Mer från FFI-konferensen

I fredagens utskick skrev jag en notis från FFI-konferensen ”På väg mot målen! På gång för ökad trafiksäkerhet, energi & miljö och ökad konkurrenskraft”. Här kommer lite mer från det som berörde automatiserade fordon.

Claes Tingvall, Trafikverket berättade om nollvisionen och hur den spridits över världen.  Man går nu från det gamla synsättet med passiv och aktiv säkerhet till en helhetssyn på samverkan mellan människa och maskin.

Automatiseringen går väldigt fort nu, och skapar många nya spännande frågor. Säkerheten kommer att den dimensionerande faktorn. En självkörande bil måste vara ”careful, polite and law abiding” – en god trafikmedborgare. Kraven på säkerhet ökar när användarna går från att vara förare till att bli passagerare, på samma sätt som inom flyg, tåg och buss. Infrastrukturens roll blir att skapa en förenklad och logisk miljö som är så säker för autonoma fordon så de slipper stanna eller köra långsamt.

Se Claes presentation här.

Anna Selmarker, Scania berättade om iQdrive, en demonstrator för självkörning i köer som frigör tid åt förarna att göra annat. Se en beskrivande film här. Scania har utvecklat teknik, HMI och formgivning ihop. Man har pratat med förarna och utvecklat lösningarna från deras faktiska problem, som t.ex. filbytessituatinen. Kunskapen som byggts för säkerhet kan man också att använda för bränslebesparing.

Se Annas presentation här.

Egen kommentar

Frågeställningarna avseende automatiserad körning breddas nu från bara teknik till att omfatta även andra frågor som samverkan med förarna. Detta i sig är ju mest relevant när det fortfarande finns en förare kvar att samverka med, även om samverkan med andra fordon och andra trafikanter kommer att finnas kvar även med helt självgående fordon.

Källor

[1] http://www.vinnova.se/ffikonferens2013

CaRINA från Brasilien i verklig trafik

INCT-SEC vid São Paulo University i Brasilien har utvecklat två självkörande bilar inom ett projekt som kallas CaRINA (Intelligent Robotic Car for Autonomous Navigation) [1, 2].

Den ena bilen kallas CaRINA 1 och är en ClubCar modell Carryall 232 (läs: en golfbil) som blivit modifierad för att uppnå autonom styrning, gasreglage och inbromsning.  Styrningsregleringen baseras på en likströmsmotor som är kopplad till rattaxeln och en rattvinkelgivare. Kopplingen styrs med en Arduino mikrokontroller och är direktkopplad till bilens styrenhet. Bilens max hastighet är 35 km/h.

CaRINA 1 är utrustad med en rad olika sensorer såsom GPS, gyro, lidar (SICK LMS 291 monterad på framsidan av fordonet) samt mono- och stereokameror. Första testerna med CaRINA 1 utfördes 2010 på universitetets campus [3].

Den andra bilen kallas CaRINA 2 och är en Fiat Palio Adventure Dualogic som liksom sin föregångare genomgått en rad olika elektroniska och mekaniska modifieringar. I stort sett är CaRINA 2 utrustad med samma sensorer som CaRINA 1. Den största skillnaden ligger i att CaRINA 2 blivit utrustad med en takmonterad lidar (Velodyne HDL 32E [4], en något enklare version av den lidar som Google använder på sina bilar [5]).

CaRINA 2 har nyligen testats i verklig trafik i Sao Carlos. Under demonstrationen kunde bilen upptäcka hinder som fotgängare och andra bilar samt hålla ett säkert avstånd till dem. Demonstrationen kan ses här [6].

CaRINA är ett forskningsprojekt som pågått sedan 2010 och som involverar flera parter från olika delar av Brasilien. Projektet finansieras av National Institue of Science and Technology.

Egen kommentar

Till skillnad från de flesta fordonstillverkare som jobbar med att ta fram delvis självkörande fordon, verkar forskarteamet från São Paulo University ha valt att ta fram ett helt självkörande fordon. Systemet är dock byggt så att bilen kan köras både autonomt och av en förare. Jag har inte kunnat hitta information om teamet forskat kring hur förare och bilen på bästa sätt kan samverka.

Jag har inte heller lyckats hitta några detaljer kring demonstration med CaRINA 2 och tillståndet att köra i verklig trafik. Jag vet inte om det handlar om ett tillfälligt tillstånd eller om det här innebär att det är tillåtet i Sao Carlos att utföra tester med självkörande bilar i verklig trafik. Det enda jag kan konstatera är att det verkar som att detta är första gången som man utfört sådana här tester i Brasilien.

Källor

[1] Costa D., InventorSpot. Meet CaRINA, A Driverless Car Developed In Brazil. Länk

[2] INCT-SEC. Länk

[3] Fernandes, L.C., IEEE Critical Embedded Systems (CBSEC), 2012. Intelligent Robotic Car for Autonomous Navigation: Platform and System Architecture. Länk

[4] Velodyne HDL 32E. Länk

[5] Velodyne HDL 64E. Länk

[6] Reportagem Jornal do SBT. CaRINA2 nas ruas de Sao Carlos. Länk

Autonoma fordon på Connected Car Expo

The Wall Street Journal [1] skriver också att huvudchefen på NHTSA (den amerikanska myndigheten som reglerar fordonssäkerhet) har, i samband med Connected Car Expo som pågått i Los Angeles den här veckan, tydliggjort att NHTSA stödjer insatser från fordonstillverkare och andra företag att utveckla fordon som kan köra sig själva.

Han har dock ”varnat” för att det kommer ta flera år innan myndigheterna vågar tillåta helt autonoma fordon i trafiken för andra syften än testning. Detta eftersom myndigheten anser att teknologin är omogen.

General Motors vice chef för hållbar utveckling var inne på samma spår som NHTSA. Han menar att helt autonoma fordon ligger väldigt långt i framtiden och att antalet automatiserade funktioner i fordon kommer öka successivt.

Continentals chef för Nordamerika sade i princip samma sak, men han påstod att helt autonoma fordon kommer vara tillgängliga runt 2025. Han påpekade också att Googles frammarsch inom området kommer driva traditionella fordonstillverkare till snabbare utveckling.

Fords vice VD använde sitt tal på Connected Car Expo till att vädja till Googles representanter om ett närmare samarbete kring inbyggda navigationssystem. Detta för att minska antalet förare som använder kartor i Googles telefoner under körningen, vilket är farligt och kan orsaka olyckor och incidenter.

Egen kommentar

Continental inte sagt något om att autonoma fordon kommer börja säljas år 2025, bara att de kommer finnas tillgängliga.

Alltfler beslutsfattare i den traditionella fordonsindustrin börjar varna för att utvecklingshastigheten går för fort. Är det ett tecken på skillnaden i utvecklingstider mellan fordonsindustrin och mjukvaruindustrin vi ser?

Källor

[1] White, B. J., The Wall Street Journal. U.S. Regulators Back Efforts to Develop Cars That Drive Themselves. 2013-11-19. Länk (Vid problem att se hela artikeln via länken: gör en sökning på artikelns namn via Google)

Ett nytt kompetenscenter i Kanada

Ett nytt kompetenscenter som heter The Canadian Automated Vehicles Centre of Excellence (CAVCOE) har startats ganska nyligen [1].

CAVCOE är icke-vinstdrivande och har som mål att tillhandahålla information, analyser, expertutlåtanden, rekommendationer, nätverk och annat stöd till aktörer som är involverade i lanseringen av autonoma fordon och de som kommer att påverkas av introduktion av sådana fordon.

Källor

[1] CAVCOE. Länk

För- och nackdelar med autopilot

Det råder ingen tvekan om att automatiserade system förbättrat flygsäkerheten under de senaste decennierna, men beroendet av autopilot är idag det största hotet mot flygsäkerheten, skriver The Wall Street Journal [1].

Detta är baserat på en studie som utförts av en rad experter från industri, universitet och olika myndigheter på uppdrag av amerikanska Federal Aviation Administration. Studien kommer att publiceras inom kort.

Utifrån en kombination av incident- och olycksanalyser samt naturalistiska observationer av hur piloter agerar i olika flygsituationer dras slutsatsen att många piloter har en tendens att lita för mycket på automatiserade system, vilket leder till att de får problem med beslutfattande och agerande när sådana system fallerar.

En annan intressant slutsats är att vissa piloter saknar tillräckligt djup kunskap om flygplanskontroll, mest på grund av bristfälliga metoder och redskap använda för att träna dem i att använda automatiserade system.

Studien visar att två tredjedelar av piloterna i olyckorna och incidenterna som analyserats hade problem med att styra flygplan eller gjorde fel vid hantering av diverse instrument när autopiloten slutat fungera.

Piloter som förlorar kontroll över sina flygplan på grund av dålig situationsmedvetenhet eller oförmåga att förstå vad deras instrument och automatiserade system visar har identifierats som den främsta orsaken i en stor del av flygolyckor de senaste åren.

Egen kommentar

Studien som The Wall Street Journal beskriver är unik eftersom den kombinerar olika datakällor, men dess resultat är generellt sett inte unika eftersom det finns en rad andra studier som lyfter fram samma problem.

Jag tycker att dessa problem är något som vi som arbetar med automatiserade vägfordon borde tänka igenom ordentligt. Vi kan lära oss mycket från flygindustrin och deras problem gällande autopilot och dess inverkan på degradering av piloternas förmåga att fatta beslut och agera i en nödsituation.

En ytterligare sak som vi måste ta hänsyn till att degraderingen sker till trots utbildningen och träningen som piloterna genomgår. Hur blir det för oss bilförare som inte får någon träning?

Källor

[1] Pasztor, A., The Wall Street Journal. Pilots Rely Too Much on Automation, Panel Says. 2013-11-17. Länk

FFI-konferens ”På väg mot målen! På gång för ökad trafiksäkerhet, energi & miljö och ökad konkurrenskraft”

På gårdagens FFI-konferens ”På väg mot målen! På gång för ökad trafiksäkerhet, energi & miljö och ökad konkurrenskraft” togs förstås även automatiserade fordon upp. Första gången var för två år sedan, och nu kommer snart de första bilarna med någon form av automatisering. Flera talare pratade om att det går oerhört fort, fortare än någon annan utveckling inom fordonsindustrin tidigare.

I gårdagens nyhetsbrev om energieffektiva fordon (utgivet av Energimyndigheten) skriver Magnus Karlström om Toyotas framtidsvision att relationen mellan en bil och förare ska bli som mellan en ryttare och en häst. Ny teknologi som artificiell intelligens och röstigenkänning ska användas i bilen så att bilen kan känna av hur föraren mår för att kunna småprata. Föraren och bilen ska bli vänner.

Kontakta Magnus om ni vill läsa mer.

Nytt forskningscenter i Florida

University of South Florida har precis öppnat ett nytt forskningscenter kallat Automated Vehicle Institute [1, 2]. Målet är att hjälpa samhället, företag och myndigheter att hantera komplexa policy-, lagstiftnings- och planeringsfrågor relaterade till autonoma fordon.

Egen kommentar

Att man valt att starta ett center som Automated Vehicle Institute visar att det, utöver de tekniska, finns många legala utmaningar kring autonoma fordon. Jag tror att sådana utmaningar skiljer sig en hel del mellan olika världsdelar och att man borde fundera på att starta en motsvarande enhet i Europa.

Det kan också vara så att det är alldeles för stor skillnad mellan de olika europeiska länder och att man behöver likaväl jobba med legala utmaningar på landsnivå.

Källor

[1] The Automated Vehicle Institute at CUTR. Länk

[2] Writer, S.,Tampa Bay Business Journal. USF’s CUTR introducing new Automated Vehicle Institute. 2013-11-13 Länk

Självkörande bil från Parma på besök i Kolding

I början av november var Parma Universitys (Italien) självkörande bil på besök i Kolding, Danmark [1]. Uppvisningen gjordes i samband med Kortdage 2013 [2].

Parma Universitys bil kallas BRAiVE och är i grund och botten en eldriven Hyndai Sonata som utrustats med bl.a. kameror (en för framåtvy, två för sidovy och en för bakåtvy) och lidar (en för framåtvy och två för sidovy). Sensorerna som används är kommersiella och integrerade i bilen, dvs. BRAiVE ser ut som vilken annan Hyndai Sonata som helst.

Den kan undvika olika hinder inklusive fotgängare och cyklister, läsa av trafikskyltar och väg markeringar samt klara av motorvägskörning. Detta mycket tack vare mjukvaran för bildanalys som utvecklats i universitets VisLab [3].

Bilen är inte helt självkörande utan kan ta över kontrollen under vissa förhållanden.

Egen kommentar

Som det lyfts fram i [1] och [3] är körningen inte helt problemfri för BRAiVE och det krävs en hel förbättringar innan man vågar påstå att bilen är helt självkörande eller att systemet kan installeras i masstillverkade semi-autonoma bilar.

Koldingbesöket visar dock att prototypen har stor potential och att Parma University är en stark spelare inom området. Det bekräftas också av testet som utförts i Parma i mitten av juli där BRAiVEs fick navigera sig fram i tätbebyggt område och på motorvägen.

Det som var utmärkande för det testet var att det satt ingen förare bakom ratten, men det fanns en passagerare i bilen som kunde bromsa via en extra bromspedal. Det fanns också möjlighet att stänga av bilen via en radiolänk.

För att kunna utföra testet i verklig trafik fick man ett tillfälligt tillstånd. Det är första gången ett europeiskt land tillåter en bil köra i verklig trafik utan en förare i förarsätet.

Det bör också noteras att Parma University har ordnat och deltagit i Vislab Intercontinental Autonomous Challenge 2010 som gick ut på att köra autonomt bakom en manuellt framförd bil från Parma till Shanghai.

Källor

[3] Höeg Nissen, A., Dr Dk. Robotbil på rundtur i Kolding. 2013-11-01. Länk

[4] Kortdage 2013. Länk

[5] VisLab, Parma University. Länk

Autonoma fordon på väg till Michigan

Självkörande fordon kan snart få köra på Michigans vägar, skriver MLive [1] [2].

Michigan Senate har nämligen godkänt ett lagförslag som tillåter fordonstillverkare och leverantörer att testa autonoma fordon på allmänna vägar. Detta under förutsättning att det finns en förare bakom ratten redo att ta över kontrollen om det skulle behövas.

Senaten har också godkänt ett medföljande lagförslag som friskriver tillverkarna och underleverantörerna från ansvar gällande tredjepartsmodifieringar.

Lagförslagen behöver också godkännas av Michigan House of Representatives för att gälla.

Egen kommentar

Tre andra amerikanska stater (Florida, California, och Nevada) har redan godkänt liknande lagar som tillåter testning av autonoma fordon på allmänna vägar. Hittills är det känt att Google och Continental testat sina fordon i dessa stater.

Om det blir tillåtet att testa autonoma fordon i Michigan kommer det skapa många nya möjligheter, speciellt med tanke på att Michigan University satsar på att bli en hub för tester av autonoma fordon, och förstås att The Big Three ligger i Detroit.

Källor

[1] Oostling, J., MLive. Michigan Senate OKs slew of bills: Short-barreled shotguns, self-driving cars, license plate age limits. 2013-11-14. Länk

[2] Ahead of the Curve: Michigan Ready to Pass Autonomous Vehicle Legislation (SB 169 and SB 663) 2013-11-13. Länk

Tävling med autonoma bilar i Kina

Skrivet av Lei Chen, Viktoria Swedish ICT

Förra veckan hölls det en tredagars tävling med autonoma bilar i staden Changshu i Kina. Tävlingen heter Chinese Intelligent Vehicles Future Challenge (IVFC) och har nu anordnats 5 år i rad.

Totalt var det 18 bilar från 17 lag som deltog. Tävlingen omfattade både motorvägs- (18 km) och stadskörning (5 km) där bilarna utvärderades med avseende på säkerhet, intelligens, smidighet och hastighet. Testscenarios inkluderade trafikljus, stillastående fordon på vägen, mötandetrafik i låg fart, vägarbete, tillfällig bilkö, skolområde, broar, tunnlar, farthinder, autonom parkering etc. [1].

En del av tävlingen gick ut på att autonoma bilar skulle tävla mot manuellt framförda bilar. Utöver det anordnades en tävling mellan kinesiska lag och ett lag från Sydkorea som var det enda utländska laget i tävlingen [2].

Vinnaren blev bilen som tagits fram i samarbete mellan BYD (ett kinesiskt biltillverkare) och Beijing Institute of Technology.

IVFC är en del av forskningsprogrammet Cognitive Computing of Visual and Auditory Information som finansieras av National Natural Science Foundation of China (NSFC) [3]. Programmet startade i augusti 2008 och kommer löpa fram till december 2015 med en total budget på 150 miljoner RMB (25 miljoner USD). Syftet är att utveckla en plattform för autonom körning i verklig trafik som omfattar både situationsmedvetande och beslutsfattande.

Källor

[1] http://v.ifeng.com/news/tech/201311/010265ca-7169-4f77-b24b-dee544141406.shtml

[2] http://v.ifeng.com/news/tech/201311/018d42bd-423c-4d5d-8e34-78a01e045d4a.shtml

[3] http://ccvai.xjtu.edu.cn/mes.do?method=list

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden