Alla inlägg av Håkan Burden

Forskningsprojekt

Fördelar med förarstöd i bussar

Inom Drive Swedens projekt KRABAT har Volvo bussar tillsammans med Chalmers genomfört en studie av hur chaufförerna upplever ett förarstödsystem som tar över inkörningen till hållplatserna [1]. Systemet reglerar bussens hastighet och styrning för att uppnå en komfortabel inbromsning samt att dörrarna hamnar i rätt position i relation till hållplatsläget.

Chaufförernas upplevelse av systemet har utvärderats av forskare på Chalmers, både genom att filma deras beteende medan systemet var aktivt samt genom intervjuer och enkäter. Överlag var chaufförerna positiva och upplevde att systemet avlastade dem då de kunde fokusera på omgivande trafik och passagerarnas säkerhet. Det finns också indikationer på att ergonomin förbättrades med mindre spänningar i axlar och nacke.

Egen kommentar

Projektet är ett intressant exempel på att smarta funktioner och fordons autonomi inte nödvändigtvis innebär en risk för yrkeschaufförer. Förbättrad ergonomi och mindre kognitiv belastning är faktorer som direkt påverkar arbetsmiljön positivt. Det hade varit intressant att se hur mycket av förarstödssystemet kan återutnyttja existerande sensorer och mjukvara, eller i vilken utsträckning funktionen driver nya kostnader, för att relatera dessa mot vinster såsom lägre sjukfrånvaro och mindre skav på fordon.

Källa

[1] Volvo. BUSSFÖRARE SER MÅNGA FÖRDELAR MED AUTONOMT FÖRARSTÖD. 2021-09-07 Länk

Artificiell intelligens, Lagstiftning och regelverk

EUs förslag till reglering av AI

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag på reglering av artificiell intelligens (AI). Förslaget består av fyra delar:

  • Direktivet (artiklarna som kommer gälla som lag i Sverige)
  • Explanatory memorandum (argumenten för reglering, laglig grund och sammanfattning av direktivet)
  • Ingress (mer detaljerad argumentation och förklaringar till artiklarna)
  • Annex (definitioner och listor i ett eget dokument)

Kommissionens remisstid för förslaget är öppen fram till den 6 augusti 2021 medan Infrastrukturdepartementet stängde sin i samband med midsommar. Man kan se vilka svar som kom in till Infrastrukturdepartementet samt hitta länkar till förslaget på departementets hemsida [1]. Svar till EU-kommissionen kan ges via deras hemsida [2].

När det gäller automatiserad körning är det värt att lyfta fram relationen till fordon och maskiner. EU reglerar produkter genom två grupper av direktiv – Old Approach Legislation och New Legislative Format. Den första gruppen täcker produkter vars reglering bestäms av internationella organisationer utanför EUs kontroll, såsom UNECEs fordonstyper. Den andra gruppen täcker produkter som EU har ensam kontroll över, såsom maskiner.

I relation till automatiserad körning vill kommissionen reglera AI-system som utgör eller ingår i ett säkerhetssystem (artikel 6) om det sitter i en maskin. Därmed gäller det inte bara gula maskiner utan också produktionsmaskiner. De verktyg som används för framtagandet av AI-systemen kommer också falla under regleringen eftersom de ska omfattas av kvalitetsarbetet (artikel 17). För tillfället kan de inte bestämma över fordon (artikel 2). Det är däremot kommissionens uttryckliga vilja att regleringen snarast möjligt ska gälla även personbilar, lastbilar och bussar med mera (explanatory memorandum 1.2 och ingress 29).

Egen kommentar

Det är inte enkelt att förstå vad som ryms inom förslaget på AI-reglering och inte. Det kräver att man läser andra direktiv för att se helheten, såsom maskindirektivet. Enligt maskindirektivet från 2006 är maskiner med säkerhetssystem som upptäcker människor att betrakta som hög-risk-maskiner och då behöver en tredje part vara med i certifieringsprocessen (maskindirektivet artikel 12 med annex VIII, IX och X). Då gäller AI-regleringen (artikel 6.2). Enligt det förslag på maskindirektiv som ligger kommer även AI-system med bäring på maskinens säkerhet räknas som hög-risk-maskiner framöver.

Eftersom ett AI definieras som ett system utvecklat genom maskininlärning, logik- och/eller kunskapsbaserade tekniker eller med statistiska metoder (Annex I) så är det många system som kan ses som AI-system. Om de påverkar hälsan eller säkerheten hos människor eller tillhörigheter är de att betrakta som säkerhetssystem (artikel 3.14). Autonoma funktioner och förarstödssystem kommer nog anses vara säkerhetssystem, men kanske också hybriddrivlinor eller vindrutetorkare om de kan anses ha funktionalitet utvecklad utifrån kunskapsbaserade eller statistiska metoder och tekniker och. Om de systemen fallerar kan det leda till risk för människor och ting, alltså är de säkerhetssystem enligt förslaget på reglering.

Osäkerheten i hur regleringen är tänkt att användas och vad det får för konsekvenser i ökad tillsyn och dokumentation samt böter på 30 miljoner Euro eller 6% av företagets totala omsättning (välj det som svider mest) om man inte följer regleringen kan få stora konsekvenser på var man väljer att investera framöver. 

Källor

[1]Regeringskansliet. Remiss av Europeiska kommissionens förslag till förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens. 2021-06-28 Länk 

[2] Eeropean Commission. Give your feedback on: Artificial intelligence – ethical and legal requirements. Länk

Mobilitetstjänster, Samhällspåverkan

Resultat från Självkörande landsbygd

Projektet Självkörande landsbygd har precis avslutats [1]. I projektet har man utifrån behoven, tekniken och infrastrukturen, samhällsnyttan samt rollerna och ansvaren tagit fram ett underlag för upphandling av autonoma fordon för användande i kollektivtrafik på landsbygden. Genom intervjuer, workshops och en förfrågan om information (RFI, se Appendix B i rapporten) har projektet undersökt frågan utifrån fyra konkreta områden i Sverige – Lund, Gotland, Eskilstuna och Skellefteå. 

Med en definition av landsbygd baserad på individens mobilitet (sid 11 i rapporten) har studien kommit fram till att Sveriges landsbygd rymmer mindre orter på väg att avfolkas där äldre, barn och de utan körkort hade kunnat få bättre tillgång till samhällelig service med autonoma fordon (sid 37). Studien har också identifierat att flera av landets nya arbetsplatser kommer befinna sig på landsbygden och därmed skapa ett mobilitetsbehov från staden till landet (sid 51). 

För att kunna realisera de identifierade möjligheterna finns ett behov av att framföra fordonen i högre hastigheter samt att de ska kunna hantera mer komplexa trafiksituationer än vad dagens piloter med autonoma fordon i städerna visat (sid 55-57). Samtidigt påpekar studien att man inte ska förvänta sig att investeringarna i autonoma fordon kommer betala sig på en linje, snarare behöver man lyfta blicken och se systemeffekten när stomlinjetrafiken blir mer attraktiv då bussarna går raka vägen istället för via mindre samhällen (sid 25). 

Studien har inte sett några belägg på att den digitala infrastrukturen behöver utvecklas för att möjliggöra försök med autonoma fordon på någon av de undersökta rutterna. Dagens 4G-täckning är fullgod och fordonen borde ha tillgång till tillräckligt bra positioneringsdata för att bedriva verksamheten. Däremot ställs flera frågor om hur ersättningstrafiken organiseras när fordonen inte klarar av vädret, vem som står för säkrare hållplatser och hur chaufförens övriga ansvar realiseras när fordonet är förarlöst. 

Projektet har letts av RISE och genomförts i samarbete med Ramboll, Trafikverket, Lund, Gotland, Eskilstuna och Skellefteå. Projektet har finansierats av VINNOVA via Drive Sweden.

Egen kommentar

Det har varit ett roligt projekt att få vara med i. Mycket för att det finns så många engagerade människor som vill se en annan utveckling för Sveriges landsbygd, men också för att det blev så tydligt att den där mentala bilden med den slingrande grusvägen bara berättar en väldigt liten del av möjligheterna och utmaningarna med mobilitet på landsbygd. Jag blev nog mest överraskad av att Eskilstuna Logistikpark ligger på landsbygden och mest nöjd med diskussionerna vi haft kring hur investeringarna i nya fordon kan motiveras. Eller inte. På vissa platser är det nog rimligare att leta efter andra lösningar tills det går att leverera en hållbar tjänst.

Källor

[1] Burden et al, 2021. Självkörande landsbygd. Länk

Lagstiftning och regelverk, Personbilar

Självkörande eller inte i Storbritannien

Under veckan publicerade Department of Transport i Storbritannien en redogörelse av svaren de fått in på en konsultation kring assistanssystem för filhållning (Automated Lane-Keeping Systems, ALKS) status som teknik [1]. Konsultationen syftade till att få in synpunkter på om fordon med ALKS kan registreras som autonoma och vilka utmaningar det skulle medföra.

I rapporten anses ett fordon köra sig självt även om föraren behöver ta över kontrollen på ett fördefinierat sätt. I fallet med ALKS inom 10 sekunder efter det att systemet begärt en överlämning till föraren. Det rimmar med SAE-nivå 3 då systemet bara tar över vissa uppgifter och den mänskliga föraren kan ta över om systemet begär så.

Slutsatsen efter att ha begrundat de inkomna svaren är att myndigheten förutsätter att fordon utrustade med ALKS och som är typgodkända för användande i Storbritannien kommer registreras som autonoma från och med hösten 2021. Dessa system kommer dock tillåtas endast i hastigheter upp till 60 km/h.

Bland de uppmärksammade utmaningarna nämndes hur man säkerställer att slutanvändarna och medtrafikanterna förstår teknikens funktioner och begränsningar. Här slår rapporten fast att media och myndigheter har ett gemensamt ansvar för att upplysa allmänheten om att ett fordon utrustat med ALKS inte är helautonomt utan att det har autonoma egenskaper i en given kontext

Egen kommentar

Så hur beskrivs rapportens slutsatser av myndigheter och media i Storbritannien? Först och främst är det intressant att se hur de media vi tittat på väljer att sätta själv-körande inom citationstecken när myndigheternas egna pressmaterial kör utan. Den lilla distinktionen visar sig också representera två olika förhållningssätt till hur Department of Transports beslut kommuniceras ut.

De brittiska myndigheternas gemensamma plattform GOV.UK nämner fördelarna med själv-körande fordon, såsom minskad trängsel och bättre service för de som inte kan köra en egen bil, och att de första typerna av självkörande fordon kan rulla på brittiska vägar redan till hösten [2]. Artikeln fortsätter med att påpeka att självkörande system kan reducera antalet olyckor och kommer skapa nya arbetstillfällen inom fordonsindustrin. Man avslutar med att slå fast att Storbritannien är världsledande inom innovation kring uppkopplade och självkörande fordon och att den inhemska industrin redan är igång med att ta fram nästa generation självkörande fordon. Inte ett ord om teknikens begränsningar.

BBC väljer att lyfta fram samma fördelar kring trafiksäkerhet men följer sedan upp med en mer reflekterande del där man ställer nyheten i relation till tillbud med fordon som marknadsförs med självkörande eller autonoma egenskaper. Man slår fast att det finns ett växande motstånd mot att kalla ALKS och liknande system för självkörande eftersom det vilseleder kunderna [3].  

Guardian väljer också att lyfta fram fördelarna för trafiksäkerheten men också försäkringsfrågorna och hur ansvar ska fördelas om det blir volymer i antalet ”själv-körande” fordon på vägarna. De har intervjuat Matthew Avery på Thatcham Research som slår fast att “Our concern is that the UK government is contributing to the confusion and frequent misuse of assisted driving systems that have unfortunately already led to many tragic deaths” [4].

Vilka är då fördelarna för trafiksäkerheten som alla syftar på? Jo, samtliga nyhetsmaterial lyfter fram Mike Hawes på Society of Motor Manufacturers and Traders som tycker att ”Technologies such as ALKS will pave the way for higher levels of automation in future – and these advances will unleash Britain’s potential to be a world leader in the development and use of these technologies, creating essential jobs while ensuring our roads remain among the safest on the planet”. Citatet kommer ursprungligen ifrån GOV.UK och visar på vilket genomslag en myndighets rapportering kan få. Tack och lov kunde media i det här fallet problematisera bilden, något myndigheternas gemensamma nyhetsportal inte gjorde.

Källor

[1] Department of Transport, Safe Use of Automated Lane Keeping System (ALKS) – Summary of Responses and Next Steps, april 2021 https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/980742/safe-use-of-automated-lane-keeping-system-alks-summary-of-responses-and-next-steps.pdf

[2] GOV.UK, Government paves the way for self-driving vehicles on UK roads, 28 april 2021 https://www.gov.uk/government/news/government-paves-the-way-for-self-driving-vehicles-on-uk-roads

[3] Cristina Criddle, ’Self-driving’ cars to be allowed on UK roads this year, BBC, 28 april 2021, https://www.bbc.com/news/technology-56906145

[4] Gwyn Topham, ‘Self-driving’ cars could get green light for use on UK motorways this year, The Guardian, 28 april 2021, https://www.theguardian.com/technology/2021/apr/28/self-driving-cars-could-get-green-light-for-use-on-uk-motorways-this-year

Lagstiftning och regelverk

Självcertifiering av autonoma fordon

De första fallstudierna inom ramen för Drive Sweden Policy Lab har nu avrapporterats.  För OmADs publik kan särskilt en rapport vara av intresse – Självcertifiering av autonoma fordon [1].

Bakgrunden till rapporten är det växande intresset för autonoma fordon på depåer för att effektivisera arbetet där. Fordonen skulle däremot vara manuellt framförda på väg. På dagen är de typgodkända för vägtrafik med manuell förare (SAE-nivå 0-2) och på natten är de i autonom drift på depån (SAE-nivå 4). Under ett och samma dygn kommer fordonen därför att glida mellan regelverken för inhägnat område (depå) respektive inte inhägnat område (väg), mellan att vara autonoma och inte autonoma. 

Utmaningen är att ett autonomt fordon per definition inte kan vara typgodkänt, så långt har inte UNECE hunnit än. Hade det framförts autonomt på väg hade man kunnat ansöka om ett försök hos Transportstyrelsen och därmed få fordonet godkänt för vägtrafik genom de undantag man anger i ansökan. Men Transportstyrelsen kan inte tillämpa försöksförordningen på fordon inom SAE-nivåerna 0-2. Eftersom fordonet inte är ett typgodkänt fordon när det är autonomt så faller alla undantag som kan göras från maskindirektivet och fordonet är då egentligen en maskin.

Rapportförfattarnas slutsats är att sådana fordon ska självcertifieras genom CE-märkning utifrån maskindirektivet för att anses säkra i autonomt läge inom depån. Och det blir Arbetsmiljöverket som får granska certifieringen om det skulle behövas. Slutsatsen är inte nödvändigtvis representativ för de andra parter som varit med i arbetet men delas av handläggare på respektive myndighet.

Egen kommentar

Vi förutspår att vi kommer att få se mer självcertifiering av autonoma fordon i framtiden. Dels för att det är så den nordamerikanska marknaden arbetar (se OmAD 19 januari 2021), dels för att det möjliggör en snabbare marknadsintroduktion av autonoma fordonskoncept (bl.a. motiveringen bakom den tyska lagändringen som medger viss självcertifiering, se OmAD 19 februari 2021). UNECEs arbete med funktionella krav kommer också kräva mer självcertifiering då varje tillverkare måste visa hur deras lösning är säker och uppfyller specifikationerna.

Med mer självcertifiering kommer också behovet av standardisering öka, både för processer och produkter. När det gäller processer kan det röra sig om hur man certifierar ett fordon, framförallt hur man gör riskanalysen. För produkter kommer standardiserade beskrivningar av teknikens funktionalitet underlätta den egna självcertifieringen då man vet hur man ska beskriva sin produkt, men också hur man kan bygga sin certifiering utifrån de ingående, redan certifierade komponenterna.

Källor

[1] Andersson K., Burden H., Stenberg, S., RISE. Självcertifiering av autonoma bussar. Mars 2021. Länk