I ett nyhetsinslag får SVT:s reporter chansen att åka med i en av Scanias autonoma lastbilar i trafik [1].
I lastbilen finns en säkerhetsförare som kan ta över kontrollen genom att röra ratten eller bromspedalen, och en ingenjör som håller koll på tekniken. Testerna genomförs på E4:an med utgångspunkt från Scanias transport lab i Södertälje.
Scania fick tillstånd för detta av transportstyrelsen i början av förra året vilket vi skrev om här, och nyligen fick Scania även ett nytt tillstånd ifrån Transportstyrelsen som tillåter företaget att testa autonoma fordon i stadstrafik [2].
Källor
[1] Lallerstedt Blomqvist, S., SVT. Här åker SVT:s reporter med i självkörande lastbilen – på E4:an. 2022-04-29 Länk
[2] Lallerstedt Blomqvist, S., SVT. Beskedet: Scania får testa självkörande lastbilar i stadstrafik. 2022-04-29 Länk
En demonstration av autonom körning kombinerat med fjärrstyrning av fordon har nyligen genomförts i allmän trafik i Oxford och London. Testet innefattade övergångar mellan autonom, manuell och fjärrstyrd körning med en säkerhetsförare vid ratten samt en fjärroperatör som tar över fordonet från annan plats [1].
Enligt företaget StreetDrone som genomförde demonstrationen inom projektet ENCODE möjliggör detta att det automatiserade fordonet kan klara mer komplexa situationer med hjälp av fjärroperatören.
Intressant att se detta i verklig trafik. Övergångar mellan övervakning, assistans och körning av fjärroperatör har även studerats i simulator av RISE och Scania i det nyligen avslutade projektet Heavy Automated Vehicle Operation Center (HAVOC), finansierat av Vinnova/FFI.
Källa
[1] Seymour, T., Smart Transport. UK autonomous vehicle trial demonstrates safe transfer of driving modes. 2022-03-29 Länk
Yara Birkeland är ett helelektriskt, 80 meter långt containerfartyg som ska avlasta vägtrafiken och frakta konstgödsel mellan Yaras fabrik i Porsgrunn och exporthamnen Brevik i södra Norge, en sträcka på ca 14km [1].
Vi rapporterade om detta projekt 2017 här. Nu är alltså planen att det inom två år ska vara helt autonomt. Fartyget ska kunna lasta på och av, ladda sina batterier och navigera utan mänsklig inblandning. Fartygets sensorer ska kunna upptäcka och förstå objekt i vattnet, som till exempel kajaker, och kunna navigera på ett säkert sätt.
Egen kommentar
Fordonsindustrin har över tid insett att autonom körning på väg är minst sagt utmanande. Det blir intressant att följa hur det går för sjöfarten.
Källor
[1] Klesty, V., Reuters. Yara debuts world’s first autonomous electric container ship. 2021-11-19 Länk
Hur ska interiören i framtidens automatiserade fordon se ut, och hur påverkas designen utifrån kulturella aspekter? Det är en fråga som studerats av forskare vid universitetet i Aachen med nära koppling till Audi [1].
Enkätstudien med 28 experter på området från Kina, Tyskland och USA pekar på att behoven runt design för välbefinnande faktiskt är ganska lika, men att skillnader finns i hur olika funktioner bör designas. Till exempel så lyfter de kinesiska experterna behovet att kunna ”cocoona” och skärma av omvärlden, medan de tyska experterna trycker på vikten av funktionell design och god ergonomi.
Studien kommer dock med brasklappen att experternas åsikter inte nödvändigtvis speglar kundernas.
Egen kommentar
Även designen av dagens fordon och tillhörande tjänster präglas av kulturella skillnader. I Japan är till exempel mycket vanligare med diverse ikoner jämfört med Europa. Men att identifiera exakta skillnader för framtida fordon är svårt och kräver en kombination av olika studier och metoder.
Källor
[1] Suaer et al., Designing automated Vehicle interiors for Different Cultures: evidence from China, Germany, and the United States. Feature, Oktober 2020 Länk
Ny forskning inom EU-projektet HF Auto pekar på att automation i SAE nivå 3, där föraren måste övervaka fordonets självkörande funktion, är en potentiellt dålig idé [1]. Daniël Heikoop presenterar sin avhandling ”Driver Psychology during Automated Platooning” [2] den 20/12 vid TU Delft . Genom att bland annat mäta puls och ögonrörelser har Heikoop kunnat dra slutsatser om människans förmåga som övervakare av automation i fordon. Forskningen har tittat på både bilförare (i verklig trafik) och lastbilsförare i konvojkörning (i simulator) med liknande resultat.
Källor:
[1] Highly automated cars are dangerous. TU Delft. Länk
[2] Heikoop, D. D., (2017) ”Driver Psychology during Automated Platooning”. Doktorsavhandling TU Delft. Länk
Strax innan midsommar hade SAFER besök av professor Klaus Bengler från tekniska universitetet i München som höll ett seminarium med titeln ”Intelligent Vehicles Meeting Intelligent Humans”.
Föredraget handlade till stor del om hur viktigt samarbetet mellan människor och automatiserade fordon är så länge vi har ett trafiksystem med blandade automationsnivåer. Hittills har vi mest sett koncept på överlämning mellan förare och fordon, där kontrollen ligger antingen hos föraren eller fordonet, medan koncept för delad kontroll till stor del lyser med sin frånvaro, menar professor Bengler.
Samarbetsförmåga är en viktig faktor när vi inför automation i ett så komplext och dynamiskt system som trafiken. Det får inte finnas någon risk att systemet destabiliseras, och att vi t.ex. får nya typer av olyckor där automationen är inblandad. Detta är känt från andra branscher med hög automationsnivå. Professor Bengler hävdar att det idag borde vara mer fokus på utveckling av gemensam kontroll av fordon, där förare och automation samverkar för att hantera olika trafiksituationer på ett intelligent sätt.
Under Transportforums första dag hölls en session om automatiserade fordon kallad “Automatiserad körning från hype till resultat – vad säger forskningen?”.
Den första av fem presentationer hölls av Daniel Firth, chefsstrateg på Trafikkontoret Stockholms stad, med titeln “Autonoma fordon ur ett samhällsperspektiv”. Daniel konstaterade att det finns stor potential för att utnyttja staden på ett mer jämlikt samt utrymmeseffektivt sätt och minska den negativa inverkan som vägtrafiken har i staden. Men för att styra utvecklingen i önskvärd riktning uppmanade han också att ställa frågan “Vad ska vi egentligen ha de automatiserade fordonen till?”.
Den andra presentationen hölls av Jesper Sandin, forskare på VTI. Jesper presenterade en simulatorstudie utförd på VTI där man jämfört manuella och automatiserade filbyten med 32 meters fordon. Resultaten från studien finns beskrivna i en artikel [1]
Därefter presenterade Jan Nilsson, Competence Leader för User Experience på Semcon och Jonas Andersson, senior forskare från Viktoria Swedish ICT resultat från en simulatorstudie där tre olika koncept för kommandobaserad körning har testats och jämförts inom ett projekt för multimodal interaktion mellan förare och automatiserade bilar.
Jonas Andersson fortsatte sedan med att presentera resultat från ett pågående projekt om interaktion mellan fotgängare och automatiserade fordon, bl.a. visades en film om det utvärderade konceptet som ni kan se här.
Slutligen pratade Henrik Eriksson, forskare på SP, om utveckling av säkra och autonoma vägfordon. Henrik berättade om dagens tester som görs på bl.a. Asta Zero och visade på utmaningarna med framtida testutrustning och metoder för att klara av den komplexitet som krävs.
Alla presentationer finns tillgängliga på Transportforums hemsida [2]. Klicka på session 10 för att hitta länkar till respektive presentation .
Källor:
[1] Nilsson et al (2015) Automated Highway Lane Changes of Long Vehicle Combinations: A Specific Comparison Between Driver Model Based Control and Non-linear Model Predictive Control. 2-4 Sept. 2015 International Symposium on INISTA. IEEE.
Inför TU Automotive-konferensen i Stuttgart den 2-3 november har arrangören släppt ett antal föredrag på YouTube från den amerikanska motsvarigheten av konferensen som gick av stapeln i Detroit i juni i år.
I ett av föredragen förklarar Bryan Reimer, forskare på MIT Age Lab, att samspelet mellan människor och automation kan vara en av de största designutmaningarna i framtidens automatiserade fordon. Dr. Reimer beskriver hur automation med hög, men inte hundraprocentig, tillförlitlighet skapar utmaningar inom områden som tillit, förarkunskaper och behov av träning och utbildning. Hur får vi t.ex. förare att ägna tillräcklig tid till att lära sig hur automatiken fungerar, så att de vet i vilka situationer de kan lita på systemet och inte? Hur ska vi designa fordon så att färdigheter som föraren kan behöva inte försämras för mycket på grund av minskande körerfarenhet utan automatiska funktioner?
Egen kommentar
Dr. Reimer nämner att vi snart kan ha en ny generation av förare utan erfarenhet av helt manuell körning och som kommer att behöva ta hand om oväntade och sällan förekommande situationer så länge som automationen inte är omnipotent.
Det innebär ironiskt nog att utmaningen att designa för förarens roll i fordonet kommer att växa snarare än minska, efter hand som köruppgiften automatiseras under resan mot helt autonoma fordon. Här är ett exempel på hur Google arbetar med överlämning mellan förare och fordon.
Vi följer med intresse hur olika fordonstillverkare bemöter denna paradox, särskilt de som på sikt avser att automatisera bort föraren helt och hållet.