Kategoriarkiv: Mobilitetstjänster

Audi Urban Future Award 2014

Förra veckan var det kick-off för årets Audi Urban Future Award, vars mål är att visa hur automatiserade och uppkopplade bilar kan förändra städer [1]. Årets tema är The Next Leap in Mobility.

Audi Urban Future Award är en tävling där fyra multidisciplinära lag från Berlin, Boston, Mexico City och Seoul tävlar om 100 000 EUR. Vart och ett av dessa lag kommer ha egen inriktning:

  • Laget från Boston kommer att titta på hur självparkerande bilar kan leda till smalare parkeringsplatser och parkeringshus
  • Berlinlaget kommer att undersöka hur Audis självkörande teknik kan gynna privata och kommunala transporter.
  • I Seoul kommer man att fokusera på hur bilar kan kommunicera med varandra och med omgivningen för att förbättra sociala interaktioner och underhållning.
  • Laget från Mexico City har i uppgift att undersöka hur uppkopplade fordon kan navigera med hjälp av crowdsourcedata, minska trafikstockningar och föroreningar.

Vinnarna kommer att utses i oktober.

Den första Audi Urban Future Award hölls för fyra år sedan. Mer information om det hela hittas här.

Egen kommentar

Audi är inte ensamma om att titta på hur automatiserade fordon och ”cloud”-tjänster kan förändra vår omgivning och livsstil. Som ett exempel kan vi nämna pilotstudien där Volvo Cars tillsammans med Trafikverket och Statens Vegvesen i Norge håller på att undersöka hur datadelning mellan bilar och infrastrukturen kan användas för att förhindra halkolyckor [2].

Källor

[1] Audi. “The Next Leap in Mobility” – start of the Audi Urban Future Award 2014. 2014-04-10 Länk

[2] Volvo Cars. Volvo Car Group initiates Scandinavian pilot using cloud-based communication to make driving safer. 2014-03-19. Länk

Fler tankar om mobilitet

I slutet av mars höll Vehicle and Road Automation (VRA) ett webbaserat seminarium [1] där Adriano Alessandrini (koordinator för EU-projektet CityMobile2) framförde sina tankar om mobilitet i framtiden.

I sin presentation försökte Alessandrini belysa följande frågor:

  • Hur kommer det ”urbana ekosystemet” att förändas när vägfordon blir självkörande?
  • Vad blir konsekvenserna av dessa förändringar för industrin, medborgare och deras livsstil?

Han konstaterade att automatiserad mobilitet innebär att personer och gods transporteras utan någon förare. Detta uppnås antingen genom att successivt automatisera föraruppgifter i dagens vägfordon, eller genom att successivt ta ut helt automatiserade transportsystem från en helt separat infrastruktur.

Vidare berättade han att man inom ramarna för CityMobil2 betraktat tre olika visioner:

  • Urban Automated Passenger Transport
  • Progressively more Automated Private Cars
  • Urban Automated Freight Transport

Var och en av dessa visioner kan komma att medföra både positiva och negativa effekter. Som ett exempel kan vi nämna att den först nämnda visionen möjliggör dörr-till-dörr-transport. En naturlig fråga att ställa kopplat till det är om on-demand dörr-till-dörr-tjänster kommer resultera i ett ökat antal resor. Det finns minst två möjliga svar på denna fråga:

  • Ja, eftersom bättre transporter brukar leda till att folk reser oftare och längre sträckor.
  • Nej, eftersom detta kan regleras med olika avgifter.

Alessandrini gick igenom varje vision och listade möjliga effekter samt vilka faktorer som kommer påverka respektive vision. En slutsats som han drar i slutet av presentationen är att vi behöver policys som gynnar visioner som är bäst för våra städer.

VRA är ett initiativ som finansieras av EU (7:e ramprogrammet) och koordineras av ERTICO – ITS Europe. Konsortiet består av 11 organisationer, däribland AB Volvo. Målet är att skapa ett nätverk av olika organisationer och experter som på ett eller annat sätt arbetar med automatiserade fordon och tillhörande infrastruktur. VRAs koordinator, Maxime Flament, gav också en kort presentation om VRA på ovannämnda seminariet.

En videoinspelning av Flaments och Alessandrinis presentationer hittas här.

Källor

[1] VRA. VRA Webinar 1: “Long Term Socio-Economic Effects of Mobility Automation in Cities”. 2014-03-28. Länk

Mobilitet i framtiden

Förra gången skrev vi om Fords vision där det konstaterades att­ mobilitet kommer vara ett nyckelbegrepp i framtiden. Ford är dock inte ensamma om det. I slutet av förra veckan hade Autoline en lång diskussion med Chris Borroni-Bird från Qualcomm (ett kommunikationsföretag), Jean-Francois Tremblay från Ernst & Young och Jim Sayer från University of Michigan om just mobilitet och dess relation till automatiserade fordon [1].

Till att börja med försökte man reda ut vad mobilitet innebär och hur det kommer att utvecklas i framtiden. Representanten från Qualcomm definierade mobilitet som transport av personer från punkt A till punkt B. Han påpekade också att den pågående utvecklingen inom fordons- och telekombranschen kommer leda till en hel transformation av hur vi förflyttar oss och att vi kommer ha ett transportsystem där alla transportslag är kopplade till varandra och fungerar sömlöst. Tremblay lade till att mobilitet inkluderar också transport av gods, samt att förflyttning av både människor och gods kommer vara mycket mer koordinerat och optimerat i framtiden. Sayer påpekade att framtidens mobilitet inte nödvändigtvis kommer betyda slutet för privatägda bilar, men att vi kommer ha fler nya tjänster (t.ex. bildelning).

Under diskussionens gång konstaterades det också att framtida fordon kommer definieras av fem egenskaper: automated, connected, electric, shared, small. Sådana fordon kommer att vara av stor vikt för tätbebyggda områden eftersom de kommer adressera många stora problem som städerna brottas med.

En annan intressant detalj som togs upp är att mobilitet kommer vara en komplex ekvation med många ingredienser. Just nu pratar man mycket om positiva effekter som automatiserade fordon kommer medföra, men det är också viktigt att ta hänsyn till möjliga negativa effekter som till exempel att det finns en risk att folk reser längre sträckor eftersom det blir bekvämare att resa.

Det påpekades att fordonstillverkare kommer behöva tänka om vad det gäller deras interaktion med kunderna och vilka tjänster som de erbjuder till kunderna.

Till slut fick deltagarna en fråga om vem som kommer leda den revolutionerande mobilitetförändringen i framtiden. Svaret blev att det är svårt att föreställa sig att det är bara en organisation eller tjänst som definierar spelreglerna. Det är mer troligt att det blir en kombination av flera olika aktörer.

Källor

[1] Autoline. The Next Big Move for Automotive Mobility. 2014-03-28. Länk

Fords vision

I en intervju på Forbes Reinventing American Summit konstaterar Fords styrelseordförande Bill Ford att självkörande bilar är ett faktum och att sådana fordon kommer introduceras innan samhället hunnit lista ut hur dessa ska hanteras [1]. Det innebär att det finns en hel del frågor som måste adresseras inom snar framtid.

En annan slutsats som Ford drar är att ökad grad av automation i bilar kräver förändringar i fordonstillverkarnas arbetsprocesser. Generellt sett är tillverkarna vana att prata om 5-7 års cykler men nu gäller det att handla mycket snabbare.

Till slut konstaterar Ford: ”We’re a personal mobility company. Whatever form that takes, we need to pursue”.

Egen kommentar

Att prata om mobilitet i samband med automatiserade fordon har blivit väldigt vanligt. Många tror att dagens mobilitet kommer förändras drastiskt med introduktion av automatiserade fordon.

Källor

[1] Solomon, B. Forbes. Bill Ford: ’Self-Driving Cars Are Coming’. 2014-03-27. Länk

Princetons forskare spår en ljus framtid för självkörande taxi

En grupp forskare och studenter från Princeton University i USA har publicerat en rapport om en studie där de utvecklat en modell av resebehov och bilanvändning i New Jersey och använt den för att simulera potentialen av självkörande taxibilar [1]. Studien har pågått sedan 2010.

Modellen är baserad på folkräkningsuppgifter samt olika beteendestudier och enkäter om hur folk bor, var de jobbar och hur de reser. Den genererar ett typiskt resemönster för varje person bosatt i New Jersey samt för dagliga pendlare till/från staten. Detta resulterade i ungefär 33 miljoner resor per dag med tillhörande information som tidpunkt, start- och slutdestination för resan.

Baserat på dessa resemönster, simulerade forskarna hur en pool av självkörande och delade taxibilar kallade aTaxi skulle kunna adressera folks resebehov. För detta behövde de bl.a. annat kvantifiera acceptabelt avstånd till hållplatsen och väntetid, samt ta hänsyn till andra transportmodaliteter som finns i New Jersey. De skapade regler för aTaxi bilar som i princip motsvarar reglerna för en vanlig hiss:

  • Resenären kommer till hållplatsen.
  • Beroende på önskad destination, tar resenären bilen som redan befinner sig på hållplatsen eller väntar på att nästa ska anlända.
  • Bilen avgår när den acceptabla väntetiden för den första personen som satt sig i bilen passerat.

Med hjälp av den här simuleringen kan man se vilka effekter som delning av autonoma bilar skulle få i termer av trafikdensitet, trafikflöde, antalet resor samt inom vilka områden aTaxi kan vara användbar.

Slutsatsen från studien är att aTaxi kan vara väldigt effektiv i stora delar av New Jersey och i kombination med andra transportslag uppfylla resebehov som finns där. Det finns däremot vissa miljöer i staten där simuleringen inte visat några större fördelar med en sådan taxitjänst.

Egen kommentar

Vi har tidigare rapporterat om en liknande studie som forskare från MIT gjort i Singapore.

Källor

[1] Kornhauser m fl., Princeton University. Uncognested Mobility for All. Länk

Självkörande bilar i Australien

Det australiensiska bildelningsföretaget GoGet och University of New South Weles (UNSW) har påbörjat ett samarbete där de ska utveckla en självkörande bil [1].

UNSW har redan utrustat en av GoGets bilar med fyra radarnyheter, en kamera och en dator.  Med hjälp av dessa kan bilen detektera och samla in data om andra fordon, fotgängare, cyklister och andra hinder på vägen. Detta ses som ett första steg mot en självkörande bil.

GoGet hoppas också att den här teknologin kommer möjliggöra realtids-bilförsäkring där försäkringskostnaden skulle baseras på hur föraren kör just nu.

Bilen har lanserats på GeoNext teknologikonferens som hölls förra veckan i Sydney [2].

Egen kommentar

Australiensisk lag kräver att en förare sitter bakom ratten och styr bilen på allmänna vägar, dvs. självkörande bilar är än så länge förbjudna i vanlig trafik. Testning av helt autonoma grävmaskiner och dumpers i australiensiska gruvor har dock pågått ett tag. Det är bl.a. Komatsu och Caterpillar som håller på att utföra sådana tester.

Realtids-bilförsäkring, eller telematics insurance som det också kallas, har diskuterats länge. Läs mer om det hela på Insurance Telematics [3].

Källor

[1] UNSW Austarlia. Working with industry on a ’self-driving’ car. 2014-02-26. Länk

[2] GeoNext. Länk

[3] Insurance Telematics. Länk

Vetenskapsradion om autonoma fordon och bilpooler

Läs och lyssna på Sveriges Radios inslag om självstyrande bilar och bilpooler [1]. Programmet  handlar om vad som är på gång i världen, med bland annat friflytande bilpooler.

Man säger bland annat att ”självstyrande bilar kan dessutom föra med sig att man slipper äga en egen bil eftersom bilen på kommando kommer hem till dig och plockar upp dig när du behöver den. Den privata bilen kan alltså ersättas av en gemensam flotta av självstyrande bilar. När du inte använder bilen, gör någon annan det. Då minskar också behovet av antalet bilar. Enligt flera vetenskapliga undersökningar skulle en tiondel så många som idag räcka och ändå ge både billigare, säkrare och snabbare transporter.”

Man nämner också kopplingen mellan elfordon och bilpooler, liksom multimodala transporter, bland annat Ubigo-projektet.

Den tekniska utvecklingen mot autonoma fordon kan göra att man faktiskt varken behöver eller vill äga bilen. Varför ska jag äga en bil som jag inte längre kör själv? Och det är ju inte ont om bilar – de flesta står parkerade 23 timmar om dygnet.

Källor

[1] Vetenskapsradion Klotet: Självstyrande bilar – Hot och chans för bilindustrin 2013-11-27 Länk

Drönare: ett nytt sätt att transportera gods

Matternet, ett Kalifornien-baserat företag, har lite annorlunda vision om automatiserade fordon.

New Scientist [1] skriver att Matternets huvudidé är att använda små, självflygande, drönare för att transportera gods.

De menar att det blir för svårt och dyrt att bygga vägar och tillhörande infrastruktur i u-länder och att nätverk av små drönare som kan flyga och landa själva är framtiden.

Ett viktigt tillämpningsområde för sådana fordon är transport av gods till och från avlägsna sjukhus som är otroligt svåra att nå med landsväg under regnperioder. Matternet har testat sina prototyper i Haiti och Dominikanska republiken och verkar vara väldigt nöjda med sina resultat.

Egen kommentar

Matternets drönare är ett klockrent exempel på nya möjligheter som kommer med automatiseringen. Det visar också på att vi måste tänka lite bredare och vara medvetna om att krävs olika tankesätt för olika trafikproblem.

Källor

[1] New Scientist. Robot spyplanes get new role as medical couriers. Länk