Etikettarkiv: University of Leeds

Arbetsmaskiner, Okategoriserade

Automatiserad vägreparation i Storbritannien

Universitetet i Liverpool i Storbritannien har gjort en avknoppning tillsammans med teknikföretaget A2e Limited [1]. Avknoppningen heter Robotiz3d Limited och dess uppgift blir att kommersialisera en lösning för automatiserad vägreparation.

Mer specifikt så ska det nya företaget utforska användandet av artificiell intelligens (AI) och robotik för detektering och reparation av vägskador som hål och gropar. Systemet som utvecklas för vägreparationer kommer kallas för ARRES.

Egen kommentar

I somras skrev vi om en liknande arbetsmaskin från kinesiska XCMG för asfaltering, och förra året testades en självkörande lastbil vid vägarbeten i England. Ett annat koncept har tidigare testats vid vägarbeten i Florida och Colorado. Detta är nu ett produktionsfordon.

Källa

[1] Frangoul, A., CNBC. In the UK, researchers push on with efforts to develop autonomous vehicles that repair potholes. 2020-10-30 Länk

Forskningsprojekt, Samverkan människa - maskin

Resultat från HumanDrive projektet

HumanDrive projektet som letts av Nissan och utförts tillsammans med Universitetet i Leeds, Cranfields Universitet och Connected Places Catapult från Storbritannien har slutförts, och en rapport kring vissa resultat har publicerats [1, 2].

Projektets fokus var på att utveckla ett system: Advanced Control System (ACS) som kan manövrera fordon likt en mänsklig förare, dvs. med en mänsklig körstil. Syftet med ett sådant system är att öka bekvämlighet för passagerarna. I projektet har man sammanställt olika mått för bekvämlighet av åkupplevelse, samt faktorer i körningen som bidrar till åkupplevelsen så som acceleration, vägfilsplacering, byte av växel och start- och stoppbeteenden.

Utvärderingar gjordes på en testbana och i simulatorer, där deltagare fick uppleva skillnaden mellan en uppspelning av sin egna körning som spelades in vid ett tidigare tillfälle och HumanDrive systemets automatiserade körning. Deltagarna fick ge feedback på åkupplevelsen via bl.a. enkätfrågor och intervjuer.

Projektets resultat visar bl.a. att ett defensivt körbeteende är att föredra för bekvämligheten av passagerare, men preferenser kan skilja beroende på trafiksituation och personlighetstypen hos passagerare, och att man därför bör undersöka om ett urval av körbeteende bör kunna väljas av användare.

Egen kommentar

Det finns en pågående diskussion kring om självkörande fordon ska köra likt människan, vilket i slutändan leder till en avvägning mellan säkerhet och bekvämlighet. Som jag ser det kan det finnas ett värde i att till en början prioritera bekvämlighet just under införandet av självkörande fordon, men när det finns tillräckligt med data på säkrare körstilar som inte nödvändigtvis är likt de mänskliga körstilarna så bör implementering av säkrare körstilar implementeras.

Källor

[1] Woolridge, E. & Chan-Pensley, J. Measuring User’s Comfort in Autonomous Vehicles. 2020-07 Länk

[2] Butcher, L., Autonomous Vehicle International. Innovate and CCAV release HumanDrive project findings. 2020-10-27 Länk

Samverkan människa - maskin, Trafiksäkerhet

Effekten av subtila automationsfel

En grupp forskare från University of Leeds och företaget Seeing Machines har publicerat en studie där de undersökt hur förare reagerar på subtila (silent) automationsfel utan att de fått någon förvarning eller förfrågan om att ta över kontrollen [1]. Dessutom har de undersökt sambandet mellan sådana fel och förares engagemang i visuella uppgifter. 

Studien genomfördes i en körsimulator med 30 förare. Varje förare fick uppleva följande två testfall med sex subtila fel var: 

  1. Föraren behöver övervaka trafiken och hålla utkik efter variabla trafikskyltar (VMS)
  2. Föraren behöver övervaka trafiken och hålla utkik efter variabla trafikskyltar (VMS) samt engagera sig i en visuell icke-körrelaterad uppgift.

Automationen gestaltades av adaptiv farthållare och körfälthållare. Automationens status (tillgänglig/på/av/manuell kontroll) visades via ett gränssnitt i kontrollpanelen. Subtila automationsfel infördes genom att avaktivera automationen och övergå till manuell kontroll. Felen sammanföll med en mycket subtil sidoförflyttning av fordonet (0,2 graders offset i rattvinkel). Ett förarövervakningssystem användes för att studera förarnas ögonbeteende och uppmärksamhet.

Resultaten visade att i båda testfallen upptäckte och reagerade alla förare på samtliga subtila automationsfel så småningom. Att engagera sig i en visuell icke-körrelaterad uppgift när det subtila felet inträffade resulterade dock i betydligt fler körfältsavvikelser och längre övertagningstid. Det ändrade distributionen av förarnas visuella uppmärksamhet före och efter felet samt hur de fördelade uppmärksamheten mellan trafiken och gränssnittet som visade automationens status. 

Resultaten antyder att subtila fel kan trigga förarreaktionen. Detta i kombination med förarövervakningssystem kan användas som ett verktyg att hålla förare alerta och med i kontroll-loopen. 

Egen kommentar

Under de senaste åren har mycket fokus gått åt studier om kontrollöverlämning mellan automation och mänskliga förare. Däremot är effekten av subtila automationsfel ett mindre utforskat område. Något som också studeras i FFI-projektet HARMONISE.

Här kan man också dra paralleller till logiken som vissa fordonstillverkare indikerat att de använder sig av: att medvetet göra förarstödsystem lite skakiga så att förarna behöver hålla händerna på ratten. Det räcker inte med att visa varningar till förare utan man behöver också känna vad som händer, t.ex. att man håller på att glida utanför körfältet. 

Källor

[1] Louw, T., et al., 2019. Engaging in NDRTs affects drivers’ responses and glance patterns after silent automation failures. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour. Länk

Forskningsprojekt

HumanDrive

HumanDrive är ett nytt brittiskt forskningsprojekt som startade i april med mål att fram till 2020 utveckla ett automatiserat fordon som klarar av att köra själv under en hel resa omfattande olika trafikmiljöer (motsvarande SAE-automationsnivå 4) [1, 2]. För att skapa en så bra upplevelse för passagerarna som möjligt ska fordonet ha en körstil som återspeglar körningen hos en skicklig mänsklig förare.

Projektet involverar flera aktörer, däribland University of Leeds (ITS) och SBD Automotive. Det finansieras av Innovate UK.

Källor

[1] University of Leeds. ITS to lead human-centred design and evaluation of automated vehicle behaviour in a new Innovate UK project: HumanDrive. Länk

[2] SBD Automotive. SBD cybersecurity specialists support HumanDrive project. Länk

Okategoriserade

Förstärkning av Autolivs forskningsråd

Driver Behavior, Autonomous Driving och Real Life Safety är tre viktiga områden för Autoliv. För att bli ännu bättre inom dessa har företaget nu förstärkt sin rådgivande forskningsnämnd med två nya namn: Chris Urmson och Natasha Merat.

Chris Urmson är chef för Googles projekt om autonoma fordon. Han är doktor i robotik och har tidigare arbetat vid Carnegie Mellon University.

Natasha Merat är docent och gruppledare för säkerhet och teknologi vid University of Leeds. Hon har doktorsexamen inom psykologi och forskar inom automatiserade fordon och förarbeteende.

Autolivs rådgivande forskningsnämnd består av sju medlemmar. De har ett formellt möte per år, men det största värdet för företaget kommer från det fortlöpande utbytet av idéer, teorier och insikter mellan medlemmarna.

Källor

[1] Business Wire. Autoliv: Leading insights in Automated Driving and Driver Behavior to complement Autoliv’s Advisory board. 2015-12-08 Länk