Alla inlägg av Azra Habibovic

Självkörande minibussar på svensk landsbygd

Självkörande minibussar (skyttlar) testas världen över, men de flesta testerna har ägt rum i tätbebyggt område. Efter sommaren ska det dock bli ändring på det: självkörande minibussar ska för första gången i Sverige (och troligtvis i världen) sättas i trafik på landsbygden [1].

Skellefteå har nyligen fått finansiering (ca 14 miljoner kr) för ett nytt projekt, Rullande busskurer, som ska pågå i ett år och som ska genomföra en pilot med självkörande minibussar. Byn som har valts ut för projektet är Varuträsk som ligger mellan Skellefteå och Boliden. 

I samband med att Skellefteå kommun gör om hela kollektivtrafiknätet till hösten 2019 vill man testa att ersätta dagens ringbilssystem med rullande busskurer som tar resenären till regionbusstrafiken. Piloten väntas starta under hösten 2019 och finansieras av Skellefteå kommun, Vinnova och Trafikverket. 

Egen kommentar

Än så länge är det inte känt vilken tillverkare eller operatör som kommer att väljas, och antagligen har man inte heller hunnit ansöka om testtillstånd från Transportstyrelsen.

Landsbygden har länge ansetts vara ett potentiellt applikationsområde för självkörande minibussar, så det är extra roligt att det här projektet blivit beviljat – det öppnar upp nya möjligheter. Liknande piloter har varit på tal bland annat på Gotland och i Sjöbo i Skåne och Tomelilla i Småland, där det för tillfället pågår en förstudie som kallas Framtidens Kollektivtrafik på Landsbygdenoch som har som mål att utreda om självkörande minibussar kan vara en idé att arbeta vidare med i framtiden. Under våren har det också kommit rapporter om planerade piloter på landsbygd i North Dakota och Australien.

Piloten i Skellefteå kommer också möjliggöra utvärdering av den självkörande tekniken under tuffa vinterförhållanden, något som inte undersökts så mycket ännu.  

Källor

[1] Bussmagasinet. Självkörande bussar i Västerbottensby. 2019-04-23 Länk

Miljardsatsning i Frankrike på bussar

Den franska regeringen avser att investera totalt 200 miljoner euro, drygt 2,1 miljarder kronor, på att utveckla kollektivtrafik med självkörande eldrivna fordon [1]. 

Pengarna ska användas till projekt med elektriska minibussar i 16 områden i Frankrike, och omfattar både stads- och landsbygdsmiljöer. Pengarna ska också användas för att ta fram en lagstiftning för självkörande bussar och andra fordon. Siktet är inställt på att redan nästa år tillåta självkörande minibussar att trafikera hela det allmänna vägnätet i landet.

Syftet är att få människor att lämna bilen, men också att öka mobiliteten för äldre människor. 

Källor

[1] Electrive. France: €200M to launch & legalise autonomous shuttles. 2019-04-25 Länk

Ljusföroreningar

För närvarande står gatu- och parkeringsbelysning för cirka 90% av all utomhusbelysning i den industrialiserade världen. Ungefär 2% av all energi som används i EU går åt för detta, och fordonsstrålkastare förbrukar ca 3% av fordonets bränsle. Mycket av denna energi är bortkastad och orsakar ljusföreoreningar som har negativ effekt för både djur och människor. 

En grupp forskare från Delft University of Technology föreslår i en nyligen publicerad artikel att automatiserade fordon bör utformas för att minska ljusföroreningar i städer [1].

Förslaget baseras på en moralisk bedömning av automatiserade fordon med följande två argument:

  • Automatiserade fordon är en teknik under utveckling, vilket innebär att designen av både fordonen och den omgivande infrastrukturen är öppen. Design för värden (design for values) är en väg framåt. Enligt den bör man sträva efter att införliva etiska och moraliska värden under utvecklingsfasen av den nya tekniken. 
  • Nattbelysning bör vara ett självklart värde som tas med i beaktandet under utvecklingsfasen av automatiserade fordon. En betydlig minskning av ljusföroreningar och en bättre balans mellan ljus och mörker kan uppnås genom utformning av framtida automatiserade fordon. 

Studien exemplifierar problematiken och hur dessa två argument kan tillämpas i två fallstudier, parkeringsplatser och motorvägar. 

Summa samarium:At the least, autonomous vehicles should be designed to reduce the adverse effects of light pollution. More radically, they can strive to create darker nights and play a role in re-imagining urban nightscapes.

Egen kommentar

Möjligheterna med automation är oändliga. Själv tycker jag att det är intressant att man släpper det ständigt diskuterade moraliska trolley-dilemmat och visar på att det finns fler viktiga etiska och moraliska frågor att ta hänsyn till. 

Något annat intressant i sammanhanget är hur ljusföroreningar skulle påverkas av de nya visuella externa fordonsgränssnitt som föreslagits av flera aktörer för att stödja samspelet mellan automatiserade fordon och andra trafikanter. Kan vinsten med dessa gränssnitt i termer av tillit och säkerhet övervinna de negativa effekterna i termer av ljusföroreningar? 

Källor

[1] Stone et al., Science and engineering ethics. Driving in the Dark: Designing Autonomous Vehicles for Reducing Light Pollution. 2019-03-22 Länk

Självkörande bussar i Stockholm och Göteborg

I förra nyhetsbrevet skrev vi en rubrik ”många bäckar små”. Här fortsätter temat med två positiva nyheter från hemmaplan.

Sedan oktober 2018 trafikerar självkörande minibussar (skyttlar) linje 549 i Barkarbystaden strax utanför Stockholm. Det är världens första reguljära busslinje som körs med självkörande bussar. Nu har satsningen fått en internationell utmärkelse som Most Advanced Real-Life Testing & Simulation Techniques in Autonomous Driving, vilken delades ut på konferensen Automotive Tech.AD Award i Berlin [1]. Grattis Barkabystaden och alla involverade parter! 

I Göteborg är det så äntligen dags för en ny pilotsträcka inom ramen för S3-projektetsom också testar självkörande bussar [2]. Bussen kommer att gå mellan Polstjärnegatans parkeringsplats och Kuggen, Lindholmen Science Park, vardagar mellan 07:00 och 18:00. Resan är gratis och premiären är den 24 april som inleds med en infofrukost i Älvrummet kl 8. Lycka till S3!

Källor

[1] Bussmagasinet. Internationellt pris till Barkarbys självkörande bussar. 2019-04-11 Länk

[2] RISE. Självkörande minibuss på Lindholmen – premiärtur 24 april. 2019-04 Länk

Effekten av subtila automationsfel

En grupp forskare från University of Leeds och företaget Seeing Machines har publicerat en studie där de undersökt hur förare reagerar på subtila (silent) automationsfel utan att de fått någon förvarning eller förfrågan om att ta över kontrollen [1]. Dessutom har de undersökt sambandet mellan sådana fel och förares engagemang i visuella uppgifter. 

Studien genomfördes i en körsimulator med 30 förare. Varje förare fick uppleva följande två testfall med sex subtila fel var: 

  1. Föraren behöver övervaka trafiken och hålla utkik efter variabla trafikskyltar (VMS)
  2. Föraren behöver övervaka trafiken och hålla utkik efter variabla trafikskyltar (VMS) samt engagera sig i en visuell icke-körrelaterad uppgift.

Automationen gestaltades av adaptiv farthållare och körfälthållare. Automationens status (tillgänglig/på/av/manuell kontroll) visades via ett gränssnitt i kontrollpanelen. Subtila automationsfel infördes genom att avaktivera automationen och övergå till manuell kontroll. Felen sammanföll med en mycket subtil sidoförflyttning av fordonet (0,2 graders offset i rattvinkel). Ett förarövervakningssystem användes för att studera förarnas ögonbeteende och uppmärksamhet.

Resultaten visade att i båda testfallen upptäckte och reagerade alla förare på samtliga subtila automationsfel så småningom. Att engagera sig i en visuell icke-körrelaterad uppgift när det subtila felet inträffade resulterade dock i betydligt fler körfältsavvikelser och längre övertagningstid. Det ändrade distributionen av förarnas visuella uppmärksamhet före och efter felet samt hur de fördelade uppmärksamheten mellan trafiken och gränssnittet som visade automationens status. 

Resultaten antyder att subtila fel kan trigga förarreaktionen. Detta i kombination med förarövervakningssystem kan användas som ett verktyg att hålla förare alerta och med i kontroll-loopen. 

Egen kommentar

Under de senaste åren har mycket fokus gått åt studier om kontrollöverlämning mellan automation och mänskliga förare. Däremot är effekten av subtila automationsfel ett mindre utforskat område. Något som också studeras i FFI-projektet HARMONISE.

Här kan man också dra paralleller till logiken som vissa fordonstillverkare indikerat att de använder sig av: att medvetet göra förarstödsystem lite skakiga så att förarna behöver hålla händerna på ratten. Det räcker inte med att visa varningar till förare utan man behöver också känna vad som händer, t.ex. att man håller på att glida utanför körfältet. 

Källor

[1] Louw, T., et al., 2019. Engaging in NDRTs affects drivers’ responses and glance patterns after silent automation failures. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour. Länk

Bilens förmåga och förarens uppfattning om den

En forskargrupp bestående av forskare från University of Wisconsin-Madison och Toyota Collaborative Safety Research Center har utforskat hur förorenas uppfattning om fordonets förmåga påverkar deras uppmärksamhet mot mötande trafik [1]. 

Studien genomfördes i en körsimulator och involverade 75 förare i åldrarna 25-55 år. Varje förare fick testa någon av följande tre förarstödsfunktioner: körfältscentrering (lane centering, deadband 0), körfältshållning (lane keeping, deadband ca 30 cm) eller adaptivhållning (kombination av dessa två, deadband 0 – 30 cm).

Beskrivningen av vem som hade ansvaret varierades också: vissa förare fick instruktioner om att de hade ansvaret, medan andra fick instruktioner om att fordonet hade ansvaret. Funktionerna betedde sig dock likadant i båda fallen. Dessutom varierades mängden mötande trafik under resans gång. Under resan kunde förarna engagera sig i en e-post-sorteringsuppgift via en surfplatta placerad nära mittpanelen i bilen. 

Genom att studera förarnas ögonbeteende kom forskarna fram till att det finns ett samband mellan förarnas uppmärksamhet mot den omgivande trafiken och ansvars-instruktionerna. Förarna som körde den adaptiva varianten och som hade fått instruktioner om att de själva hade ansvaret var betydligt mer uppmärksamma mot mötande trafik jämfört med förarna som körde med samma funktion men som hade blivit informerade om att fordonet hade ansvaret.  

Egen kommentar

Kort sagt så visar studien att vår uppfattning om systemens förmåga kan påverka vår tillit till systemet. Har man fel uppfattning om systemets förmåga kan det leda till övertillit eller undertillit, och båda två kan ha negativa konsekvenser i termer av säkerhet, upplevelse, och i slutändan acceptansen.

Studien stärker därmed tesen att det är viktigt att informera förarna om systemens verkliga förmåga.

Källor

[1] Priece et al., 2019. Effect of Automation Instructions and Vehicle Control Algorithms on Eye Behavior in Highly Automated Vehicles. International Journal of Automotive Engineering. Länk

Förslag på regler för distributionsfordon

I fredags presenterade kaliforniska departementet för motorfordon (DMV) ett förslag till regler för testning av lätta automatiserade lastbilar på allmänna vägar i Kalifornien [1]. Lastbilar som väger mindre än 10 001 pund (ca 4,5 ton) omfattas av detta och inkluderar minivans, pickupbilar, nyttofordon och skåpbilar. 

De aktörer som vill testa lastbilar i denna klass skulle behöva ansöka om testtillstånd från DMV. En förutsättning är att de inte tar ut en leveransavgift. 

Allmänheten har nu 45 dagar på sig att kommentera förslaget.

Egen kommentar

De nya reglerna gynnar framförallt de företag som satsar på mindre leveransfordon. Det ses dock som ett viktigt steg mot att så småningom tillåta testning av större lastbilar (Class 8) i Kalifornien. Flera aktörer inklusive Waymo som påstås testa sin lastbil i Atlanta skulle nog uppskatta detta. 

Källor

[1] DMV, State of California. DMV Takes Next Step To Allow Light-Duty Autonomous Delivery Vehicles. 2019-04-12 Länk

Inspiration: många bäckar små

Efter så mycket hype om automatiserade fordon är det många som undrar om/när automatiserade fordon kommer börja ge synliga positiva effekter i samhället. 

Nu har det kommit information om att en familj i Arizona gett upp sin andra familjebil tack vare Waymo One (Waymos självkörande taxitjänst). Informationen är inofficiell så man måste ta det med en nypa salt, men om det stämmer så är de först med detta.

Intressanta reflektioner om ”fenomenet” ges av Google-veteranen Brad Templeton i hans Forbes-artikel som ni hittar här.

Mer om SOTIF

Förra veckan skrev vi om den nya säkerhetsstandarden ISO 21448: Safety of the Intended Functionality (SOTIF).

Här kan ni läsa några reflektioner kopplade till ämnet skrivna av veteranen inom branschen Peter Els. Han menar att oavsett standarder så måste automatiserade fordon i slutändan uppfylla allmänhetens förväntningar på säkerhet: And by conforming to the Safety of the Intended Functionality, AVs may just live up to human expectations regarding safety… [1].

Källor

[1] Els, P., Automotive iQ, Rethinking Autonomous Vehicle Functional Safety Standards: An Analysis of SOTIF and ISO 26262. 2019-03-25 Länk