har fått tillstånd att testa sin teknologi på allmänna vägar i Kalifornien med en bil och två förare [1]. Kalifornien är förstås en viktig marknad men Argo AI gör det mesta av sin utvecklingsprovning i Pittsburgh och också i Miami, Detroit och Washington D.C.

Samarbetet mellan Ford och Argo AI syftar till att sätta en helt autonom nivå 4-bil på marknaden 2021.

Källa:

[1] Kirsten Korosec: Argo AI acquires permit to test autonomous vehicles in California, TechCrunch 2019-01-29 Länk

Bosch satsar 40 miljarder på elfordon och automation

Tyska giganten Robert Bosch har annonserat att de kommer att satsa ofattbara 4 miljarder Euro på elektriska fordon och självkörande fordon [1]. Detta i samverkan med Daimler och för att man ser en stor marknad för dessa teknologer – 160 miljarder dollar 2035.

Det handlar främst om utveckling av funktioner och teknologi för parkering, laddning och underhåll av dessa fordon.

Egen kommentar:

Det låter mycket, men Bosch säger sig ha 4000 ingenjörer som arbetar med dessa områden. En vanlig tumregel är att en (svensk) ingenjör kostar ca 1 miljon om året inklusive omkostnader och utrustning. Det skulle därmed innebära att satsningen är utspridd på ca 10 år, kanske mindre om man också ska köpa in externa företag.

Källa:

[1] Ilona Wissenbach: Bosch sees ’huge’ market for electric, self-driving services, Automotive News 2019-01-30 Länk

V2X för blåljusvarning i Indien

Toyota och japanska Zero-Sum har nyligen i den indiska staden Amdavad demonstrerat hur man med uppkopplade fordon kan varna och ge företräde för utryckningsfordon [1].

Demonstrationen utnyttjade V2X på UHF-bandet för att detektera annalkande utryckningsfordon och via displayskärmar ovanför vägen informera övriga trafikanter om att lämna företräde.

Egen kommentar:

Nej, detta handlar inte om självkörande fordon, men om en komponent som flera ser som en viktig komponent till sådana: uppkopplade fordon. Samtidigt så visar demonstrationen att man också kan göra en hel del med enkla medel.

Källa:

[1] UHF band equipped emergency vehicle demonstrated in Ahmedabad city, SafeCarNews 2019-01-23 Länk

Behöver du en testbil?

Schweiziska företaget Bestmile, som tillhandahåller en molnplattform för mobilitetstjänster, har nu också i samverkan med mjukvaruutvecklaren StreetDrone tagit fram en fysisk plattform i form av en testbil.

Ett problem för nya aktörer är att få tillgång till testfordon där de kan utveckla och verifiera sin teknologi. Sådana fordon måste kunna köras ”by wire” och ha sensorer och processorer. De etablerade fordonstillverkarna och stora systemleverantörerna har förstås resurser att bygga sådana själva.

Men nu erbjuder alltså Bestmile och StreetDrone en komplett plattform för detta, bestående av anpassade Renault Twizy-bilar som ihop med StreetDrones algoritmer och Bestmiles molntjänst kan användas för att ta fram nya mobilitetstjänster.

Källa:

[1] Bestmile teams with StreetDrone to add autonomous and connected vehicle management to Xenos platform, SafeCarNews 2019-01-30 Länk

Olli Fleet Challenge

Nu har Local Motors, tillverkare av den självkörande minibussen Olli, öppnat två innovationstävlingar om hur man bäst kan använda bussarna. Tävlingarna, kallade Olli Fleet Challenge, har öppnats i Washington D.C. och i Australien (lite olika storlek på områdena, ja). Det har också tidigare genomförts en liknande tävling i Sacramento, Kalifornien.

Här kan ni se hur tävlingen marknadsförs i Australien:

https://www.youtube.com/watch?v=-y-L6PdnGpc&feature=youtu.be

Egen kommentar:

Det har demonstrerats självkörande minibussar lite överallt i världen, bland annat här i Sverige. Det har förstås funnits tänkta användningsfall för dessa, men kanske det fortfarande saknas det som gör att det slår igenom. Ett problem har ju varit att bussarna kört väldigt långsamt. Kanske man kan komma runt det problemet med en ny innovativ tillämpning?

Källa:

[1] Local Motors Opens Autonomous Vehicle Fleet Challenge in Australia, Local Motors 2019-01-29 Länk

Ford tror på stegvis utveckling?

Ford var bland de första fordonstillverkarna som 2016 tydliggjorde att företaget kommer att hoppa över automationsnivå 3 och satsa på nivå 4 istället. Dåvarande VDn för Ford North America motiverade beslutet på följande sätt: ”We abandoned the stepping-stone approach of driver-assist technologies and decided we’d take the full leap to deliver a fully autonomous Level 4-capable vehicle.” 

Men nu verkar företaget svängt lite i frågan och tror mer på avancerade förarstödsfunktioner som med hjälp av kameror och liknande teknik för förarövervakning tillåter föraren att ta bort händerna från ratten under korta tidsperioder [1]. I samband med Detroit Motor Show gjorde företagets chef för mobilitet Marcy Klevorn följande uttalande: ”Taking steps to get there as opposed to a big bang is more practical…I think it allows us to provide autonomy in step functions to get people used to it. Acceptance is going to be a big deal; this is totally a different way to move.”

Hon tydliggjorde dock att ambitionen att lansera fordon av automationsnivå 4 kvarstår.

Egen kommentar

Att Ford ändrat sig är inte så förvånande. Delvis så har tekniken för igenkänning av förarens ögonrörelser och ansiktsgester mognat ordentligt under de senaste två åren, och delvis har man insett att det är riktigt utmanande att åstadkomma automationsnivå 4. 

Vad det gäller övervakningstekniken som en del av förarstödsystem så måste man ge lite cred till GM som genom lansering av sin funktion Super Cruise visade att detta är möjligt. 

Källor

[1] Martinez, M., Automotive News. Ford rethinks Level 3 autonomy. 2019-01-20 Länk

På G på AstaZero

Under 2017 fick testanläggningen AstaZero ett testtillstånd för hela 5Gs frekvensområden. Den delen av verksamheten har döpts till AstaZero 5G och fokuserar på testning av avancerade förarstödssystem och system för automatiserad körning som på ett eller annat sätt använder sig av 5G [1].

Ambitionen är att utveckla nya standarder för testning av sådana system. För att nå dit insamlas stora mängder data som sedan analyseras med hjälp av maskininlärning och AI. Dessutom använder man sig av tekniker för förstärkt verklighet. Utvecklingen sker i samarbete med andra organisationer som Euro NCAP. 

En annan nyhet från AstaZero är att anläggningen nu blivit ackrediterad av Euro NCAP att utföra tester av avancerade förarstödsystem (också kända som aktiva säkerhetssystem) [2]. Så nästa gång du åker i en ny bil kan den ha fått sina säkerhetsstjärnor i Borås!  

Källor

[1] Computer Weekly. Swedish state and industry back autonomous vehicle testing facility. 2019-01-17 Länk

[2] RISE. AstaZero accredited by Euro NCAP to perform tests of active safety systems and automated driving. 2018-01-28 Länk

Interferens mellan lidar och kamera?

Under årets Consumer Electronics Show (CES) hävdade en fotograf att lasern från en lidar slagit ut CCD-sensorn i hans digitalkamera [1]. CCD står för charge-coupled divice, en elektronisk enhet som mäter ljusstyrkan. Lidarn i fråga påstås vara av märket AEyes med en våglängd på 1550 nm och en räckvidd på 1000 m. 

Det finns inga bevis förutom fotografens egna bilder som påstås illustrera skadan så frågan om det verkligen skett står obesvarad. Att döma av diverse experters utlåtanden i fråga så är sådana företeelser ej helt uteslutna. Viktigt att notera att denna våglängd ligger utanför godkända våglängder i USA. 

IEEE Spectrum har publicerat en intressant artikel på temat för dem som är intresserade av att gräva djupare i det hela [2]. Veteranen Brad Templeton presenterar också intressanta reflektioner i sin bloggartikel [3].

Källor

[1] Lee B T, Arstecnica. Man says CES lidar’s laser was so powerful it wrecked his $1,998 camera. 2019-01-11 Länk

[2] Hecht, J, IEEE Spectrum. Can Lidars Zap Camera Chips? 2019-01-24 Länk

[3] Templeton, B., Longwave LIDAR burns out camera sensor — a big problem in the making? 2019-01-25 Länk

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden