Etikettarkiv: Mercedes-Benz

Personbilar, Produktplaner

Bentleys vision: dedikerade körfält

För två veckor sedan visade den brittiska fordonstillverkaren Bentley en prototyp av sin självkörande bil Mulsanne [1]. Lyxfaktorn uppnås bl.a. genom stora soffor och en holografisk betjänt. Enligt designchefen Stefan Sielaff skulle den också kunna förstärkas genom att möjliggöra för Bentley-användarna att undvika trafikköer. Det skulle kunna göras genom att exempelvis tillåta dem att mot betalaning färdas i ett dedikerat körfält. Alla fordon kommer i framtiden att vara uppkopplade och man skulle kunna ”beordra” dem att byta körfält när en Bentley närmar sig och på det viset lämna vägen fri för den. Finns det inga fordon i närheten som har den här tjänsten skulle körfältet vara tillgängligt för alla fordon.

 Än så länge är detta bara en vision som visar hur framtiden kan komma att se ut i en lyxbil, snarare än en plan på att ta fram produkten. Sielaff påpekade också att Bentley-användarna, som oftast sitter i baksätet medan någon annan kör, är vana vid autonomi och att teknologiutvecklingen kommer att möjliggöra tjänster som inte finns idag.

Egen kommentar

Mercedes har också indikerat att de kan komma att utveckla en självkörande limousine och att dessa bilar skulle kunna ingå i on-demand tjänster.

Dedikerade (dynamiska) körfält som Bentley beskriver i deras vision har utforskats i ett nyligen avslutat svenskt projekt, PROVDYK. Där har man dock tittat på hur nyttan kan uppnås för bussar.

Källor

[1] Dezeen Magazine. Luxury autonomous cars could offer faster routes through cities says Bentley. 2016-03-17 Länk

Kolonnkörning, Personbilar, Tester och demonstrationer

Stor demo i Nederländerna

Den 16 mars är det dags för ett storskaligt test av delvis automatiserade bilar på motorväg A2 mellan Amsterdam och Beesd [1]. Testet kommer att omfatta över 50 bilar från olika tillverkare däribland BMW, Hyundai, Mercedes, Tesla, Toyota och Volvo. Målet är att se om förarstödfunktioner som Adaptive Cruise Control, Lane Keeping Assist och Blind Spot bidrar till bättre trafikflöde och säkrare körning. Teststräckan är ca 120 km och bilarna kommer att färdas i kolonn.

Testet anordnas av försäkringsbolaget AON i samarbete med HaskoningDVC och ett billeasingsföretag. De har utfört förberedande tester på en testanläggning i Lelystad under det senaste halvåret.

Källor

[1] Pieters, J., NL Times. Self-driving car convoy takes on Dutch highway in March. 2016-02-17 Länk

Personbilar

Googles kommunikation med fotgängare

Förra veckan blev Googles patent kallat Pedestrian Notification godkänt av den amerikanska patentmyndigheten United States Patent and Trademark Office (USPTO), [1].

Patentet beskriver hur företagets självkörande bilar skulle kunna kommunicera med fotgängare runt dem och på det viset visa sina intentioner. Till exempel kan en blinkande stoppskylt på dörren till en självkörande bil informera fotgängarna i närheten att inte korsa gatan framför bilen. En skylt på främre stötfångaren kan blinka när det är säkert att passera framför bilen. En robothand kan ge signaler till bilförare i närheten som de vanligtvis väntar sig att få från andra förare.

Detta är ett sätt att möjliggöra för självkörande bilar att visa och förtydliga sina intentioner och på det viset ta sig vidare i komplexa korsningar utan att vara alltför aggressiva och utan att behöva vänta i all oändlighet.

Egen kommentar

Extern kommunikation med fotgängare och andra trafikanter runt om automatiserade fordon är ett alltmer återkommande ämne. Nissan visade nyligen sitt IDS koncept som inkluderar ett gränssnitt för kommunikation med fotgängare och cyklister. Mercedes har i början av året visat F 015 Luxury in Motion som kommunicerar med fotgängare genom att projicera ett övergångsställe på gatan för att visa att det är säkert att gå över. Som vi skrivit innan har detta också utforskats av svenska aktörer, inklusive vi på Viktoria Swedish ICT ihop med Interactive Institute Swedish ICT i form av en förstudie och ett examensarbete. Just nu håller vi på att skriva en vetenskaplig artikel om detta!

Källor

[1] Popper, B., The Verge. A new patent reveals how Google’s self driving cars could talk to pedestrians. 2015-11-27 Länk

[2] USPTO, Pedestrian Notification (US 9,196,164 B1). 2015-11-24 Länk

Funktioner, Personbilar, Trafiksäkerhet

Överenskommelse mellan 10 tillverkare: alla fordon ska utrustas med AEB

Det amerikanska departementet för transport (DOT), säkerhetsmyndigheten (NHTSA) och försäkringsinstitutet (IIHS) har offentliggjort att 10 fordonstillverkare kommit överens om att alla nytillverkade fordon som säljs i USA ska utrustas med automatisk nödbroms (automatic emergency braking, AEB) [1].

Fordonstillverkarna som ingått överenskommelsen är Audi, BMW, Ford, General Motors, Mazda, Mercedes Benz, Tesla, Toyota, Volkswagen och Volvo Cars. Detaljerna om det hela inklusive tidsplanen för implementationen kommer att utarbetas under de kommande månaderna.

AEB är en viktig ingrediens för automatiserad körning.

Källor

[1] NHTSA. DOT and IIHS announce historic commitment from 10 automakers to include automatic emergency braking on all new vehicles. 2015-09-11 Länk

Forskningsprojekt

Ett nytt EU-projekt

Ett nytt EU-forskningsprojekt kallat AdaptIVE (kort för Automated Driving Applications & Technologies for Intelligent Vehicles) har annonserats [1, 2].

Målet är att utveckla och testa nya teknologier som möjliggör delvis och helt automatiserad körning på motorvägar och i tätbebyggda områden. Huvudfokus kommer att ligga på dynamisk anpassning av automationen till olika trafiksituationer, inklusive samverkan mellan fordonet och föraren. Projektet kommer också att utforska rättsliga och ansvarsfrågor för förare och fordonstillverkare.

Olika automatiserade funktioner kommer att demonstreras i sju personbilar och en lastbil.

Projektet kommer att pågå i 3,5 år och leds av Volkswagen. Det involverar 29 olika organisationer inklusive BMW, Bosch, Continental, Ford, General Motors, Mercedes-Benz, Nissan-Renault, Volvo Group, Volvo Cars samt universitet från England, Tyskland, Nederländerna, Italien, Spanien och Sverige (Chalmers). Budgeten ligger på 25 miljoner EUR.

Egen kommentar

AdaptIVE är på ett sätt en fortsättning på två andra nyligen avlutade EU-projekt: HAVEit [3] och interactIVe [4].

Källor

[1] AdaptIVe project moves automated driving forwards. FleetNews. 2014-02-04 Länk

[2] Duarte, J., Digital Journal.  VW draws nearer to driverless cars. 2014-02-02. Länk

[3] HAVEit. Länk

[4] interactive. Länk

Marknadsundersökningar

Future of Autonomous Driving

I slutet av förra veckan deltog jag på ett webbseminarium som anordnades av konsultföretaget Frost & Sullivan. Det var fyra talare på seminariet: två från Frost & Sullivan, en från Valeo och en från MIRA. Seminariet var i princip uppdelat i tre delar.

I den första delen gav Frost & Sullivan en översikt över pågående aktiviteter inom fordonsindustrin kopplade till automatiserad körning. Sammanfattningsvis kan man säga att det är flera företag (Volvo, Audi, BMW, Mercedes, Volkswagen, Nissan, Lexus, Ford, GM, Google) som håller på att utveckla någon form av automatiserad körning.

I de flesta fall handlar det om mer eller mindre avancerade förarstödfunktioner som kan ta över både lateral och longitudinell kontroll av fordonet under specifika förhållanden. Funktioner som är i fokus och väntas bli lanserade på marknaden senast 2020 är Traffic Jam Assist, Autonomous Parking Assist och Automated Highway Driving.

Rättare sagt så ser de flesta aktörerna automatisering som ett sätt att stödja snarare än att ersätta föraren. Detta gäller dock inte Google som satsar på fordon som är helt självkörande under alla förhållanden.

Man presenterade också en roadmap för de kommande åren. Slutsatsen var att det är en successiv utveckling som gäller och att det är en lång väg till helt självkörande fordon.

Det gavs också en kostnadsuppskattning av Traffic Jam Assist, baserad på kostnaden av standard förarstödsystem (ADAS) år 2014. Enligt uppskattningen kommer Fords Traffic Jam Assist vara billigast; givet att Fords standard ADAS paket kostar 1.700 dollar så kommer paketet med standard ADAS och Traffic Jam Assist att kosta 2.500 dollar (dvs. 800 dollar mer). Här är några andra exempel:

Lexus: standard ADAS = 2.400 dollar jmf. standard ADAS plus Traffic Jam Assist = 3.500 dollar (dvs. 1.100 dollar mer).
Volvo: standard ADAS = 2.800 dollar jmf. standard ADAS plus Traffic Jam Assist = 4000 dollar (dvs. 1.200 dollar mer).
Mercedes: standard ADAS = 1.920 dollar jmf. standard ADAS plus Traffic Jam Assist = 4.000 dollar (dvs. 2.080 dollar mer).
Audi: standard ADAS = 2.300 dollar jmf. standard ADAS plus Traffic Jam Assist = 6.600 dollar (dvs. 4.300 dollar mer).

Del två handlade om pågående utveckling på Google och Valeo. Vad det gäller Google kan man säga att deras system använder specialbyggda sensorer och att det krävs mycket arbete för att integrera dessa på ett robust och säkert sätt för massproduktion.

Ett annat intressant uttalande som togs upp var faktumet att Google skapat Android, som används på olika telefoner oberoende av tillverkare, och att det är precis vad de försöker göra med fordon.

Valeo presenterade sin parkeringsfunktion Park4U som sedan den lanserats år 2007 utvecklats till en helt automatiserad parkeringsfunktion kallad Valet Park4U och som introduceras på marknaden inom ett par år. I samband med detta belystes några förväntade utmaningar som att bestämma fordonets position och manövrer baserade på information från ultraljudsensorer samt att integrera komplexa algoritmer på en liten mikroprocessor.

Valeo belyste också oförutsedda utmaningar som exempelvis att avgöra fordonets rörelseriktning i små hastigheter. Slutsatsen var att utveckling av automatiserade fordon handlar mycket om hantering av nyuppkomna och oförutsedda utmaningar.

I den avslutande delen presenterade talaren från MIRA sin syn på utveckling, testning och validering av autonoma fordon. Han påpekade att autonoma fordon är komplexa ”system av system” som måste ha hög motståndskraft, dvs. förmåga att hantera avbrott som t.ex. störningar orsakade av människor, naturkatastrofer eller mjukvarufel, samtidigt som systemet kan behålla en acceptabel prestandanivå.

MIRAs recept för att uppnå detta är att utöka det redan existerande ramverket för identifiering av faror och hot till att inkludera systematiska strategier för prediktering, identifiering och hantering av allvarliga störningar i en tidig fas av utvecklingsprocessen.

Detta ställer hårdare krav för testning och validering, vilket är också anledningen till att MIRA just nu fokuserar på att identifiera dessa krav och deras innebörd för testmetoder och test infrastruktur.

Egen kommentar: Det är två saker som jag vill påpeka. Den ena är att seminariet inte behandlat pågående aktiviteter på universitet och andra forskningsorganisationer.

Den andra är att det är lite otydligt att det finns fler aktörer än Google som utvecklar helt självkörande fordon. Som ett exempel kan vi ta fordon som kommer testas och användas som taxi i Milton Keynes (Cambridge University leder projektet) [1]. Det bör dock noteras att dessa fordon kommer till en viss början att köra i dedikerade körfält.

Källor

[1] Siu, J., Auto Guide. Autonomous Pod Car Service Heading to the UK by 2017. Länk